Meddelanden

Arbetslivet förändras – hur svarar utbildningen? Prognostiseringsforum för kunnande publicerade sina förslag

Aktuellt Prognostisering Utveckling av utbildningen
Hur möts efterfrågan och utbud av arbetskraft? Hur ska finansieringen av kontinuerligt lärande förnyas? Under 2020-talet kommer dessa att vara de centrala utmaningarna inom utbildningen, uppskattar Prognostiseringsforum för kunnande (PFK). Behovet av digitalt kunnande växer inom alla branscher, även service- och kulturbranschen. Samtidigt behöver över hälften av de nya arbetstagarna en högskoleutbildning.
Kuvituskuva, opiskelijat tekevät ryhmätöitä

I PFK medverkar en bred grupp sakkunniga inom arbetsliv och utbildning. Forumet har förutspått framtidens kunskaps- och utbildningsbehov och utifrån resultaten lagt fram förslag för utvecklingen av utbildningen. Förslagen publicerades vid resultatseminariet 4.4. Siktet är på år 2035.

Av cirka 200 utvecklingsförslag har nästan en femtedel att göra med utmaningar kring hur utbudet av arbetskraft möter efterfrågan samt tillgången på kompetenta arbetstagare. De här utmaningarna gäller bland annat produktion av papper och sågvara, social- och hälsovårdstjänster, processindustri och transportbranschen.

– I fortsättningen behöver vi rikta studieplatser mer enligt behovet av arbetskraft. Vi behöver också mer effektiv utexaminering och ett bredare utbud av fortbildning. Framtidens arbetskrafts-, utbildnings- och kunskapsbehov måste förutses allt mer exakt. Det kräver gemensamma satsningar av utbildningsförvaltningen, utbildningsanordnarna och arbetslivet, säger undervisningsrådet Kari Nyyssölä på Utbildningsstyrelsen.

Även utbildningens innehåll behöver förnyas. Inom alla utbildningsstadier och i alla examina behövs innovationsförmåga, kreativitet och branschöverskridande kunskapshelheter. Enligt PFK behöver man utöka teknologifostran i läroplansgrunderna, timresursen och läromedlen både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Under den kommande regeringsperioden behöver vi en reform av det kontinuerliga lärandet, anser PFK. Resurser behöver överföras från examensutbildning till påbyggande utbildning. För att finansiera kontinuerligt lärande finns olika möjligheter. Ett alternativ är en utbildningsbank som grundar sig på subjektiv rätt och där tillgångarna växer under arbetstagarens karriär. Ett annat alternativ är ett kunskapskonto eller en kunskapssedel som skulle finansieras gemensamt av arbetstagarna, arbetsgivarna och staten. Den kunde användas flexibelt för att utveckla kunnandet efter avlagd examen.

Betydelsen av digitalt kunnande växer inom alla branscher

Fram till år 2035 växer behovet av digitalt kunnande mest inom trafik- och logistikbranschen. Behovet av digitalt kunnande ökar ändå inom alla branscher, även inom service och andra områden där teknologi traditionellt har haft en mindre roll, som till exempel i kulturbranschen.

Enligt prognostiseringsresultaten är programmering och teknisk kompetens endast en liten del av det digitala kunnandet – lika viktigt är att förstå hur man agerar i digitala miljöer och hur digitala applikationer kan utnyttjas. Det här gäller alla nivåer av arbete.

I framtidens arbetsliv behövs allt mer kunnande i att utveckla kundorienterade tjänster. Även kännedom om hållbar utveckling är en viktig grundkompetens i framtiden, speciellt inom industrin.

Över hälften av de nya arbetstagarna behöver högskoleutbildning

PFK beräknar att antalet personer i arbete växer med 110 000 under åren 2017–2035. Tillväxten är störst inom mark- och vattenbyggnad, tillverkning av kemiska produkter, fastighetsbranschen, tillverkning av metallprodukter, maskiner och transportmedel, inom olika personliga tjänster, hälsovården och affärslivets tjänster.

I arbetslivet är avgången fortsättningsvis stor. Av arbetstagarna år 2016 kommer 46 % att bli pensionerade före år 2035. Av de nya arbetstagarna förutsätts allt högre utbildning: över hälften behöver en högskoleexamen. Behovet av högskoleutbildad arbetskraft är ännu större bland de nya arbetsplatserna inom de växande branscherna.

Vad är Prognostiseringsforum för kunnande?

Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets samt Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan för prognostisering, som främjar växelverkan mellan utbildning och arbetsliv. Till forumet hör nio prognostiseringsgrupper, vars uppgift är att förutspå kunskaps- och utbildningsbehov inom den egna branschen. Prognostiseringsprocessen genomfördes mellan juni 2017 och februari 2019.

 

Ytterligare information:

Enhetschef, undervisningsrådet Kari Nyyssölä, kari.nyyssola@oph.fi, tfn 029 533 1159

Undervisningsrådet Samuli Leveälahti, samuli.levealahti@oph.fi, tfn 029 533 1302

Undervisningsrådet Ilpo Hanhijoki, ilpo.hanhijoki@oph.fi, tfn 029 533 1057