Det nya gymnasiet stödjer bättre än tidigare de studerandes lärande, ork och studiemotivation samt ger färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv

Undervisningen i gymnasiet fortsätter ändå i många avseenden som förut. De mest synliga förändringarna i undervisningen hänför sig till livskompetens och färdigheter att påverka på ett ansvarsfullt sätt samt till studiehandledning och hur man lägger upp studierna.

Som en helt ny helhet i gymnasiestudierna ingår att lära sig färdigheter och kunskaper i mångsidig kompetens. Dessa stödjer de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor. Målet är att den studerande med hjälp av den mångsidiga kompetensen i gymnasiet ska utveckla mer övergripande färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och för att verka i internationella miljöer.

Den mångsidiga kompetensen består av följande delområden: kompetens för välbefinnande, kommunikativ kompetens, global och kulturell kompetens, samhällelig kompetens, tvärvetenskaplig och kreativ kompetens samt etisk kompetens och miljökompetens. Den studerande utvecklar de här kunskaperna och färdigheterna som en del av studierna i de olika läroämnena i gymnasiet.

– Målet med reformen är framför allt en bättre balanserad vardag i gymnasiet, så att gymnasiet kan vara en inspirerande, glädjegivande och meningsfull plats att studera och arbeta på. Allmänbildningen är fortfarande en central målsättning. Gymnasiets uppdrag är att erbjuda varje studerande goda färdigheter för såväl arbetslivet som för det övriga livet, betonar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Den studerandes rätt till studiehandledning i gymnasiet ökar

I fortsättningen får de gymnasiestuderande mer övergripande och långvarig studiehandledning. Den studerande har till exempel rätt att få specialundervisning eller annat stöd för sitt lärande.

Till följd av gymnasielagen som trädde i kraft i augusti 2019 ska så kallad fortsatt handledning ges åt en studerande som håller på att söka till andra studier, som planerar att avgå från gymnasiet eller åt en studerande som söker till fortsatta studier men som inte får en studieplats efter att hen avlagt gymnasiets lärokurs.

Syftet med dessa förändringar är att ännu bättre än tidigare stödja lärandet samt att förebygga och i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka eventuella inlärningssvårigheter. Målet är också att främja välbefinnandet och orken hos de studerande i gymnasiet.

Kurserna blir studieavsnitt

I fortsättningen avlägger de studerande studieavsnitt i stället för kurser. Det sker inga förändringar i gymnasiestudiernas omfattning, alltså förblir minimiantalet undervisningstimmar detsamma.

Utbildningsanordnarna utformar själva de lokala studieavsnitten utifrån olika omfattande moduler som beskrivs i grunderna för läroplanen. Studieavsnitten kan bestå av moduler från ett och samma läroämne, till exempel av tre moduler i historia. Alternativt kan man utforma studieavsnitten av moduler i flera läroämnen, till exempel samhällslära och matematik.

Tack vare studieavsnitten bildar studierna mer enhetliga helheter för den studerande än tidigare, vilket gör det lättare att uppfatta och förstå olika ämnesövergripande sammanhang. På det här sättet kan man också undvika att undervisningen tar fasta på samma eller liknande frågor flera gånger, vilket i sin tur minskar på arbetsbördan både för de studerande och för lärarna.

Gemensam kraftinsats av alla som arbetar med gymnasieutbildningen

Undervisningen enligt de nya lokala läroplanerna inleds i alla finländska gymnasier i augusti 2021. I flera kommuner har arbetet med att göra upp utbildningsanordnarnas eller gymnasiernas egna läroplaner redan kört igång. De lokala läroplanerna utgår från de nationella grunderna.

Utbildningsstyrelsen stödjer det lokala läroplansarbetet med fortbildningar, stödmaterial och praktiska verktyg.

– Det har krävts samarbete mellan alla som jobbar med gymnasieutbildningen för att förbereda och genomföra en så här omfattande reform, och samarbetet har förlöpt bra, säger Petri Lehikoinen, chef för enheten för gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning.

Utöver Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga har fler än 200 sakkunniga deltagit i beredningsarbetet, bland annat lärare, rektorer, studerande och representanter för forskning och lärarutbildning.

– Vi vill tacka alla för den gemensamma insatsen, för en aktiv dialog och för det ivriga förhållningssätt som har präglat arbetet med den här reformen.

Fakta: Gymnasiet förnyas

• Den nya gymnasielagen trädde i kraft i augusti 2019, och utgör också bakgrunden till de nya grunderna för gymnasiets läroplan.
• Målet med gymnasiereformen är att främja de studerandes välbefinnande, stödja det individuella lärandet och utveckla en verksamhetskultur i gymnasiet som i högre grad än i tidigare präglas av gemenskap och delaktighet.
• Målet är vidare att höja finländarnas utbildningsnivå och göra gymnasieutbildningen mer attraktiv som en allmänbildande utbildningsväg som ger beredskap för fortsatta studier. Samtidigt strävar man efter att förbättra utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten samt möjliggöra en smidigare övergång från studier på andra stadiet till högskolestudier.
• De lokala läroplanerna tas i bruk i augusti 2021.