Meddelanden

Antalet anställda inom utbildningsväsendet minskar betydligt före år 2035 – satsningar behövs för att möjliggöra kontinuerligt lärande och utveckla verksamhetskulturen i skolorna

Aktuellt Prognostisering
I framtiden blir skolnätet glesare och antalet anställda inom utbildningsväsendet minskar. Formerna för lärande blir allt mångsidigare, lärmiljöerna och lärstigarna anpassas i högre grad efter de personliga behoven och utbildnings- och undervisningsteknologi används i allt större utsträckning.
Barnet har dekorerat pulpetskyddet med ritningar

Det här konstateras i Utbildningsstyrelsens rapport där man granskat framtidsutsikterna för skolnätet, utbildningen och den grundläggande utbildningen.

Antalet anställda inom utbildningsväsendet förutspås minska betydligt inom alla utbildningsstadier fram till år 2035. Enligt resultatet som Prognostiseringsforum för kunnande tagit fram skulle antalet anställda minska från 219 000 år 2016 till dryga 193 500. Det är en minskning på 12 procent. Antalet omfattar förutom lärare även övrig personal.

Minskningen grundar sig bland annat på sparbehov inom den offentliga ekonomin, som även förutses främja läroanstalternas utveckling i riktning mot allt större enheter och ett närmare samarbete mellan läroanstalterna. Läroanstalterna blir färre och behovet av personal minskar också då åldersgrupperna blir mindre och befolkningen koncentreras till vissa områden.

Å andra sidan ökar efterfrågan på arbetskraft inom utbildningsväsendet då kontinuerligt lärande blir allt vanligare och behovet av handledningstjänster ökar. Det beräknas också att den ökade kulturella mångfalden i samhället samt den ökade utbildningsexporten har en positiv inverkan på sysselsättningsutsikterna.

– Även om antalet lärare blir färre får de allt mångsidigare uppgifter. Det är viktigt att läraryrket förblir attraktivt och att man säkerställer att personalen hålls kvar i branschen och att det finns möjligheter till kontinuerligt lärande, säger undervisningsrådet Leena Nissilä.

Digitaliseringen medför nya möjligheter för lärandet

I framtiden anpassas formerna för lärandet och lärstigarna allt mer efter de personliga behoven. En central nämnare som påverkar förändringen är undervisningsteknologins utveckling, som ger nya förutsättningar för personlig implementering i undervisningen, för att följa med lärandet, för handledning och stödåtgärder samt för att skapa gemenskapsfrämjande verksamhetssätt i läroanstalterna.

–Det är anmärkningsvärt att den största möjligheten som undervisningsteknologin medför inte har att göra med själva tekniken och förmågan att använda de tekniska lösningarna, utan med den mänskliga dimension som berör allt lärande, alltså ger den möjlighet att stärka kommunikationen, stödet och samhörigheten. Behovet av personlig handledning och personligt bemötande kvarstår, och den nya tekniken öppnar dörrar för pedagogiska lösningar som bättre tar hänsyn till elevernas och de studerandes individuella behov, säger undervisningsrådet Kari Nyyssölä.

Även digitaliseringen och nya sätt att arbeta inverkar på utvecklingsförloppet, och leder till att förvärvandet av kunnande förändras och blir allt mångsidigare, speciellt inom utbildningen efter grundskolan. I framtiden inhämtas kunnande från olika källor, till exempel i arbetslivet, i vardagen, i samband med hobbyer och på nätet. Digitala lösningar ger också nya möjligheter att identifiera och erkännande kunnande.

Verksamhetskulturen i skolorna får allt större betydelse

En av de väsentligaste iakttagelserna i rapporterna var att antalet grundskolor minskar i framtiden. Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040; i en del landskap skulle det ske en minskning på upp till 60–70 procent. Orsaker som ligger bakom det glesare skolnätet är att åldersgrupperna bland barnen och de unga i grundskoleålder minskar, men även att skolornas genomsnittliga storlek ökar, vilket också har pågått redan en längre tid.

– Alla barn och unga har även i framtiden rätt till en jämlik och högklassig grundläggande utbildning och det stöd för lärandet som de behöver, oberoende av var de bor. Med tanke på framtiden är det viktigt att fundera på olika verksamhetssätt om skolnätet blir glesare, säger Nyyssölä.

Det är möjligt att svara på eventuella utmaningar som utvecklingen för med sig genom digitala lösningar och virtuella lärmiljöer samt genom att i större utsträckning använda sig av kompanjonlärarskap. Det är bra att komma ihåg att det redan i lagstiftningen har ställts upp mångsidiga mål för skolorna och läroanstalterna, som bland annat omfattar stöd för att utvecklas som människa och samhällsmedlem och att stärka de sociala och emotionella färdigheterna. Man ska också fästa uppmärksamhet vid att stärka skolans verksamhetskultur, som bland annat bygger på gemenskapens växelverkan, lärmiljöerna, gemenskapens kunnande och utveckling samt det pedagogiska ledarskapet.

– Verksamhetskulturens kärna är synen på skolan som en lärande gemenskap som uppmuntrar alla dess medlemmar att lära sig, säger Nyyssölä.

Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets samt Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan för prognostisering, som tar fram prognostiseringsinformation om kunskaps- och utbildningsbehov i Finland och främjar växelverkan mellan utbildning och arbetsliv. Rapporten som nu publicerats av Utbildningsstyrelsens prognostiseringsenhet grundar sig på prognostiseringsinformation som tagits fram av Prognostiseringsforum för kunnande.

Ytterligare information

Undervisningsrådet Kari Nyyssölä, tfn 029 533 1159, renamn.efternamn [at] oph.fi