Move!-respons
| Inom detta delområde är elevens fysiska funktionsförmåga på en god nivå, vilket gör att de dagliga sysslorna löper lätt. Fysisk funktionsförmåga kan inte lagras, så regelbunden och mångsidig träning av de olika delområdena är viktigt för att upprätthålla funktionsförmågan. Uppmuntra eleven att fortsätta på samma sätt! |
| Inom detta delområde är elevens fysiska funktionsförmåga på en sådan nivå att de dagliga sysslorna löper. Fysisk funktionsförmåga kan inte lagras, så regelbunden och mångsidig träning av de olika delområdena är viktigt för att utveckla och upprätthålla funktionsförmågan. Med små extraövningar förbättras elevens ork och välmående! |
| Elevens fysiska funktionsförmåga behöver träning inom detta delområde. De delområden inom funktionsförmågan som behöver stärkas kan lätt förbättras genom att lägga till motion i vardagssysslorna, exempelvis under skolvägen eller på rasterna. Man ska också uppmuntra eleven att prova på nya aktiva sätt att tillbringa sin fritid eller att prova på nya motionsformer. |
20 meters skyttellöpning
Skyttellöpning på 20 meter mäter uthållighet och rörelseförmåga. Uthållighet är kroppens förmåga att stå emot trötthet. Uthållighetsegenskaperna återspeglar till mångt och mycke andnings- och cirkulationsorganens funktionsförmåga. Uthållighetsträning har ett flertal positiva effekter på hjärtat och blodomloppet samt speciellt på skolorken. Uthållighet enligger som grund för all rörelse, för med hjälp av detta orkar eleven exempelvis gå eller cykla till skolan och tillbaka och simma tillbaka till stranden på sommaren.
God uthållighet och rörelsefärdigheter hjälper eleven förutom att springa eller åka skidor, också att koncentrera sig i skolan. En god fysisk uthållighetskondition är kopplad till bland annat skolframgång och bra skolvitsord.
| årskurs 5 flickor > 4:41 pojkar > 6:00 | årskurs 8 flickor > 5:21 pojkar > 7:22 | 
Eleven klarar bra av vanliga vardagssysslor som kräver uthållighet och rörelsefärdigheter. Uppmuntra eleven att fortsätta på samma sätt genom att fortsätta med de levnadsvanor och fritidssysslor som upprätthåller den fysiska aktiviteten. Påminn också eleven om mångsidig kost och tillräcklig nattsömn! |
| årskurs 5 flickor 3:16–4:40 pojkar 3:59–5:59 | årskurs 8 flickor 3:30-5:20 pojkar 5:00-7:21 | 
Elevens uthållighet och rörelseförmåga är på en nivå, där hon eller han klarar av vanliga vardagssysslor. Vardagsmotion, exempelvis att ta sig till och från skolan för egen kraft eller att leka utelekar tillsammans med kompisar, att sova tillräckligt och äta mångsidigt, är ytterst viktigt för att orka både i skolan och på fritiden. Det viktigaste vore att eleven flera gånger i veckan rörde på sig så att hon eller han blir andfådd. Detta är en god grund för att öka sin aktivitet och testa på olika fritidssysselsättningar! |
| årskurs 5 flickor < 3:15 pojkar < 3:58 | årskurs 8 flickor < 3:29 pojkar < 4:59 | 
Eleven behöver träna uthålligheten och rörelsefärdigheterna. Uthålligheten är den grund, på vilken den fysiska funktionsförmågan kan byggas. Motionsformer som förbättrar uthålligheten, exempelvis att gå, jogga och cykla, stärker senor, leder, muskler och speciellt hjärtat och lungorna. En god uthållighet, hälsosam mat och tillräcklig sömn hjälper barnet att orka både i skolan och på fritiden. Uppmuntra eleven att öka vardagsmotionen, exempelvis genom att ta sig till kamrater, fritidssysselsättningar och skolan för egen kraft. |
5-steg utan ansats
5-steg utan ansats mäter benens styrka samt balans- och rörelseskicklighet. 5-steg utan ansats är rytmiska och likadana hopp efter varandra. Hoppfärdigheter och spänst behövs vid rörelse och i olika spel eller rastaktiviteter. Snabba och spänstiga ben hjälper en också att hållas på benen om man snubblar eller halkar.
