För att förbättra pojkarnas inlärningsresultat behövs stöd för föräldraskapet och nära samarbete mellan olika sektorer

Skolan eller utbildningsförvaltningen kan inte ensamma lösa utmaningarna kring pojkarnas lärande, eftersom förändringarna i verksamhetsmiljön är ett resultat av olika faktorer samtidigt som de till sin natur är allt mer komplexa, kaosartade och överraskande.

Utifrån olika utredningar och undersökningar känner man till att flickornas inlärningsresultat i regel är bättre än pojkarnas. I en rapport som Utbildningsstyrelsen har sammanställt om utmaningar och lösningar som gäller pojkarnas lärande (Poikien oppimishaasteet ja -ratkaisut vuoteen 2025) lyfter man fram olika lösningar för yrkesövergripande samarbete som kunde förbättra pojkarnas färdigheter och kunskaper så att de skulle vara på samma nivå som flickornas. Rapporten grundar sig på det arbete som arbetsgruppen bestående av 70 sakkunniga inom olika områden har gjort.

För att få till stånd en förändring förutsätts en dialog med forskningsvärlden samt att man identifierar, använder och sprider goda förfaringssätt. Det krävs både att man vidtar åtgärder som riktas direkt till pojkarna och att samhällsstrukturerna utvecklas.

Föräldraskapsprogram ska stöda pojkarnas färdigheter att lära sig

Arbetsgruppen föreslog att man under den regeringsperiod som nyss har inletts inför ett nationellt föräldraskapsprogram med syfte att stöda de färdigheter som man behöver som förälder, allt från graviditeten tills barnet uppnår vuxen ålder. Forskning visar att föräldrarnas läsvanor och kunskapsnivå har betydelse för pojkarnas lärande och därför är det också viktigt att stöda föräldrarna.

– Den förlängning av läroplikten som planerats för den här regeringsperioden är inte enbart en fråga om att öka sysselsättningen, utan handlar även om att mer genomgående förnya de sociala strukturerna. Det finns behov av att bättre och mer mångsidigt än i dagens läge stöda föräldraskapet i dess olika skeden. Färdigheterna för föräldraskap borde tas med som en del av innehållet i utbildningen på andra stadiet och högskolorna, reflekterar undervisningsrådet Samuli Leveälahti.

Det spelar ingen roll vad man läser

Pojkarna ska uppmuntras att läsa mångsidigt. Utöver traditionella böcker är det viktigt att sporra pojkarna att använda olika verktyg – till exempel erbjuder digitala plattformar, kontrollerat digitalt spelande och ljudböcker alternativ för olika elevers vanor och behov.

– Föredömliga exempel på läsande och lärande bland offentliga personer som pojkar och unga män ser upp till inspirerar de unga till att lära sig. Det är också viktigt att ingjuta framtidstro hos pojkarna vad beträffar lärandets betydelse för arbetslivet och andra delområden i livet, konstaterar Leveälahti.
Papporna och de manliga lärarna fungerar som uppmuntrande förebilder

Männens aktiva roll i pojkarnas uppväxt och utveckling stöder deras lärande samtidigt som de fungerar som en uppmuntrande förebild för pojkarnas lärstig. Det är viktigt att lärarkåren består av såväl män som kvinnor och att det finns män som vill bli lärare, särskilt inom småbarnspedagogiken och för årskurs 1 och 2 i grundskolan.

I framtida undersökningar som görs om utmaningarna kring pojkarnas lärande finns det behov av att jämföra hur olika faktorer inverkar på lärandet. Könet är bara en nämnare som skiljer eleverna åt och det finns olika nivåer av könsroller. Åtgärder för att stöda lärandet ska därför vidtas på en mer övergripande nivå och riktas till alla elever oberoende av kön.

Samarbetet mellan de 70 sakkunniga resulterade i tolv åtgärdsförslag. I arbetet deltog förutom Utbildningsstyrelsen även Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, universitet, Försvarsmakten, ungdomsaktörer och studentorganisationer.

Utmaningarna i pojkarnas lärande granskades som en del av pilotförsöket med en verksamhetsmodell för livslångt lärande. Målet var att ta fram framtidsorienterade lösningar med vilka man kan stöda elever och studerande i olika skeden av livet. Pojkarnas lärande har analyserats på en omfattande nivå med beaktande av skola och arbetsliv, fritid, välbefinnande och hälsa, familjebakgrund och regionala skillnader samt könsroller.

Åtgärdsförslagen i anslutning till utmaningarna med pojkarnas lärande  går ut på att:

• utveckla tjänsterna för familjernas välbefinnande
• inleda ett nationellt föräldraskapsprogram
• stärka framtidstron
• stöda läsfärdigheterna och de språkliga färdigheterna
• bryta könsrelaterade mönster
• stöda mångsidig fritidsverksamhet  
• skapa en verksamhetskultur som grundar sig på samarbete
• säkerställa delaktigheten och tillhörigheten till gemenskapen
• stärka de sociala färdigheterna och livskompetensen både i skolan och inom fritidsaktiviteterna

•    utveckla handledningstjänsterna till att omfatta hela livet
•    stöda kontrollerat digitalt spelande
•    främja rektorernas ledarskapskompetens för att utveckla skolornas verksamhetskultur.