E. Ekonomi

Centralt innehåll

Avsnittet handlar om:

  • Nationalekonomi
    • pengar och förändringar i pengarnas värde, alltså inflation och deflation
    • det ekonomiska kretsloppet
    • bruttonationalprodukt
    • företagens roll som producenter
    • konsumentens rättigheter och skyldigheter
    • hållbar ekonomi, till exempel cirkulär ekonomi
    • ekonomiska konjunkturer.
  • Privatekonomi
    • vikten av att planera sin ekonomi
    • lån, sparande och investeringar
    • att bo på hyra eller äga en lägenhet.

På den här sidan

Kapitel 25 Ekonomi
Eleverna gör en plansch med fem smarta ekonomiska tips. Planschen ska vara fin och väcka uppmärksamhet. De får välja mellan att jobba på dator eller med papper och penna. Diskutera och jämför planscherna i klassen eller gruppen. Boken kan vara den huvudsakliga källan som eleverna söker sin information från, men de får också använda internet, diskutera med till exempel far- eller morföräldrar, sin vårdnadshavare eller sin lärare.

Kapitel 25 Det ekonomiska kretsloppet (s. 172)
Presentera eller repetera det ekonomiska kretsloppet med hjälp av korten. Börja med det enkla ekonomiska kretsloppet (hushåll och företag) och begreppen betalar löner, arbetar för att få lön, betalar för varor och tjänster, säljer varor och tjänster. Lägg sedan till banker (lånar ut pengar, betalar ränta för sparade pengar, sparar pengar, betalar tillbaka lån), utlandet (export och import) och offentliga sektorn (ger bidrag, betalar löner). I riktning till offentliga sektorn kommer också från hushåll och företag (betalar skatter).
Eleverna kan bygga upp kretsloppet tillsammans på tavlan genom att sätta upp bilderna med sinitarra och rita pilar åt rätt håll från ordkorten. Alternativt kan eleverna jobba med laminerade lappar där de ritar in pilarna med vattenlösliga pennor.

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 26 Bli en innovatör
Låt eleverna vara innovatörer och hitta på en produkt eller tjänst som främjar hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Eleverna ska förbereda en kort presentation där de presenterar sin produkt eller sin tjänst för möjliga finansiärer. Ju bättre innovation och presentation desto mera pengar får företaget för att utveckla sin produkt. Finansiärerna kan vara andra elever, lärare eller utomstående aktörer.

Kapitel 26 Öva och repetera konjunkturer
Utgå från bilden i boken på sidan 186 och läs texten om ekonomiska konjunkturer på sidorna 186–189. Låt eleven rita en konjunkturkurva på tavlan i klassrummet. Använd en röd penna vid tillväxtstadiet och högkonjuktur och en blå penna vid recession och lågkonjunktur. Använd samma färger för att skriva in korta anteckningar i anslutning till konjunkturkurvan (egna anteckningar vid den växande kurvan och egna anteckningar vid den sjunkande kurvan). 
Ta med följande aspekter:

  • Är arbetslösheten hög eller låg?
  • Är efterfrågan hög eller låg? Vad händer då med produktionen?
  • Har hushållen mycket eller lite pengar att konsumera för?
  • Får staten in mycket eller lite skatteintäkter? 
  • Måste staten betala mycket eller lite bidrag?

Välj en annan färg, till exempel grönt, för att skriva in vad staten och bankerna kan göra för att påverka konjunkturerna. Ni kan till exempel skriva att det är möjligt att höja eller sänka skatter, att göra investeringar och att höja eller sänka räntan. 

Kapitel 27 Att betala en räkning
Eleverna får rita en tecknad serie där det framkommer vad som händer om man inte betalar sina räkningar i tid. Eleverna kan också rita bilder som förklarar eller skriva egna ordförklaringar till orden faktura, förfallodag, påminnelse, indrivning, betalningsanmärkning, utmätning, snabblån, ränta.

Kapitel 27 Att flytta hemifrån
Ha eleverna att göra upp en budget som behövs när hen flyttar hemifrån. Vilka utgifter är fasta utgifter, som alltså återkommer varje månad, och vilka är de rörliga utgifterna? Hjälp eleven estimera hur stora kostnaderna är. Vilka inkomster kan eleven ha? Kolla studiestödets, studielånets och bostadsbidragets storlek från Folkpensionsanstaltens webbplats. 

