Nyheter

Kostnaderna för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen har ökat en aning

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Statsandelar Finansiering
De totala kostnaderna för yrkesutbildningen var aningen högre år 2018 än året innan. Kostnaderna för gymnasieutbildningen var likaså aningen högre än föregående år. Det här framgår av de rapporter som sammanställts utifrån Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens årliga uppgifter om kostnaderna inom undervisningsväsendet.
Näppäimistö ja laskin

Även uppgifterna om kostnaderna för fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt museer, teatrar och orkestrar har nu publicerats. Uppgifterna om kostnaderna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten samt medborgarinstituten publiceras senare i november.

Staten och utbildningsanordnaren svarar tillsammans för finansieringen av undervisningsväsendet. Staten deltar i finansieringen genom statsandelssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet har i egenskap av statsbidragsmyndighet hand om att förvalta undervisnings- och kulturverksamhetens statsandelar. Utbildningsstyrelsen svarar bland annat för informationstjänster och kundrådgivning som anknyter till statsandelssystemet. 

Lagändringen inom yrkesutbildningen inverkade på beräkningen av kostnaderna

Den nya lagen om yrkesutbildning trädde i kraft i början av år 2018. Till följd av lagen förändrades också finansieringsgrunderna för yrkesutbildningen. Det innebär att kostnaderna för yrkesutbildningen år 2018 inte helt och hållet kan jämföras med kostnaderna för tidigare år. Till exempel används begreppet studerandeår som en ny finansieringsgrund istället för antalet studerande. Ett studerandeår utgör en period på 365 dagar då den studerande deltar i utbildning. 

År 2018 uppgick de totala kostnaderna för yrkesutbildningen till 1 812 miljoner euro. Av kostnaderna täcktes 1 720 miljoner euro med statsandelsfinansiering. Uppgifterna om kostnaderna för yrkesutbildningen inkluderar inte mervärdesskatt. Kostnaderna steg med 6,6 procent i jämförelse med föregående år. Den främsta orsaken till de ökade kostnaderna var att arbetskraftsutbildningen från och med början av 2018 ingår i undervisnings- och kulturministeriets budget.

Kostnaderna för 2018 grundar sig på 170 775 faktiska studerandeår. Största delen, det vill säga 77 procent, utgjordes av yrkesinriktade grundexamina och 19 procent av yrkes- och specialyrkesexamina. Handledande utbildningar och övrig yrkesutbildning utgjorde sammanlagt 4 procent av de faktiska studerandeåren. Det fanns totalt 159 anordnare av yrkesutbildning, av vilka 114 var privata anordnare, 35 samkommuner och 9 kommuner. Ytterligare en anordnare var en statlig läroanstalt.

Kostnaderna per studerandeår inom yrkesutbildningen var i medeltal 10 608 euro, varav statsandelsfinansieringen utgjorde 10 076 euro. Dryga hälften, det vill säga 55,9 procent, var kostnader för att ordna utbildningen. Av de totala kostnaderna utgjorde fastighetskostnaderna 18,4 procent, kostnaderna för studerandemåltiden 3,6 procent och kostnaderna för de studerandes inkvartering 1,5 procent.

I kommunernas och samkommunernas läroanstalter var utbildningen förmånligast, alltså 10 066 euro respektive 10 187 euro per studerandeår. I privata läroanstalter uppgick kostnaderna till 12 051 euro per studerandeår. I fråga om enskilda utbildningsområden var kostnaderna högst inom lant- och skogsbruksbranschen (13 797 euro) och lägst inom de samhällsvetenskapliga områdena (7 361 euro). Yrkesutbildningen kostade mest i Egentliga Finlands landskap medan den var förmånligast i Kymmenedalens landskap.

En sjättedel, det vill säga 16,7 procent av all yrkesutbildning är läroavtalsutbildning. Kostnaderna för läroavtalsutbildning består av utbildningsersättning som betalas åt arbetsgivaren samt av kostnader för studiesociala förmåner. Studiesociala förmåner är dagpenning som betalas åt de studerande samt resekostnader och inkvarteringskostnader. År 2018 betalades 16,7 miljoner euro i utbildningsersättning åt arbetsgivarna, vilket är 0,9 procent av de totala kostnaderna för yrkesutbildningen. Kostnaderna för de studiesociala förmånerna utgjorde cirka 0,2 procent av alla kostnader inom yrkesutbildningen.

Kostnadsfördelningen och -utvecklingen på samma nivå som tidigare inom gymnasieutbildningen

De sammanlagda kostnaderna för gymnasieutbildningen har stigit en aning efter tre år av minskade kostnader. År 2018 var de sammanlagda kostnaderna 784 miljoner euro, vilket var 1,4 procent mer än föregående år. Utbildningen kostade i genomsnitt 7 734 euro per studerande. I kostnaderna ingår mervärdesskatt.

År 2018 fanns det totalt 270 anordnare av gymnasieutbildning. Av dessa var 218 kommuner, 6 samkommuner och 35 privata anordnare. Det fanns även 3 statliga gymnasier och 8 av gymnasierna var universitetens övningsskolor. Gymnasierna hade sammanlagt 101 418 studerande, vilket är 500 fler än år 2017. Flest studerande fanns det i kommunernas gymnasier, totalt 84 029 stycken. I de privata gymnasierna fanns det 10 036 studerande och i samkommunernas gymnasier 4 728 studerande. I universitetens övningsskolor fanns det 2 277 gymnasiestuderande och i de statliga gymnasierna totalt 348 studerande. 

Kostnadsutvecklingen och -fördelningen inom gymnasieutbildningen var rätt lik de föregående åren. De högsta kostnaderna, 63,9 procent, uppkom av att ordna utbildningen. Universitetens övningsskolor hade de högsta kostnaderna för att ordna utbildningen. Övningsskolornas kostnader låg på 10 361 euro per studerande. De privata utbildningsanordnarna hade klart lägre kostnader, det vill säga 6 592 euro per studerande. I kommunernas gymnasier låg kostnaderna på 7 832 euro per studerande och i de statliga gymnasierna på 9 863 euro per studerande.

Lapplands och Österbottens landskap hade de högsta kostnaderna för gymnasieutbildningen. Förmånligast var utbildningen i Södra Savolax landskap.

Ytterligare information 

  • Rapporterna för undervisnings- och kulturverksamhetens finansieringssystem (på finska)
  • Chef för Utbildningsstyrelsens statsandelsenhet, skolråd Antti Markkanen, tfn 029 533 1423
  • Yrkesutbildning, sommaruniversitet och utbildningscenter för idrott: specialsakkunnig Seppo Hänninen, tfn 029 533 1598
  • Gymnasieutbildning: specialsakkunnig Sirpa Kesti, tfn 029 533 1094
  • Förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundläggande konstundervisning: Specialsakkunnig Leena Matilainen, tfn 029 533 1691
  • Museer, teatrar och orkestrar, folkhögskolor och medborgarinstitut: Sakkunnig Mikko Rantanen, tfn 029 533 1329 

E-post: fornamn.efternamn@oph.fi