Månadens statistik: Undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen i Finland är mindre än i OECD-länderna i snitt

Enligt uppgifterna i OECD:s senaste rapport Education at a Glance är det endast Estland bland länderna i närområdet som har mindre undervisningsgrupper än Finland. I Frankrike och Storbritannien däremot är grupperna betydligt större än hos oss och OECD-länderna överlag. I Storbritannien hade undervisningsgrupperna i de lägre årskurserna i genomsnitt 27 elever. Uppgifterna är från år 2017.

Bild: Undervisningsgruppernas genomsnittliga storlek i den grundläggande utbildningen 2017 (Education at a Glance 2019)

Undervisningsgruppens genomsnittliga storlek är bara en mätare för hur stora undervisningsgrupper dagligen är. I Finland, och även i många andra länder, kan undervisningen ordnas på olika flexibla sätt beroende på vilket ämne och tema undervisningen berör samt beroende på olika arrangemang med anknytning till stöd för lärandet. Skolorna ordnar undervisningen genom att dela in eleverna enligt den egna undervisningsgruppen, parallellklasser eller olika årskurser eller genom att bilda undervisningsgrupperna på något annat ändamålsenligt sätt.

Undervisningsgruppens storlek inverkar på kostnaderna och arbetsron 

I Finland har man redan under en längre tid minskat på undervisningsgruppernas storlek med hjälp av specialunderstöd som beviljats för det här ändamålet. Specialunderstödet har kunnat användas till exempel för att anställa resurslärare och öka mängden kompanjonlärarundervisning eller delade timmar samt för att minska undervisningsgrupper där det finns fler än 25 elever. Undervisningsgruppens storlek har visat sig ha betydelse både för arbetsron och inlärningsresultatet. I mindre undervisningsgrupper kan lärarna bättre fokusera på själva undervisningen.

Minskade gruppstorlekar har ändå ett högt pris. I publikationen Education at a Glance presenteras en intressant, teoretisk modell med vilken man kan räkna ut vilka effekter minskningen av gruppstorleken i de lägre årskurserna har i fråga om en elev. Analysen ger en uppfattning om hur olika faktorer inverkar på varandra: hurdana val behöver man göra om man inte vill att kostnaderna ska förändras? Till exempel hur mycket borde till lärarnas lön sänkas, läroplikten förlängas eller antalet undervisningstimmar minskas?

Bland OECD-länderna skulle ändringarna vara störst i Österrike, där man till exempel skulle vara tvungen att sänka lönerna med 4 800 euro (5 000 USD) om året för att kompensera kostnaderna som uppkommer av att undervisningsgrupperna minskas. I Finland skulle lönerna sjunka med 3 000 euro (3 200 USD) per år eller antalet undervisningstimmar minska med 49 timmar. Konsekvenserna är större endast i tre av de 32 länder som deltog i jämförelsen.

Trots kostnaderna är budskapet från fältet tydligt: lärarna vill ha mindre undervisningsgrupper. Enligt OECD:s senast lärarundersökning Teaching and Learning International Survey (TALIS 2018) går mycket av lärarnas tid till att upprätthålla ordningen i klassen även om lärarna och eleverna har en god relation och det råder ett starkt förtroende mellan lärarna och eleverna. Av OECD-länderna som deltog i undersökningen förekommer det mest hot, förolämpningar och psykisk mobbning bland eleverna i Finland, Nya Zeeland, Malta, Belgien och Sydafrika. Ändå är de finländska lärarna nöjda med sitt yrkesval och fördelarna med läraryrket väger tyngre än nackdelarna. Lärarna skulle fortfarande välja läraryrket om de skulle stå inför valet i dag. I förhållande till sina kollegor i de övriga länderna i undersökningen tror de finländska lärarna i göre grad på att läraryrket värdesätts i samhället.