Kapitel 27 Vardagskompetens
Öva färdigheter som eleverna kommer att ha nytta av då de flyttar hemifrån. Ni kan använda en demoversion av nätbanken för att betala räkningar, använda skatteverkets räknare för att räkna ut skatteprocent eller gå in på webbplatser med bostadsmarknadstips och söka hyresbostad som skulle lämpa sig som studiebostad.

Kapitel 27 Bli en börshaj
Läs artikeln om att placera pengar. 
”Börsen är inte bara för aktienördar” – 5 enkla tips till dig som vill börja placera dina pengar (Svenska Yle)
Ge varje elev ett imaginärt startkapital på 10 000€ att placera på börsen. Använd börssidorna i tidningen eller Helsingforsbörsens hemsida för att kolla den aktuella aktiekursen. Gör upp ett kalkylblad där eleverna för in aktiens namn, inköpspris, antalet köpta aktier och totalsumman. Kom ihåg att man måste betala en förmedlingsavgift då man köper eller säljer aktier. Kolla med jämna mellanrum hur aktiernas värde utvecklas.

Inflation, deflation och andra ekonomitermer
Länken leder till en artikel om ekonomiska begrepp som förklaras med hjälp av korta filmer.
Artikeln (Svenska Yle, Vetamix)

Pengarnas historia
Länken leder till en artikel om pengarnas historia från byteshandel till bits och bytes.
Artikeln (Svenska Yle, Vetamix)

Exempel på indrivningskostnader
Konkurrens- och konsumentverket har på sin hemsida ett exempel på hur en telefonräkning på 30 € växer om man lämnar den obetald.
Konkurrens- och konsumentverket

Att flytta hemifrån
Länken leder till en artikel med tips på vad man måste tänka på innan man kan flytta hemifrån.
Artikeln (Svenska Yle)

Goda råd vid bostadsköp
Titta på videon (ca. 7 min) om Markus som berättar om sitt första bostadsköp. En jurist ger goda råd: vad ska man tänka på när man köper bostad?
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Vad är en hemförsäkring?
Titta på videon (ca. 7 min) om varför det är bra med hemförsäkring. Vi får veta vad en hemförsäkring är, varför man behöver en försäkring och vilka skador och ersättningar den omfattar.
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 166 Inledningsbilden 
Vilket samband finns mellan alla bilder på sidan, tror du?
Vad kommer avsnittet att handla om, tror du?
Varför tror du så?

Vad behöver människorna på bilden uppe till vänster pengar till? 
Vem får och vem ger pengar? 
Bilden föreställer ett enkelt kretslopp, alltså hur pengarna rör sig mellan hushåll och företag. Titta på bilden och hitta åtminstone fyra olika exempel på hur pengar har bytt eller kommer att byta ägare. Du kan till exempel se att butiken får pengar av de som handlar där, de som jobbar i butiken får lön från butiken, företaget som sålt målfärg har fått betalt, mannen som klipper gräsmattan får lön för jobbet, företaget som sålt gräsklipparen har fått betalt för den.
Vilken person på bilden behöver mest pengar, tror du?
Varför tror du så?

Vad sker på bilden uppe till höger?
Vem kan investera pengar? 
Vad krävs för att du ska få investera pengar? 
Vem som helst kan alltså investera pengar men alla behöver först fundera om de klarar sig utan dessa pengar under den tid som pengarna är investerade.

Vad gör personen på mittersta bilden?
På vilket sätt är det smart att både sälja och handla på loppis?
Vad är risken med att handla på loppis? 
Diskutera cirkulär ekonomi. 
Hur kan vi som konsumenter förlänga kläders och sakers livslängd? 
Varför är det viktigt att reparera och återanvända produkter i stället för att köpa nytt?

Vilka olika spar- och investeringsmöjligheter ser du på bilden nere till vänster? 
Bilden visar att det är möjligt att spara pengar hemma eller på banken, att investera i egendom, till exempel köpa lägenhet eller hus, att investera pengar i aktier eller köpa mark med skog. 
Vad är skillnaden mellan att spara och investera? 
Hur blir investeringarna på bilden till mera pengar än de som investerats? 
Diskutera vilka lägenheter eller hus som stiger i värde med tiden. 
Vad behövs för att aktierna ska bli mera värda?
Vilken investeringsform tycker du känns mest lovande?
Vilka risker finns det med investeringar?

