Utbildningsstyrelsen utredde kostnader för studier vid gymnasie- och yrkesutbildning
Utredningens fokus ligger på andra stadiets utbildning. För yrkesutbildningens del utreddes kostnaderna för under 20-åriga unga som efter grundskolan påbörjat en läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning.
Gymnasiets kostnader för den studerande 2500 euro, inom yrkesutbildningen hundratals euro
I utredningen granskades vilka kostnader läromedel, arbetsredskap och deltagande i studentexamen medför för studerande. Utöver det kartlades hurdant ekonomiskt stöd den studerande kan få för att täcka utgifterna.
De nödvändiga kostnaderna för gymnasiestudier uppgår till cirka 2500 euro, då värdet på en bärbar dator som lämpar sig för studierna uppskattas till 600 euro. Förutom läromedel och dator kan det tillkomma kostnader för till exempel skolresor och program som hör ihop med gymnasieutbildningen, som studiebesök och de gamlas dans.
När det gäller kostnader för gymnasieutbildningen väntas inga märkbara förändringar. Användningen av digitalt material verkar inte minska helhetskostnaderna, eftersom de inte kan skaffas som begagnade. Att köpa begagnade läroböcker har varit ett vanligt sätt att få ner utgifterna.
Inom yrkesutbildningen är branschen och den examen man avlägger avgörande för kostnaderna. I regel handlar beloppet snarare om ett hundratal än ett tusental euro.
Inom den grundläggande yrkesutbildningen väntas kostnaderna inte heller förändras märkbart. Den förnyade lagstiftningen orsakar inte förändringar gällande avgiftsbelagda och avgiftsfria läromedel. Utgifterna för läromedel och arbetsredskap har i och med digitaliseringen sjunkit en aning.
De stödmekanismer som samhället erbjuder är i praktiken de samma för studerande vid gymnasie- och yrkesutbildningen. De studerande är berättigade till barnbidrag tills de fyller 17 år. Studerande kan också ansöka om studiestöd och de som bor utanför hemmet kan få allmänt bostadsbidrag. Om de andra stöden inte räcker till för att täcka kostnaderna för studier och dagliga utgifter, kan den studerande söka om utkomststöd.
Kostnaderna leder sällan till att studierna avbryts
En studerande kan avbryta sina studier av många orsaker. Oftast är orsakerna personliga. Kostnaderna verkar sällan vara den enda orsaken till att studierna blir på hälft.
Materialet visar ändå inte om det i sådana fall där studierna avbryts av ekonomiska skäl handlar om de direkta kostnaderna för utbildningen eller om orsaken är den studerandes eller familjens ekonomiska situation eller problem med hushållningen.
Av de gymnasiestuderande som svarade på enkäten anser 65 procent att kostnaderna för gymnasieutbildningen är måttliga och de upplever inte att de själva eller deras familjer har svårt att klara sig ekonomiskt. 29 procent bedömde att de har ekonomiska svårigheter. Hos 6 procent var svårigheterna betydande.
Av de studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen upplever 7 procent att hushållandet med pengar konstant orsakar dem problem. Hur de studerande bedömer att pengarna räcker till varierar beroende på bransch.
Andelen studerande som lyfter studielån ger också en fingervisning gällande studerandenas ekonomiska situation. Av gymnasiestuderande lyfter 2,8 procent studielån. Bland 16–19-åriga studerande inom yrkesutbildningen har 11 procent lyft studielån.
Utredningen på webben
Mer information:
Undervisningsrådet Teijo Koljonen, tfn 029 533 1524, (gymnasieutbildning), teijo.koljonen [at] oph.fi
Projektsakkunnig Sanna Pensonen, tfn 029 533 1675, (yrkesutbildning), sanna.pensonen [at] oph.fi
Projektchef Sanna Laiho, tfn 029 533 1301, (yrkesutbildning), sanna.laiho [at] oph.fi