Nyheter

Eurydice-rapport: Finland har förhållandevis goda förutsättningar att främja invandrarelevernas lärande och integration i skolan

Aktuellt Grundläggande utbildning Internationell jämförelse Utbildning för invandrare
I en europeisk jämförelse skiljer sig Finland från de övriga länderna med sin språkmedvetna undervisning, som är ett sätt att stödja elever med invandrarbakgrund. I en färsk rapport som Europeiska unionens Eurydice-nätverk har sammanställt konstateras också att styrningen på nationell nivå i Finland tar i beaktande invandrareleverna på ett heltäckande sätt, vilket likaså främjar lärandet och integreringen.

Eurydice-nätverket undersökte vilka åtgärder som vidtagits i olika länder för att förbättra förutsättningarna för barn och unga med invandrarbakgrund att studera och integreras i skolan i det nya hemlandet. Jämförelsen tar fokus på utbildningssystemen i 42 länder eller områden. Därtill granskar rapporten närmare utbildningen i 10 länder, av vilka Finland är ett. Jämförelsen har gjorts för läsåret 2017–2018. I Eurydice-rapporten redogörs för hur utbildningspolitiken i de olika länderna har tagit i beaktande elever med invandrarbakgrund, men tar inte ställning till hur lyckade åtgärderna har varit.

Bakgrunden till utredningen ligger i flyktingkrisen 2015, då närapå 4,7 miljoner invandrare och asylsökande kom till Europa. På basis av tidigare undersökningar känner man till att unga med invandrarbakgrund har det sämre ställt i fråga om utbildning än dem som hör till majoritetsbefolkningen. Till exempel framgick det av PISA-undersökningen 2015 att deras inlärningsresultat och välbefinnande i skolan är sämre än bland de övriga eleverna. Enligt statistik från Eurostat fortsätter elever med invandrabakgrund också mer sällan till studier på andra stadiet: bland invandrarunga mellan 18 och 24 år hade nästan 20 % endast avlagt examen på grundstadiet år 2017, medan motsvarande andel bland de unga som hör till majoritetsbefolkningen var 10 %.

Den språkmedvetna undervisningen i Finland unik

Undervisningsspråket och undervisningen i invandrarelevernas eget språk samt en skola som tar hänsyn till den kulturella mångfalden skapar enligt rapporten en god och övergripande grund för invandrarelevernas lärande och integration i skolan.
I den europeiska jämförelsen skiljer sig Finland från de övriga länderna i synnerhet vad gäller språkmedveten undervisning. Det är unikt att språkets centrala betydelse för lärandet, växelverkan och samarbetet samt för att bygga upp en identitet har skrivits in i den nationella läroplanen. Finland uppmärksammas också för att vi har en nationell läroplan för undervisningen i undervisningsspråket (finska eller svenska som andraspråk). Finland hör vid sidan av Österrike och Sverige till de enstaka europeiska länder som har en läroplan också för undervisningen i elevens eget modersmål.

I jämförelsen är Finland det enda land där all språkundervisning – också undervisningen i elevens eget modersmål – har ansetts gagna hela skolkulturen. Språkundervisningen främjar samtliga elevers flerspråkighet och delaktighet i den kulturella mångfalden.

Finland och Sverige har goda förutsättningar att på ett heltäckande sätt beakta elever med invandrarbakgrund

I rapporten konstateras att invandrareleverna får stöd för sitt lärande på många olika sätt i olika länder. Utöver stöd för det akademiska lärandet erbjuds eleverna ofta också psykosocialt stöd. Att på ett övergripande sätt ta hänsyn till elever med invandrarbakgrund är ett effektivt sätt att främja deras lärande och integration i skolan.

I rapporten får Finland och Sverige positiv uppmärksamhet som de länder i Europa som bäst har tillämpat det här förhållningssättet också i den nationella styrningen och i myndigheternas rekommendationer. I bägge länderna strävar man efter att främja invandrarelevernas välbefinnande genom att erbjuda psykosocialt stöd. I Finlands fall lyfter man också fram emotionella färdigheter, som är ett av delområdena inom mångsidig kompetens som enligt den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen ska tas i beaktande i undervisningen.

Lyckad integration är summan av många faktorer

I Eurydice-nätverkets rapport konstateras att invandrarelevernas integration i skolan är en process som är beroende av flera olika nämnare för att den ska vara lyckad. I rapporten granskas integrationen med beaktande av hur myndigheterna i olika länder styr utbildningsanordnarna och ger rekommendationer, bland annat då det gäller tillträde till utbildning, placering i lämplig årskurs, förberedande undervisning, språkundervisning, stöd för lärande och psykosocialt stöd, lärarutbildning, samarbete mellan hem och skola och finansiering av utbildningen.

I så gott som alla länder i jämförelsen har elever med invandrarbakgrund likartade rättigheter och skyldigheter att delta i utbildning som de övriga eleverna. Däremot förekommer det skillnader i anvisningarna som berör elevernas anpassning till den nya skolmiljön och hur man säkerställer att eleverna framskrider i sina studier.

Invandrarnas andel av befolkningen varierar också i olika länder: i Luxemburg utgör andelen invånare som är födda utomlands närmare 50 % av befolkningen medan motsvarande andel i Polen är knappa 2 %. I Finland är den här andelen 6,5 %. Finland hör vid sidan av de östeuropeiska länderna till de länder i Europa som har den minsta andelen invandrare, det vill säga mindre än 10 % av befolkningen.
Invandrarna har olika bakgrund och olika behov av stöd. En del av invandrarna talar det nya hemlandets språk som sitt modersmål och har också en kulturell, socioekonomisk och religiös bakgrund som är väldigt lik majoritetsbefolkningens. Så här är det till exempel i länderna som bildades av det forna Jugoslavien och på områden där man talar engelska och franska som modersmål. Även i Finland kommer en stor del av invandrarna från närliggande områden, såsom Ryssland eller Estland.

Ytterligare information

Sakkunniga vid Utbildningsstyrelsen

  •  Hanna Laakso, tel. 029 533 1117, hanna.laakso [at] oph.fi 
  •  Olga Lappi, tel. 029 533 1593, olga.lappi [at] oph.fi
  •  Pirjo Karhu, tel. 029 533 1317, pirjo.karhu [at] oph.fi 
  •  Katri Kuukka, tel. 029 533 1445, katri.kuukka [at] oph.fi