Vad har hänt på bilden längst ner till höger?
Hur kan det ha gått till?
Vad kan ägaren göra?
Vad är konsumentskydd och garanti? 
Vilka rättigheter har konsumenten? 
Vad är en försäkring och vad innebär självrisken?

s. 171 Ritad bild av konsumentprisindexet
Varukorgen består av följande varugrupper:
01 Livsmedel och alkoholfria drycker
02 Alkoholhaltiga drycker och tobak
03 Kläder och skodon
04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen
05 Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden
06 Hälsovård
07 Transport
08 Kommunikationer
09 Rekreation och kultur
10 Utbildning
Vilka varor på bilden representerar de olika varugrupperna?
Vilka varor är mera nödvändiga än andra?
Vilka varor på bilden klarar du dig utan?

s. 175 Foto från den uttorkade Aralsjön
Vad ser du på bilden?
Vad tror du att har hänt?
Kan det finnas olika åsikter om vad som har fått sjön att torkat ut? 
Varför är det så? 
Vad skulle du få höra om du fick diskutera med den person som beordrat byggandet av kanalerna och höra hens förklaring?
Vad skulle du få höra om du fick diskutera detta med en miljöaktivist?
Kort info om Aralsjön (Svenska Yle) 

s. 178 Foto av taxibilar
Vilka fördelar och vilka nackdelar är det att vara en taxichaufför som är egenföretagare?
Vilka fördelar och vilka nackdelar är det att vara en taxichaufför som är anställd av ett taxiföretag?
Diskutera skillnaderna och utgå från bland annat arbetstider, lön och utgifter för bilen.

s. 179 Illustration av produktionsfaktorer
Vad är Anna och Bertils affärsidé?
Hur får Anna och Bertil pengar att bygga ett bageri?
Vilka råvaror och maskiner behöver Anna och Bertil?
Vem bakar, sköter marknadsföringen, skickar ut räkningar och tar emot beställningar?
Hur transporterar Anna och Bertil sina produkter till försäljning?
Var säljer Anna och Bertil sina produkter?

s. 181 Fotografier av produktplacering och reklam
Vilka produkter eller märken kommer du ihåg att du sett reklam för när du tittat på en fotbolls- eller ishockeymatch?
Kommer du ihåg att du reagerat på någon produkt i en film eller tv-serie du tittat på? 
Varför reagerade du på just den produkten? 
Bland annat bilmärken, klockor och vissa drycker förekommer ofta i filmer och tv-serier.
Vilken är den mest lockande reklam du sett?
Vilken är den sämsta reklam du sett?

s. 184 Illustration av cirkulär ekonomi
Ta en cykel som exempel och låt eleverna tillsammans fundera på följande:
Vilka råvaror finns i en cykel? (råmaterial)
Vilka egenskaper behöver en bra cykel? 
Ta i beaktande att målet med cykeln är att den ska vara hållbar och kunna användas länge. Diskutera begreppet hållbar design.
Var ska cykeln produceras? 
Vill ni att det ska ske i Finland eller i något land långt borta? 
Fundera på för- och nackdelar. (tillverkning)
Vem köper cykeln och varför? (användning)
Vad kan användaren göra om cykeln går sönder? 
Finns det reservdelar och går det att reparera cykeln? (användning)
Vad händer med cykeln när ägaren inte längre använder den? (insamling)
Hur kan cykeln återvinnas? (återvinning)
Fortsätt cirkeln runt några varv så att eleverna inser hur cykeln till en början kan återvinnas som cykel och så småningom hur cykelns olika delar kan återvinnas till exempel i form av metall.

s. 186 Illustration av en konjunkturkurva
Titta på kurvan och svara på följande frågor:

Vilken färg har kurvan på bilden när ekonomin växer? (tillväxtstadiet) 
Vilken färg har kurvan på bilden när ekonomin går sämre? (recenssion)
När är arbetslösheten hög? (lågkonjunktur)
När är efterfrågan på varor och tjänster stor? (högkonjunktur)
När får staten in mycket skatter? (högkonjunktur)
När måste staten betala mycket bidrag till invånarna? (lågkonjunktur)
Vad händer om bankerna höjer räntorna vid en högkonjunktur?
Hushållen och företagen tar färre lån och efterfrågan minskar.
Varför investerar staten pengar genom att bygga till exempel järnvägar eller skolor när det är lågkonjunktur?
För att skapa arbetsplatser och efterfrågan på produkter som skapar fler arbetsplatser.