Skelettet förstärks fram till ungefär 15–16 års ålder. Därför är tillräckligt hoppande nödvändigt för att trygga en normal utveckling. Träning av hopp utvecklar rytmkänslan, spänstigheten, snabbheten, balansen vid rörelse och stärker benens muskler.
| årskurs 5 flickor > 8,1 m pojkar > 8,4 m | årskurs 8 flickor > 8,8 m pojkar > 10,1 m |
Elevens hoppförmåga och spänstighet är på en god nivå. Uppgifter som kräver hoppande löper bra. Ju flera olika slags hopp eleven gör, desto flera olika alternativa rörelser kan eleven, vilka kan användas i exempelvis bollspel eller gymnastik. Uppmuntra eleven att upprätthålla den goda nivån och att fortsätta på samma sätt! |
| årskurs 5 flickor 7,3–8,0 m pojkar 7,6–8,3 m | årskurs 8 flickor 7,9–8,7 m pojkar 9,1–10,0 m |
Elevens hoppförmåga och spänstighet är på nivå för att klara av vardagssysslor. Genom att träna mångsidiga hopp förstärks skelettet och musklerna samt balansen utvecklas, och då blir det också lättare i olika spel. Hoppfärdigheterna kan utvecklas exempelvis genom hopp över olika hinder. Uppmuntra ert barn till att utveckla och upprätthålla hoppförmågan! |
| årskurs 5 flickor < 7,2 m pojkar < 7,5 m | årskurs 8 flickor < 7,8 m pojkar < 9,0 m |
Elevens hoppfärdigheter behöver träning. Genom att förbättra hoppförmågan och spänstigheten, förstärks skelettet och musklerna samt balansen utvecklas. Uppmuntra eleven att skutta eller hoppa exempelvis upp-/nerför trappor när det är möjligt. På detta sätt utvecklas skelettet och musklerna får mångsidig träning. |
Kast med lyra
Kast med lyra -kombinationen mäter redskapshanteringsfärdigheter, perseptionsmotoriska färdigheter och armarnas styrka. De koordinativa färdigheterna förutsätter behärskande av redskap i huvudsak med armarna och händerna (t.ex. boll, penna, handarbetsredskap, tangentbord) eller benen och fötterna (t.ex. boll). Att kasta och ta lyra är koordinativa färdigheter, där också synsinnet har en central betydelse. För att fånga en boll fodras exempelvis att man först lokaliserar bollen i omgivningen.
De grovmotoriska koordinativa färdigheter som lärs i gymnastiken befrämjar lärande och kunnande av finmotoriska koordinativa färdigheter som behövs i många fritidssysslor. Perceptionsmotoriska färdigheter behöver eleven dagligen till exempel för att vara säker i trafiken på skolvägen och på fritiden. Kast med lyra mäter koordinativa färdigheter, perceptionsmotoriska färdigheter och styrkan i armarna.
