Meddelanden

Mera stöd för att genomföra läroplansreformen

Aktuellt Grundläggande utbildning Läroplan
Genomförandet av läroplansreformen fortskrider stegvis och inkommande höst inleder också niorna studierna enligt den nya läroplanen. Som stöd för genomförandet har Utbildningsstyrelsen beviljat 11 regionala utvecklingsprojekt 5 miljoner euro för verksamhet som syftar till att i sin helhet utveckla den grundläggande utbildningen. Därtill har man reserverat 2 miljoner euro för att effektivera stödet för implementeringen av läroplanerna.
Kuvituskuva, pojat tekevät ryhmätyötä

Av responsen som utbildningsanordnarna och lärarna har gett om läroplansreformens framskridande framgår att det fortfarande behövs stöd för att ta i bruk läroplanen. Att stöda implementeringen har varit en viktig del av Grundskoleforumets arbete sedan 2017. Temat har behandlats vid regionala tillställningar, som även kommer att ordnas under 2019.

Utbildningsstyrelsen har beviljat 5 miljoner euro för verksamhet som främjar bland annat skolgemenskapens välbefinnande, utvecklingen av en gemensam verksamhetskultur eller systemiskt utvecklings- och ledarskapsarbete för att stöda välbefinnandet och lärandet i skolorna. Därtill har man reserverat 2 miljoner euro med vilka Utbildningsstyrelsen ska effektivera stödet för implementeringen av läroplansgrunderna tillsammans med utbildningsanordnarna och skolorna. Stödet behövs särskilt för att förenhetliga bedömningen och utveckla verksamhetskulturen samt för att tillämpa mångsidiga kompetenser och mångvetenskapliga lärområden, i synnerhet ur läroämnenas och ämnesundervisningens synvinkel.

Skillnader i de lokala läroplanerna

Grunderna för läroplanen har tagits i bruk stegvis. Eleverna i årskurs 1–6 har studerat enligt de nya grunderna sedan hösten 2016; under hösten kommer också eleverna i årskurs 9 att inleda studierna enligt de nya läroplansgrunderna. De första eleverna som har avlagt den grundläggande utbildningen helt och hållet enligt de nya grunderna får sina avgångsbetyg år 2025.

Utbildningsstyrelsen har följt upp hur läroplansreformen har framskridit. Som en del av uppföljningen samlade man på hösten 2016 in respons av utbildningsanordnarna med en elektronisk enkät. Enkäten skickades till alla utbildningsanordnare, av vilka 53 procent svarade. För att få en heltäckande bild av läroplansreformen analyserade man också 2017–2018 de lokala läroplanerna hos 70 utbildningsanordnare. En motsvarande analys gjordes också för förskoleundervisningen.

Läroplansreformen fick positiv respons för att kommunerna, skolorna och lärarna skulle få mer frihet än tidigare för egna lösningar i de lokala läroplanerna och för att ta i beaktande de lokala behoven i det praktiska arbetet i skolan. Analyserna av läroplanerna visade ändå att det är skäl att reflektera över i hur stor grad läroplanerna kan skilja sig från varandra utan att jämlikheten inom utbildningen äventyras.

Resultatet av analyserna och enkäten har redan använts som grund för utvecklingsåtgärderna som berör bedömningen. Utbildningsstyrelsen har inlett arbetet med att utarbeta nationella kriterier för slutbedömningen och för att precisera riktlinjerna för bedömningen. Utifrån resultatet har man också beslutat vidta åtgärder för att stöda ämneslärarna i implementeringen av läroplanen, i synnerhet då det gäller att tillämpa mångsidig kompetens som en del av läroämnena. Därtill ska man fästa uppmärksamhet vid att utveckla verksamhetskulturen i de högre årskurserna.

Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU publicerar 26.1.2019 en utvärdering som kompletterar bilden av läget med läroplansreformen. Rapporten kan användas för att planera åtgärder som ska stöda implementeringen av läroplanerna.