s. 197 Illustration av olika investeringsmöjligheter
Vilka investeringsmöjligheter syns på bilden?
När lönar det sig att investera?
Kommer eleven på andra investeringsmöjligheter som saknas på bilden?
Till exempel konst, guld, diamanter, olika sparkonton på banken.
När är det extra osäkert att investera?
Vilka investeringar känns säkrast och vilka känns osäkrast?

25. Vad är ekonomi? s. 175

1. Ekonomi innebär att hushålla, alltså fördela resurser på ett bra sätt.

2. Pengarna fungerar som betalningsmedel, värdemätare och värdebevarare.

3. A) Inflation innebär att pengarnas värde sjunker, alltså priserna stiger.
B) Deflation innebär att pengarnas värde stiger, alltså priserna sjunker.
C) Levnadsstandard beskriver hur bra levnadsförhållanden och ekonomi människor i ett land har.
D) Konsumentprisindex är ett tal som mäter värdet på de vanligaste varor och tjänster som vi finländare köper.

5. Ett lands BNP beskriver värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

6. Även om ett land har högt BNP per capita kan det finnas stora problem i landet. Exempel på problem: ojämn fördelning av resurserna och förmögenheten inom landet, stor produktion kan leda till omfattande miljöproblem eller produktionen i landet kan vara sådan att miljön förstörs, krig och naturkatastrofer kan höja BNP om produktionen ökar.

26. Produktion och konsumtion, s. 189

1. A) Ett företag är en eller flera personer som driver en verksamhet för att tjäna pengar.

2. Konsumtion kan vara dåligt för miljön av bland annat följande orsaker:

  • För att vi ska kunna konsumera måste det finnas produktion som kräver råvaror, energi, transporter m.m.
  • Större produktion leder till större utsläpp.
  • Då vi köper nytt slänger vi ofta gammalt och ökar på avfallsmängden.
  • Vår konsumtion bygger på slit och släng-kulturen med billiga produkter som har en kort livscykel.
  • Företagen vill producera billigt för att vi ska konsumera mera.

3. Exempel på saker som du som konsument kan göra för att bidra till en hållbar värld:

  • Köpa begagnat.
  • Sälja eller ge bort saker du inte använder istället för att slänga dem.
  • Reparera saker som är trasiga.
  • Genom att hyra eller ha delat ägandeskap av saker du inte använder särskilt ofta.
  • Köpa närproducerat och säsongsvaror.
  • Åka kollektivt.
  • Undvika flygresor.
  • Köpa rättvisemärkta varor. 

4. De ekonomiska konjunkturerna är tillväxtstadium, högkonjunktur, recession och lågkonjunktur.

27. Privatekonomi, s. 199

1. A) Kapitalinkomster är inkomster som hushållen får när de sparat eller investerat pengar.
B) Ränta är priset för att låna pengar.
C) Att amortera är att betala tillbaka ett lån.
D) En borgensman är en person som lovar betala tillbaka lånet om låntagaren inte har möjlighet att göra det.

2. A) Fasta utgifter är regelbundna och lika stora hela tiden medan rörliga utgifter varierar både i storlek och frekvens.

3. Det är ekonomiskt smart att göra en månadsbudget eftersom du då kan planera dina utgifter så att pengarna räcker till.

4. Om du inte har råd att betala en räkning ska du genast kontakta den person eller det företag som du är skyldig pengar.

5. Ett debitkort innebär att banken för över pengar direkt från köparens konto till säljarens konto medan ett kreditkort innebär att du betalar utgiften senare, med tilläggskostnad av en ränta.

6. Exempel på placeringsformer är bostad, skog, konst, sparkonto, aktier, obligationer och fonder. Riskerna med alla slags placeringar är att värdet på det objekt man placerat sina pengar i sjunker av någon orsak till exempel ekonomisk lågkonjunktur, instabil marknad eller en storm.

