De tvåspråkiga lärarnas många knep

I undervisningen på två språk måste läraren som undervisar i målspråket granska sin undervisning ur ett aningen annat perspektiv än språkläraren i finskundervisningen. Enligt den nuvarande läroplanen är varje lärare en språklärare, dvs. det egna undervisningsämnets språkliga modell. Detta innebär att varje lärare inte bara undervisar i sitt eget ämne, utan även det egna ämnets ordförråd och språkkonventioner. Undervisningens språkmedvetenhet har fått en viktig roll både i den nya läroplanen och i den europeiska diskussionen.

I undervisningen på två språk blir den språkliga dimensionen tydligare och den får en större betydelse i jämförelse med den finskspråkiga undervisningen. I andra ämnen än språkämnen är språket och med det den språkliga modellens, dvs. lärarens, betydelse i lärandet stor, men lärarens knep i språkundervisningen hamnar i nytt ljus då den tvåspråkiga undervisningens målspråk granskas som ett läroämne. I denna artikel bekantar vi oss med beaktandet av nivåskillnaderna i elevernas utgångspunkt och språkinlärning i tvåspråkig undervisning, som har finska som undervisningsspråk och engelska som målspråk.

Den tvåspråkiga undervisningens elever upplever engelska mycket olika beroende på deras egen bakgrund. Språket undervisas som första främmande språk (A1), men då lärmiljön är engelskspråkig motsvarar materialets och undervisningens nivå i princip engelska som andra språk (K2)-lärokursens nivå. Elevernas språkliga nivå kan varierar väldigt mycket inom gruppen och spektrumen kan vara väldigt brett från det främmande språket till modersmålet. Skillnaderna i elevernas kunskaper är ännu en sak för sig, men här talar vi om språkets ställning i elevens språkval. I finska som andra språk-lärokursen strävar man efter att gruppera eleverna enligt deras nivå i finska och enligt kunskaperna, men i de engelsspråkiga grupperna, såsom i Tammerfors internationella skola, skiljer man inte på barnen baserat på deras språkbakgrund, som kan vara engelska som modersmål, andraspråk eller främmande språk.

Av differentieringen krävs mycket då det är frågan om ett ämne och kompetens som är starkt bundna till och som formar den språkliga identiteten. Språket är ett verktyg för tänkandet och uttryckandet och för en elev vars modersmål språket är, är det särskilt viktigt att hen får förverkliga sig själv med hjälp av språket. Justering av kraven och verksamheten i alla riktningar är avgörande för förbättringen av elevernas motivation och prestanda. Elever som lär sig A1-språket med K2-språkets metoder och material, måste ibland gå tillbaka till strukturella frågor då språkörat inte räcker till. Speciellt för en elev för vilken det inte är möjligt eller lämpligt att trygga modersmålet, kan det vara utmanande att avancera i K2 takten om språkligt stöd inte finns tillgängligt. Därför är det viktigt att erbjuda möjligheter för att gå tillbaka till eller stanna vid det som tidigare lärts. För en K2-elev kan igen språkkänslan driva eleven framåt, varpå utmaningen borde komma från ett annat håll.

Att involvera en K1-elev som ”hjälplärare” och rollen som språklig assistent ger bra resultat för förbättringen av motivationen och inlärningsresultaten. K1-elevens kunskaper kan utnyttjas vid undervisningen av språk som anknyter till elevens egen bakgrund eller möjligen den egna livssfären. Användningen av det lärda materialet kan göras flexibelt genom att använda litteratur och autentiskt material, som eleverna kan använda enligt den egna nivån. Vid fastställandet av uppgifter kan man använd olika alternativ som motsvarar elevens språkkunskapsnivå. Å ena sidan kan man granska språkets egenskaper, intrigen eller karaktärerna, å andra sidan kan man fördjupa sig i till exempel symboliken och teman och analysera texten mer i detalj. För en K1-elev är språkets egenskaper och uppbyggnad inte nödvändigtvis utmanande, varför man då kan starkare styra inlärningen mot ett mångsidigt språkbruk genom att fokusera på språket som ett redskap för tänkandet.

Enligt grunderna för den grundläggande utbildningen (2014) kan och ska bedömningen vara mångsidig och i mån av möjlighet differentierad i enlighet med principerna för elevcentrering. Mångsidig bedömning och olika bedömningsmetoder stöder den tvåspråkiga undervisningens engelsklärare, då hen reflekterar över elevernas olika uppfattningar om språkets betydelse och språkets betydelse för elevernas tänkande. Då engelska betraktas ur A1-språkets perspektiv kan uppfattningen om kunskaperna i textproduktion och texttolkning avvika markant från en K1-elevs uppfattningar. Det samma gäller för växelverkan. Därför är det viktigt att man i bedömningen kan tillämpa olika uppgifter och verkligen fäster uppmärksamhet vid det faktum att det språk eleven lär sig som främmande språk, är det samma som hen tänker på och som är hens vardagsspråk.

Engelska undervisningen kan differentieras på många sätt enligt nivåskillnaderna i elevernas språkkunskaper. Läraren har medel till sitt förfogande. Det viktigaste är att ta hänsyn till språkets betydelse för varje elevs tänkande. För den ena är engelska målspråk, för vars lärande eleven behöver vanliga inlärningsverktyg, medan engelska är lärmiljöspråket för en annan. I detta fall är kunskaperna i språket betydligt starkare, men språket är fortfarande ett främmande språk. För den tredje kan språket vara ett modersmål, verktyget för allt tänkande och all funktion.

Varje lärare är en språklärare och undervisar det egna ämnets språk. För engelskläraren är detta en tydlig princip vars förverkligande inte förorsakar problem. I den tvåspråkiga undervisningens engelskundervisning påträffas dock olika språkliga utmaningar. Samma språk kan betyda olika saker för olika elever, varför läraren borde behandla språket på ett mångsidigt sätt.

Källor

Laine Sonja: Lahjakkuuden ja erityisvahvuuksien tukeminen, 2010. Tillgänglig (endast på finska): http://www.edukustannus.fi/site/assets/files/1/lahjakkuuden_ja_erityisvahvuuksien_tukeminen.pdf.

Utbildningsstyrelsen: Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, 2014.

Roiha Anssi: Äidinkielen rooli vieraskielisen opetuksen eriyttämisessä, 2013. Tillgänglig (endast på finska): http://ojs.tsv.fi/index.php/afinla/article/view/8744/6429.

Tammerfors stad: Opetussuunnitelma (Kaksikielisen opetuksen tavoitteet ja opetuksen järjestämisen lähtökohtia), 2016. Tillgänglig (endast på finska): https://ops.tampere.fi/perusopetus/123/?school=.