– Grunderna för läroplanen ger möjlighet till att utveckla den finländska skolan på ett långsiktigt och jämlikt sätt. De lokala läroplanerna skapar en balans mellan de nationella riktlinjerna och de lokala förhållandena och möjligheterna. Det är viktigt att det här verktyget och implementeringsprocessen utvecklas enligt aktuella behov, och nu finns det förutsättningar för det utifrån den mångsidiga responsen, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Riktlinjerna aktuella, mera styrning efterfrågades

Enligt svaren på enkäten ansåg utbildningsanordnarna i huvudsak att de nationella riktlinjerna var lyckade och aktuella med bra målsättningar. De delområden som ansågs vara svårast att tillämpa var utöver bedömningen av lärandet även de mångvetenskapliga lärområdena och de mångsidiga kompetenserna.

Många utbildningsanordnare ansåg att grunderna för läroplanen var för omfattande och upplevde att lärarna har svårt att ta till sig texten. Särskilt utmanande upplevde man att det var att implementera läroplanen i årskurserna 7–9. Det framkom också önskemål om att de nationella normerna borde vara betydligt mera styrande.

Möjligheten att delta fick tack, tidtabellen en utmaning

Utbildningsanordnarna involverades i läroplansprocessen och de uppmuntrades till att planera det lokala läroplansarbetet redan i samband med att grunderna utarbetades. Man samlade in respons på utkasten till grunderna i synnerhet av utbildningsanordnarna, men kommentarer togs också emot på nätet. Enligt utbildningsanordnarna informerade man i tillräcklig grad om hur arbetet fortskred. Utbildningsanordnarna var tacksamma för att de fick vara delaktiga i processen och för arbetet i arbetsgrupperna, för att man samlade in respons samt för samarbetet både inom kommunerna och med andra kommuner.

Tidtabellen för reformen ansågs ändå vara för snäv. Tidsplanen för arbetet på nationell nivå gav inte tillräckligt med utrymme för planeringen på lokal nivå. På grund av den brådskande tidtabellen fanns det för lite tid för lärarna i skolorna att sätta sig in i arbetet.

Allt är inte fastslaget i läroplanen

Kommunerna och skolorna beslutar om flera av de saker som inverkar på vardagen i skolan, till exempel undervisningsmetoderna, arbetsredskapen och arbetssätten. Skolorna står inför många utmaningar, bland annat förändringarna i barnens uppväxtmiljö, teknologins utveckling, globaliseringen, skillnaderna i familjesituationerna samt att mängden information ökar och informationen blir mer mångfacetterad.

Grunderna för läroplanen strävar för sin del efter att se till att skolan förblir jämlik och att grundskolan också i fortsättningen kan jämna ut skillnaderna mellan eleverna, som i dagens läge är ännu större än tidigare då eleverna börjar skolan. Jämlikhet i den finländska grundskolan är också i fortsättningen ett väldigt viktigt mål, men utmaningarna för att jämna ut skillnaderna mellan eleverna är större än tidigare.

Ytterligare information

  • undervisningsrådet Arja-Sisko Holappa (uppföljningen av läroplanen för förskoleundervisningen) tfn 029 533 1371, arja-sisko.holappa@oph.fi
  • undervisningsrådet Erja Vitikka (uppföljningen av läroplanen för den grundläggande utbildningen), tfn 029 533 1225, erja.vitikka@oph.fi
  • undervisningsrådet, enhetschefen Ulla Laine (statsunderstödsbeslut #denbästaskolan) 029 533 1597, ulla.laine@oph.fi
  • undervisningsrådet, enhetschefen Leena Nissilä (statsunderstödsbeslut #denbästaskolan), tfn 029 533 1155, leena.nissila@oph.fi
  • undervisningsrådet Pia Kola-Torvinen, (statsunderstödsbeslut #denbästaskolan), tfn 029 533 1525, pia.kola-torvinen@oph.fi
  • undervisningsrådet Maj-Len Engelholm, (uppföljningen av lokala läroplaner, statsunderstödsbeslut #denbästaskolan), tfn 029 533 1601, maj-len.engelholm@oph.fi

(Sammandrag av uppföljningen av läroplansreformen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen; pfd, på finska)

Attachments