7. Negativa följder av en betalningsanmärkning är att det kan bli svårt att få hyra lägenhet, öppna telefonabonnemang och få försäkring. Efter en betalningsanmärkning finns det ingen möjlighet att betala på avbetalning eller få lån eller kredit. Det kan också vara svårare att få arbete, speciellt om det ingår ekonomiskt ansvar i arbetsuppgifterna. Anmärkningen finns kvar i 2–3 år, men tiden förlängs om du får flera anmärkningar. Om du betalar skulden finns anmärkningen i registret i 2 år. 

28. Köpa eller hyra bostad, s. 205 

1. A) En hyresvärd är den som äger och hyr ut en lägenhet.
B) Ett tidsbundet avtal gäller för en viss tid och behöver därför inte sägas upp.
C) En garantihyra är en summa som motsvarar ett visst antal månaders hyra och som hyresgästen betalar.
D) Uppsägningstid är den tid som går från det att hyresvärden eller hyresgästen säger upp avtalet till dess att uppsägningen träder i kraft.

2. I ett hyresavtal behöver framgå månadshyran, betalningsdatum, inflyttningsdatum, vilken typ av avtal det är samt om vatten och el ingår i hyran.

3. A) Hyresgästens rättigheter: 

  • Att få sådant som är trasigt reparerat.
  • Hyran får höjas endast enligt överenskommelse.
  • Hyresgästen får inreda som hen vill.
  • Hyresvärden måste meddela och fråga hyresgästen om besök i lägenheten på förhand.

B) Hyresgästens skyldigheter: 

  • Att betala hyra.
  • Att följa husbolagets regler.
  • Att inte söndra eller förstöra lägenheten.
  • Att fråga hyresvärden om lov ifall hyresgästen vill renovera.

4. En hemförsäkring kan stå för en del eller hela betalningen ifall något oväntat inträffar.

5. Fördelar och nackdelar med att bo på hyra, att köpa en bostad eller köpa en bostadsrätt:
 

Bostadsform Positivt Negativt
Hyresbostad
  • Lätt att byta bostad.
  • Kräver litet startkapital.
  • Inga stora oväntade utgifter, till exempel vid omfattande renoveringar i husbolaget.
  • Du kan tvingas flytta även om du inte själv vill det.
  • Du måste be om lov av hyresvärden om du vill renovera eller ta en underhyresgäst.
Bostadsrätt
  • Du kan inte tvingas flytta mot din vilja.
  • Kräver mindre startkapital än att köpa bostad.
  • Du får tillbaka bostadsrättsavgiften då du flyttar.
  • Du kan inte lösa in lägenheten.
  • Bolagsvederlaget kan var högt.
Egen bostad
  • Du kan inte tvingas flytta mot din vilja.
  • Du bestämmer själv om bostaden och i egnahemshus om hela fastigheten.
  • Du äger värdefull egendom.
  • Risk för stora oväntade utgifter, till exempel vid omfattande renoveringar i husbolaget eller skador på fastigheten.
  • Du har ensamt ansvar för alla kostnader om man äger fastigheten.
  • Du kanske måste låna pengar, vilket alltid medför en risk.

Facit till sammanfattande uppgifter till avsnittet E, s. 206–207

2. A) BNP betyder bruttonationalprodukt, alltså värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
B) Produktion betyder tillverkning av varor.
C) Konsumtion innebär att köpa och använda varor.
D) En budget är en plan för ekonomin med utgifter och inkomster inskrivna.

3. Självrisken i en försäkring är den del av priset eller reparationerna som du själv måste betala då du får ersättning för något som gått sönder eller blivit förstört.

5. Exempel på olika sätt att spara pengar för att kunna köpa något man drömmer om: 

  • Minska konsumtionen av läsk, godis, energidrycker m.m.
  • Söka kvälls- eller veckoslutsarbete.
  • Erbjuda sig att göra hushållssysslor mot betalning för föräldrar, släktingar eller grannar.

6. Saker att tänka på då du flyttar hemifrån:

  • Var hittar du en lägenhet och hur mycket har du råd att betala i hyra? 
  • Hur stor är hyresgarantin? 
  • Vad ingår i hyran?
  • Ska du själv göra avtal om el, vatten och internetförbindelse? 
  • Kräver hyresvärden hemförsäkring? 
  • Har du rätt att få bidrag, till exempel studiestöd och bostadsbidrag? 
  • Gör en månadsbudget för att ha koll på din ekonomi. 
     

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.