Zooma in på samhällslära 7–9

Att stödja lärande

Varje elev har rätt att få uppleva framgång i lärandet och att växa och utvecklas. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och vuxna, i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Att stödja lärande och skolgång innebär att ordna undervisningen så att den beaktar förutsättningar, behov och förmågor hos eleven. Svårigheter i att följa undervisningen och inte klara av att prestera goda resultat inverkar på elevens självkänsla, skolmotivation och allmänna trivsel samt trygghet i skolan. Betydelsen av specialundervisning i läroämnen i de högre årskurserna är central med tanke på språkförståelsen, motivationsfaktorerna och den återkoppling på lärandet som utgör en stor del av grunden för elevens lärande och utveckling.

Syftet med läroämnet samhällslära

Det särskilda målet för undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla, demokratiska och företagsamma medborgare. Ämnet ska ge teoretisk kunskap om hur samhället fungerar och hur en enskild individ eller en grupp människor kan påverka i olika frågor. Särskild tyngdvikt ska läggas vid att uppmuntra eleverna till handlingskraft och initiativförmåga vad gäller frågor som rör både samhälle och ekonomi. I undervisningen ska eleverna handledas i att aktivt följa med i aktuella frågor och händelser i samhället för att kunna se hur dessa händelser påverkar elevens egna liv. För att uppnå detta är det av central vikt att eleverna handleds att söka och kritiskt ta del av och värdera informationsflödet i samhället. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.)

Elevens medvetenhet om det egna lärandet

Målen med att lära sig ett stoff behöver vara klara för eleven för att hen ska kunna se den nya kunskapen och det som hen ska lära sig i ett meningsfullt sammanhang. Eleven behöver få diskutera vad det är hen ska lära sig, vilken betydelse kunskapen har för eleven och vad hen förväntas kunna efter avslutad undervisningssekvens. Osäkerhet på meningen med och nyttan av den nya kunskapen påverkar motivationen i undervisningen och stödjer inte den kumulativa kunskapen och erfarenheten.

Språkmedvetenheten inom undervisningen

Den språkliga miljön och stimulansen har en avgörande betydelse för allt lärande. I skolan möter eleven många ord och begrepp som sällan ingår i vardagen utanför skolan. I läroämnet samhällslära är det av ytterst stor vikt att arbeta med språket och innebörden av ord och termer. Ämnets abstrakta karaktär ställer krav på undervisningen vad gäller tolkning av information i ord och bild men även i form av diagram och statistisk framställning. För att som en fullvärdig medborgare kunna utnyttja demokratins möjligheter till val och påverkan behöver eleven förstärka sin förståelse för det språk och de uttryck som används i samhällsdiskussionen. I undervisningen, liksom i den allmänna samhällsdiskussionen, används begrepp som t.ex. direkt demokrati, offentliga sektorn, deflation, ekonomiskt kretslopp och nollavtal. För att kunna utnyttja demokratin genom att ta ställning till frågor i samhällsdiskussionen krävs att medborgarna både passivt och aktivt förstår innebörden i liknande begrepp. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas uppfattning om och förståelse av både allämnna språkliga och specifika ämnesbegrepp. En diskussion om innebörden av ord och begrepp lär eleven att också själv bli uppmärksam på terminologi som hen inte förstår. När eleven förstår terminologin kan hen också relatera till innehållet i undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. I förlängningen kan eleven även relatera till samhällsfrågor och information i tiden.

Texten om special- och ämnesundervisning baserar sig på texten som är skriven av Maj-Len Engelholm, Undervisningsråd, Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik, Utbildningsstyrelsen