Gymnasiereformen och läsning på tapeten under forum för modersmål och litteratur som ordnades 1–2.8

Årets tema var ”En bättre värld genom läsning”. Pia Lumme från Utbildningsstyrelsen presenterade Läsrörelsens verksamhet och hur den syns i det finländska samhället. Enligt Lumme vore det viktigt att man skulle tala om den läsande människan snarare än om den läsande skolan.

– Vi borde få en övergripande förståelse av vilken betydelse läsningen har för vårt samhälle, sade Lumme. Till exempel borde de kommunala tjänsterna främja läsningen bland invånarna.

– Läsfärdighet förebygger marginalisering och är en nyckel till sociala och kulturella situationer, påminde Lumme.

Lumme, som arbetar som koordinator för Läsrörelsen, lyfte fram exempel på hur man kan uppmuntra och inspirera till läsning. I skolorna borde man föra diskussioner om elevernas och de studerandes läsidentitet medan familjerna har en avgörande roll då det gäller att läsa hemma. Skolornas höstlov har den här hösten utnämnts till ett läslov, vilket innebär att man vill uppmuntra familjerna att läsa tillsammans.

Grunderna för gymnasiets läroplan förnyas

Den nya gymnasielagen trädde i kraft i början av augusti och de nya grunderna för gymnasiets läroplan publiceras under Gymnasiedagarna i november 2019. Förändringarna förpliktar utbildningsanordnarna från och med augusti 2021.

Petri Lehikoinen från Utbildningsstyrelsen gav en översikt över förändringarna som gymnasiereformen medför.

– Undervisningen i gymnasiet kommer att utvecklas så att den ännu bättre än i dag ska stödja de studerandes välbefinnande, förklarade Lehikoinen. Välbefinnandet stärks bland annat med mer omfattande och långsiktig handledning. De studerande har också rätt till särskilt stöd som en del av gymnasiestudierna.

Enligt Lehikoinen främjar reformen även mer övergripande studieavsnitt och ämnesöverskridande studier. En central del av de nya grunderna är just att främja den ämnesövergripande kompetensen som i grunderna kallas mångsidig kompetens.

– Målet är att gymnasiet ska vara en så trivsam plats som möjligt för både de studerande och hela personalen, konstaterade Lehikoinen.

Undervisningsrådet Minna Harmanen berättade om förändringarna som de nya grunderna medför inom läroämnet modersmål och litteratur.

– Den kommunikativa kompetensen har fått en synligare roll, även om den inte utgör en större del av undervisningen än tidigare, förklarade Harmanen. Harmanen påminde om att kommunikation inte bara är en metod utan också ett mål för undervisningen. Den kommunikativa kompetensen som en del av studierna granskas med beaktande av välbefinnandet. I fortsättningen vill man i högre grad sporra de studerande som kommunikatörer och uppmuntra dem att lyfta fram sina egna synpunkter.

Enligt Harmanen kommer estetiska läsupplevelser att få en allt större roll i framtiden. I fortsättningen ska de studerande i samband med läsa minst åtta hela verk, av vilka åtminstone ett ska vara facklitteratur.

Aktuella teman intresserade deltagarna

Läraren Päivi Koskenmaa från Jurvan yhtenäiskoulu och Jurvan lukio uppskattade att detta var hennes tredje eller fjärde gång på modersmålsforumet. 

– Jag vill ta del av aktuella teman och få en inblick i vad som händer under det kommande läsåret. I år var det särskilt gymnasiereformen och författarintervjuerna som lockade, berättade Koskenmaa.

Under första dagen blev Koskenmaa bekant med lärarkollegan Päivi Koskenranta från Petäjänveden lukio. Evenemanget är ett bra tillfälle för att nätverka med kollegor från olika håll i Finland.

Koskenranta, som deltog i forumet för tionde gången, tycker att konceptet är lyckat.

– Här får jag veta det senaste inom undervisningen och dessutom bjuder programmet alltid på intressanta författarintervjuer och paneldiskussioner.

– Man har verkligen lyckats möta modersmålslärarnas intressen, sade Koskenranta.

Nya deltagare inspirerades av konkreta tips för undervisningen

Jenni Sepponen från Eiran aikuislukio i Helsingfors är nyutexaminerad lärare i modersmål och litteratur och deltog i forumet för första gången.

Sepponen berättade att hon framför allt har nytta av informationen som berör de nya grunderna för gymnasiets läroplan. Hon inspirerades också av exemplen på hur man kan inspirera elever och studerande att läsa mer.

Från Helsingfors deltog också Elina Sänkiaho som undervisar i finska som andra inhemska språk vid Brändö gymnasium.

– Vid fortbildningar som berör modersmål och litteratur behandlas finska språket ur ett lite annat perspektiv än vid fortbildningar i det andra inhemska språket. Seminariet har ändå gett mig flera konkreta redskap för undervisningen, sade Sänkiaho. 

Forumet för modersmål och litteratur ordnas en gång per år. Nästa gång lärarna samlas för att ta del av aktuella nyheter och frågor blir i augusti 2020.