- Bekanta dig med grundmotoriska färdigheter och dess utveckling
- Bekanta dig med muskelkondition och dess utveckling
| årskurs 5 flickor > 14 ggr pojkar > 16 ggr | årskurs 8 flickor > 16 ggr pojkar > 16 ggr |
Elevens koordinativa färdigheter är på en god nivå. Att kasta och ta lyra lyckas smidigt. Genom att byta kastredskap får eleven mångsidig erfarenhet av olika slags rörelser, vilket hjälper att utveckla en allt bättre redskapshantering. Peppa också eleven att träna motoriken i den svagare handen. Uppmuntra eleven att upprätthålla en god nivå på sina koordinativa färdigheter genom att fortsätta på samma sätt! |
| årskurs 5 flickor 9–13 ggr pojkar 11–15 ggr | årskurs 8 flickor 12–15 ggr pojkar 12–15 ggr |
Elevens färdigheter i att kasta och ta lyra är på en nivå, där olika bollspel och utelekar löper. Uppmuntra eleven att utveckla sina kastfärdigheter, exempelvis genom att byta kastredskap, så att också uppgifter som kräver svårare redskapshantering börjar löpa lättare. Redan med lite extra träning får man mycket gjort! |
| årskurs 5 flickor < 8 ggr pojkar < 10 ggr | årskurs 8 flickor < 11 ggr pojkar < 11 ggr |
Elevens färdigheter i att kasta och ta lyra behöver mer träning. Goda koordinativa färdigheter hjälper att skriva, teckna och vid olika handarbeten samt vid rastaktiviteter. Genom att mångsidigt träna att kasta och ta lyra lär sig eleven att kontrollera sina rörelser, och då lär han eller hon sig också lättare svårare färdigheter. Uppmuntra eleven till regelbundna kast- och lyraövningar! |
Höjning av överkroppen
Höjning av överkroppen mäter bålens styrka och muskeluthållighet. Bålstyrka behövs för en bra hållning och balans. En god hållning och balans hjälper eleven exempelvis att orka genom skoldagens långa sittsekvenser. Ryggraden är en stödpelare som stöds av mag- och ryggmusklerna.
Mag- och ryggmusklerna behöver regelbunden omvårdnad och träning, eftersom de behövs i all rörelse och när man byter ställning. Höjning av överkroppen (sit-ups) mäter magmusklernas, speciellt de djupa magmusklernas muskelkondition.
| årskurs 5 flickor > 43 ggr pojkar > 43 ggr | årskurs 8 flickor > 42 ggr pojkar > 57 ggr |
Elevens bålstyrka är på god nivå. När mag- och ryggmusklerna är starka och spänstiga, är det lättare att hålla en bra hållning och undgå ryggbesvär. Uppmuntra eleven att gör lika mycket rygg- som magmuskelövningar för att behålla muskelbalansen. Mag- och ryggmusklerna tycker om ett aktivt liv, så uppmuntra eleven att fortsätta på samma sätt! |
| årskurs 5 flickor 26–42 ggr pojkar 26–42 ggr | årskurs 8 flickor 25–41 ggr pojkar 32–56 ggr |
Elevens mag- och ryggmuskler behöver mer träning. Mag- och ryggmusklerna behöver regelbunden träning, vilket man bör uppmärksamma eleven på. Tillräcklig styrka i mag- och ryggmusklerna hjälper att ha bra hållning både när man sitter, står och rör sig. Genom rörelseövningar stärks magmusklerna, ryggradens rörlighet förbättras och ryggen mår bättre. Uppmuntra eleven till regelbunden träning av mag- och ryggmusklerna genom olika motionsformer! |
| årskurs 5 flickor < 25 ggr pojkar < 25 ggr | årskurs 8 flickor < 24 ggr pojkar < 31 ggr |
Elevens bålstyrka behöver utvecklas! Bålstyrka behövs vid sittande, stående och vid all rörelse. Mag- och ryggmusklerna stöder ryggraden, hjälper att orka med skoldagens sittande och förebygger ryggsmärtor. Tillbringar eleven mycket tid framför t.ex. datorn eller teven? En lite gymnastikpaus nu och då gör gott, eftersom mag- och ryggmusklerna gillar ett aktivt liv! |
Armpress
Armpress mäter styrkan i överkroppen och muskeluthållighet samt uthålligheten i de kroppsmuskler som stöder rörelsen, det vill säga styrkeuthållighet. Med överkroppens styrka avses speciellt styrka och uthållighet i armarnas sträckmuskler och i skulderpartiet, som behövs bland annat vid lyft och bärande av skol- och fritidsutrustning. Starka armar och starkt skulderparti hjälper vid kontroll av kroppsställningen, att ha en god hållning och vid olika motionsformer och uppgifter som kräver styrka.
