Zooma in på-serien

Ord och begrepp

Med tanke på vår målgrupp strävar vi efter att uttrycka oss på ett sätt som är lätt att läsa och lätt att förstå. Vi vill undvika konstruktioner som försvårar läsningen för vår målgrupp. Trots detta finns det säkert ord och begrepp som behöver diskuteras och förklaras mera ingående. 

Vi har oftast förklarat ord och begrepp direkt i texten. Dessutom finns ordlista bak i boken eller qr-koder i där de ord och begrepp som är centrala för innehållet förklaras. Samma centrala ord och begrepp finns också samlade med förklaringar som kapitelvisa listor och som ordkort med förklaring på de ämnesvisa sidorna i lärarmaterialet. Dessa listor och kort kan du skriva ut och använda som stöd i undervisningen. Tanken är att eleven ska kunna förstå orden i texten utan att behöva leta ordförklaringar utöver de i boken. Bland orden väljer du eller din elev ut de speciellt viktiga ord som hen behöver fördjupa sig i och arbeta mera ingående med.

Här har vi samlat några tips för hur du kan använda ordkorten som hör ihop med de olika ämnesböckerna.

1. Förklaringsmemory
Skriv ut korten ensidigt. Placera korten med textsidan upp. Minst två elever sätter sig runt korten och drar lott om vem som börjar. Den som börjar söker ett ord och också rätt förklaring. När hen har hittat de kort som hör ihop läser hen upp texten på båda korten. De andra kontrollerar om hen har rätt. Om paret hör ihop får eleven behålla paret och leta ett nytt par. Den som har flest par när korten är slut vinner.

2. Memory
Skriv ut korten ensidigt. Placera korten med tomma sidan upp. Eleverna spelar vanlig memory genom att para ihop ord och förklaring.

3. Förklaringen söker rätt ord
Skriv ut korten ensidigt. Placera korten med förklaringar uppochnervända på bordet och korten med orden som ska förklaras rätt väg. Eleverna plockar upp ett kort med förklaring och försöker sedan lista ut vilket ord förklaringen hör ihop med.

4. Ordpar
Skriv ut korten ensidigt. Ordkorten sätts i en hög och förklaringskorten i en annan. Eleverna drar ord eller förklaring och om den som drar kortet kan förklara eller säga ordet så får hen kortet. Annars lägger hen det sist i packen. Den som har flest kort vinner.

5. Meningar
Eleverna hittar på olika sorters meningar om varje ord.

6. Hur hör begreppen ihop?
Detta kan tänkas som en form av begreppskarta. Läraren gör ett underlag på ett papper i storleken A3. På underlaget ritar hen in rutor för 3, 4 eller 6 kort, beroende på hur svår uppgift hen vill göra. Eleverna lägger ut ett ordkort som de själva eller läraren väljer. Sedan ska de förklara sambandet mellan korten, alltså ungefär som när man gör en begreppskarta och drar pilar och på pilarna skriver sådant som ”ger upphov till”, ”påverkar”, ”är skadligt för” osv. Målet är att få varje kort att på något sätt höra ihop åtminstone med ett annat kort. Här är det möjligt att individualisera genom att låta eleverna jobba parvis eller gruppvis ifall de känner att det är för svårt att jobba individuellt.

7. Ordgrupper
Eleverna får x antal kort och ska försöka hitta ett sätt att sortera korten så att de kan formulera en övergripande rubrik på kort som hör ihop.

Begreppskort

I ämnen för årskurserna 7–9 ingår ofta en stor mängd ämnesbegrepp som är viktiga att förstå för att få grepp om sammanhanget. Ibland kan begreppet finnas i det vardagliga språket som eleverna är bekanta med, men då betyder begreppet något annat än i ämnestexterna. Därför är det extra viktigt att vara observant på den typen av ord och begrepp. För att stödja detta finns här begreppskort som du kan skriva ut. Du avgör vilka kort som eleven har användning för och vilka elever som specifikt behöver jobba mera med just begreppen. Det finns även tomma kort där du eller dina elever kan göra egna begreppsförklaringar till de ord och begrepp som ni tillsammans tycker känns viktiga att jobba med.
 

Instruktioner för begreppskort

1. Skriv ut kortet på A4 och vik sedan på mitten.

2. Börja på sida B. Den övre meningen i rutan är nästan ordagrant hämtad från ett Zooma in på-läromedel medan den andra meningen handlar om samma begrepp men med överförd betydelse. Läs meningarna och ställ frågorna. Om eleven kan svara på frågorna så behöver hen kanske inte jobba med sida A utan kan gå direkt till uppgifterna under frågorna på sida B. 

3. Den som inte klarar av att svara på frågorna eller som känner sig osäker eller vill veta mer går sedan till sida A. De olika fälten på sida A har följande innehåll: 

• synonymer till eller förklaring av begreppet samt en bild 
• meningar som svarar på frågorna på sida B
• meningar där avledningar från begreppet ingår i böjd, härledd eller överförd betydelse.

4. Efter att eleven har gått igenom alla fälten på sida A kan hen återvända till uppgifterna på sida B. 
 

Pdf-dokument att skriva ut.

Bildanalys och frågeord

Använd fliken av framsidespärmen i läroböckerna när ni studerar bilderna. Där finns frågor och frågeord som du kan använda både när ni tillsammans läser texten eller ser på bilder. Du behöver givetvis anpassa frågorna till bildens innehåll och typ. Du kan också använda bilagorna med frågeord och frågor.

När det gäller bildanalys är det särskilt viktigt att du som lärare är öppen för elevernas mångsidiga tolkningar av bilderna och tar tillvara de detaljer och helheter som de upplever som viktiga på bilderna. I materialet som hör ihop med de enskilda kapitlen finns förslag på fördjupande bildanalys till några bilder.

Pdf-dokument att skriva ut.