Månadens statistik: Skillnader i läropliktens omfattning och lärarnas lagstadgade arbetstid i olika länder

Skillnaderna i timantalet i den grundläggande utbildningen är stor mellan Danmark och de övriga nordiska länderna och Estland. Till exempel är timantalet som ingår i läroplikten i grundskolan i Norge ungefär 3 000 undervisningstimmar och i Finland ungefär 4 600 undervisningstimmar lägre än i Danmark. De danska grundskoleeleverna har också fler timmar än de övriga EU-länderna och OECD-länderna.

Den grundläggande utbildningen förnyades i Danmark 2014. Målet med reformen var bland annat att förbättra de försämrade inlärningsresultaten. Ett sätt att nå målsättningen ansågs vara att öka antalet undervisningstimmar som ingår i läroplikten. Timantalet ökades därmed i Danmark med hela 35 procent.

Antalet timmar som lärarna ska närvara i skolan lägre i Finland än i de övriga länderna

Det förekommer inga större skillnader mellan lärarnas undervisningsskyldighet i de olika länderna. Bland referensländerna har lärarna i de lägre årskurserna i Norge flest undervisningstimmar, medan siffran är lägst i Estland. Bland lärarna i de högre årskurserna är timantalet lägst för de finländska lärarna, medan de norska och danska lärarna har flest timmar.

I Finland och Norge är det lagstadgade antalet undervisningstimmar olika för lärare i de lägre årskurserna och lärare i de högre årskurserna. I de övriga länderna däremot har lärarna samma timantal oberoende av utbildningsstadium. Undervisningsskyldigheten bland lärarna i de högre årskurserna i Finland är 85 timmar lägre och i Norge 78 timmar lägre än bland lärarna i de lägre årskurserna. I Sverige har lärarna ingen allmänt bindande undervisningsskyldighet, utan antalet undervisningstimmar bestäms på lokal nivå i skolorna.

Det finns också skillnader mellan länderna vad gäller antalet timmar som lärarna ska vara närvarande i skolan utöver undervisningen. Den lagstadgade tid som lärarna ska vara på plats i skolan, och som omfattar både undervisningstimmar och övrigt arbete som görs i skolan, är lägst bland de finländska lärarna och utgör nästan bara hälften av den tid som lärarna i de övriga nordiska länderna och Estland ska vara närvarande.

I Estland och Norden, med undantag av Finland, är det lagstadgade timantalet som lärarna ska vara närvarande i skolan i genomsnitt högre än i de övriga OECD-länderna.

Tabellen: Lärarnas lagstadgade arbetstid i de lägre och de högre årskurserna, 2017. Källa: OECD Education at a Glance 2018, Tabell D4.1

I lärarnas sammanlagda arbetstid ingår förutom det arbete som bestämts att ska utföras i skolan även sådana uppgifter  ̶  till exempel planering av lektioner och bedömning av uppgifter och prov  ̶  som även kan göras utanför skolan. Även den här sammanlagda arbetstiden är högre i referensländerna än i OECD-länderna, med undantag av Estland och Finland. I Finland har man inte fastställt någon sammanlagd arbetstid för lärarna.

Ytterligare information

I rapporten Basic education in the Nordic region jämförs den grundläggande utbildningen i de nordiska länderna och Estland. Rapporten ger en helhetsbild av likheterna och skillnaderna i den grundläggande utbildningens system i de olika länderna. Jämförelsen tar fasta vid den grundläggande utbildningens förvaltning och struktur, kostnader, utbildningens tillgänglighet och jämlikhet, kvalitetssäkring, elevernas tillgång till stöd samt vid lärarna.