| årskurs 5 flickor > 26 ggr pojkar > 18 ggr | årskurs 8 flickor > 31 ggr pojkar > 27 ggr |
Elevens styrka och uthållighet i armarna och skulderpartiet är på god nivå. Genom mångsidiga armpress-, hängnings- och handståendeövningar kan eleven utveckla sin styrka och uthållighet i nack- och axelpartiet för att lära sig allt svårare prestationsteknik. Uppmuntra eleven att bibehålla den goda styrkan i överkroppen genom att fortsätta på samma sätt! |
| årskurs 5 flickor 16–25 ggr pojkar 6–17 ggr | årskurs 8 flickor 20–30 ggr pojkar 14–26 ggr |
Elevens styrka och uthållighet i överkroppen är på en nivå, där sysslor som kräver armstyrka löper bra. Med små extra övningar för överkroppen kan eleven lätt förebygga smärtor i nack- och axelpartiet, som långvarig sittande framför tv eller dator kan orsaka. Uppmuntra eleven att utveckla och upprätthålla styrkan och uthålligheten i överkroppen genom olika motionsformer! |
| årskurs 5 flickor < 15 ggr pojkar < 5 ggr | årskurs 8 flickor < 19 ggr pojkar < 13 ggr |
Elevens armstyrka behöver träning, så hon eller han klarar av sina vardagssysslor utan att bli trött. Tillräcklig styrka och uthållighet i överkroppen hjälper att orka i skolan och på fritiden, eftersom kontroll av nack-axelpartiet kräver starka nack- och axelmuskler. Genom att träna dessa muskler kan smärtor i nack- och skulderpartiet undvikas. Uppmuntra eleven att utveckla styrkan och uthålligheten i överkroppen genom olika motionsformer! |
Rörlighet
Rörlighet mäter rörelseomfång av kroppens leder. Rörligheten omfattas av av ledernas rörlighet samt av töjbarheten hos de vävnader som ligger kring musklerna och lederna. Rörligheten är antingen aktiv eller passiv. Aktiv rörlighet är det rörelseomfång man kan uppnå med egen muskelkraft utan hjälpmedel. Till exempel när man själv för händerna ihop bakom ryggen, handlar det om aktiv rörlighet. Passiv rörlighet är när händerna förs samman bakom ryggen av någon annan eller med ett hjälpmedel. För att vardagssysslorna ska löpa, behöver lederna röra sig en viss minimimängd.
God rörlighet i lederna och musklerna möjliggör vida rörelsebanor utan större muskelarbete. Med regelbundna rörlighetsövningar kan man förebygga smärttillstånd. Dessa kan uppstå om någon led inte rör sig normalt. I mätningsdelen Rörlighet mäts kroppens normala anatomiska rörlighet utgående från tre olika positioner (knäböj, sträckning av överkroppen i sittande ställning samt rörligheten i höger och vänster axel).
| 4 poäng | Elevens rörlighet är på en god nivå. Mångsidig rörlighet ger goda förutsättningar för att lära sig den teknik som behövs i svårare motionsformer. Det lönar sig att göra rörlighetsövningar regelbundet dagligen eller varje vecka, så att ledernas rörelseomfång och musklernas tänjbarhet bibehålls. Uppmuntra eleven att tänja och sträcka på sig regelbundet för att upprätthålla rörligheten! |
| 1-3 poäng | Elevens rörlighet behöver lite mer träning. Då skulle musklerna kunna arbeta lättare och eleven skulle lättare klara av till exempel skoldagens ansträngningar. Därtill skulle det vara lättare att lära sig teknik som behövs i svårare motionsformer, eftersom rörlighet skapar förutsättningar för detta. Uppmuntra eleven till regelbundna rörlighetsövningar! |
| 0 poäng | Eleven behöver träna sin rörlighet. Rörligheten är en egenskap, som lätt kan utvecklas genom lite träning. God rörlighet hjälper vid dagliga sysslor, eftersom musklerna inte behöver arbeta så mycket för att uppnå ledernas rörelseomfång. Det är kanske lättare att sitta och koncentrera sig under skollektionerna, eftersom god rörlighet gör det enklare att sitta med god hållning. Uppmuntra eleven till regelbundna sträckningar, tänjningar eller rörlighetsövningar! |