OECD-jämförelse: Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar individens utbildningsväg starkt även i Finland

Aktuellt

Föräldrarnas utbildning, kön, invandrarbakgrund och födelseland har en stark inverkan på individens utbildningsväg och sysselsättning, visar OECD:s färska utredning Education at a glance.

Rapporten Education at Glance granskar bland annat utbildningsnivå, deltagande i utbildning, kostnader, studentmobilitet, anordnande av utbildning och undervisning, beslutsfattande samt lärarnas arbetsvillkor och uppgifter. Utredningen omfattar de 34 medlemsländerna i OECD samt vissa partnerländer. Ett speciellt tema för i år är likvärdighet.

Trots att utbildningsnivån har ökat avsevärt under de senaste årtiondena, visar resultaten att utbildning inte medför lika stor nytta för alla, vilket också gäller Finland.

Deltagandet i småbarnspedagogisk verksamhet har ökat, men ligger fortfarande under OECD-genomsnittet

I Finland ökande deltagandet i småbarnspedagogisk verksamhet avsevärt under åren 2005–2016. Finland har trots det inte nått OECD-genomsnittet, eftersom deltagandet har ökat samtidigt även på andra håll.

De yngsta barnens deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet i Finland skiljer sig inte märkbart från OECD-genomsnittet. Av barn under tre år deltar 30 % i småbarnspedagogisk verksamhet, vilket är bara 4 procentenheter färre än medeltalet i OECD. Skillnaderna börjar öka vid tre års ålder och är som mest 11 procentenheter. Av finländska femåringar deltar 84 % i småbarnspedagogisk verksamhet, medan OECD-medeltalet är 95 %. Vid sex års ålder försvinner skillnaden, då så gott som hela åldersgruppen går i förskola.

Familjens inkomstnivå och mammans utbildningsbakgrund påverkar deltagandet i de flesta länder. Barnen i välbärgade familjer deltar mer sannolikt i småbarnspedagogisk verksamhet. Också i Finland påverkar familjebakgrunden, men mindre än i OECD-området i genomsnitt.

Invandrare har mindre nytta av en allt högre utbildningsnivå

En låg utbildningsnivå hos föräldrarna, vilket ses som ett mått på låg socioekonomisk status, återspeglas i deltagandet i småbarnspedagogisk verksamhet och i utbildning. Barn från lågutbildade familjer deltar mer sällan i småbarnspedagogisk verksamhet, är mindre benägna att utexamineras från andra stadiets utbildning och fortsätter mer osannolikt till högskolestudier än de, som har åtminstone en högskoleutbildad förälder.

Andelen invandrare inom högskoleutbildningen är mindre än inom hela befolkningen. I Finland har 6% av 18–24-åringarna invandrarbakgrund, medan deras andel av nya studerande vid universitet och yrkeshögskolor var endast 3 %.

Andelen invandrare i samma åldersgrupp är i Sverige 22 %, i Norge 15 % och i Estland 9 %, medan deras andel av nya högskolestuderande i Sverige var 18 %, i Norge 10 % och i Estland 5 %. Deltagandet i högskoleutbildning återspeglar tidigare segregeringsutveckling.

Av de 20–29-åringar som fick en högskole-examen år 2015 var andelen vars föräldrar inte hade en högskole-examen mindre än vad deras andel var av befolkningen. Samma sak gällde alla länder i jämförelsen. Andelen finländska 20–29-åringar, vars föräldrar inte hade en högskoleutbildning var 50 %. Av dem som utexaminerades från högskolor var andelen 31 %.

Personer med främmande språk skiljer sig åt också i Finlands utbildningsstatistik

Andelen personer med främmande språk inom den grundläggande utbildningen var 7 % år 2017, inom gymnasieutbildningen 5,5 % och inom yrkesutbildningen på andra stadiet 9,7 % (2016).

I den gemensamma ansökan till yrkesutbildning år 2018 blev 69 % de sökande med främmande språk antagna till deras primära sökmål, medan 98 % av dem som hade finska, svenska eller samiska som modersmål blev antagna. Av dem som talar finska svenska eller samiska avlade cirka 70 % en grundläggande yrkesexamen som 15–24-åring, medan bara 40 % av dem som talar ett främmande språk gjorde det.

Jämfört med personer som talar främmande språk avlägger de som talar finska, svenska eller samiska sin examen snabbare och får mer sannolikt en studieplats eller ett jobb efter att de avlagt studierna på andra stadiet.

Kopplingen mellan hembakgrund och inlärningsresultat har stärkts i Finland på 2010-talet

Enligt utvärderingsresultat av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU återspeglas föräldrarnas utbildningsbakgrund, uppskattningen av utbildningen och stödet för lärandet i skillnaderna mellan elever inom den grundläggande utbildningen. Kopplingen mellan elevens bakgrund och resultaten har stärkts under 2010-talet.

Det finns också skillnader i inlärningsresultaten mellan könen, speciellt pojkarnas kunskaper är polariserade. Främjandet av jämlikhet utmanar utbildningsanordnarna att utveckla mer humana stödstrukturer för att stödja elever och lärande. Lärarna inom alla utbildningsnivåer möter nya och allt bredare kompetenskrav då lärandet blir mer mångsidigt och mångfalden bland elever och studerande växer.

Andelen NEET-unga har sjunkit i Finland, men internationellt sett är andelen fortfarande stor

I Finland var andelen ungdomar i åldern 20–24 som inte räknas som studerade, arbetade eller delaktiga i arbetlivet i fjol 17 %, enligt OECD. Andelen har minskat från 18,3 % året innan, men internationellt sett är andelen NEET-unga (Neither Employed nor in Education or Training) fortfarande stort. Andelen är stor också jämfört med 10 år sedan, då siffran var 13,3 %.

I Finland är NEET-status vanligare hos män än hos kvinnor. Situationen är densamma i andra nordiska länder förutom på Island. I de flesta OECD- och partnerländer är andelen NEET-unga däremot större bland kvinnor än bland män.

Siffrorna gömmer ändå bakom sig personer i olika skeden av livet, bland annat dem som pluggar till inträdesprov och dem som väntar på att påbörja studierna eller armén. NEET-status är vanligt under någon period i livet och betyder inte nödvändigtvis att en ung person är eller hotar bli marginaliserad.

Mer information

Undervisningsrådet Kristiina Volmari tfn 029 533 1276, kristiina.volmari [at] oph.fi