Antalet grundskolor minskar och det genomsnittliga elevantalet i skolorna ökar

Grundskolornas antal i Finland fortsätter minska under de kommande åren. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens utredning om skolnätet där man granskar grundskolornas antal och storlek med hjälp av tre olika beräkningar. Beräkningarna har gjorts genom att man granskat ändringarna i befolkningsstrukturen och skolnätet mellan åren 2000 och 2018 enligt Statistikcentralens befolkningsprognoser.

Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040. Skolornas antal skulle minska från nuvarande 2 300 till knappa 1 300 skolor (46 %). Samtidigt skulle det genomsnittliga elevantalet i skolorna öka från 236 elever till 336 elever. I den första beräkningen utgår man från att skolornas genomsnittliga elevantal skulle utvecklas ungefär som tidigare fram till år 2040, varefter siffrorna är ställda i relation till elevantalet enligt befolkningsprognosen.

Om det här realiseras kunde det innebära utmaningar i många landskap på grund av ett stort antal studerande eller en liten mängd skolor. I den andra beräkningen förutspås att man strävar efter att kontrollera minskningen av antalet skolor med olika åtgärder, antingen lokalt eller regionalt. Då skulle det genomsnittliga elevantalet år 2040 vara aningen lägre än i den föregående prognosen, 288 elever, och skolorna skulle vara aningen fler, 1 500. Det skulle betyda en minskning på en dryg tredjedel (37 %).

I det tredje scenariot utgår man från att det genomsnittliga elevantalet i skolorna förblir på ungefär samma nivå som år 2018, 236 elever. I det här fallet är förändringen i förhållande till det nuvarande skolnätet klart mindre än i de två andra beräkningarna. Det skulle betyda att det år 2040 skulle finnas ungefär 1 800 skolor, vilket är 23 procent färre än i dagens läge.

Antalet skolor har minskat i jämn takt sedan år 2000

Antalet grundskolor har minskat betydligt under det pågående årtusendet. År 2018 hade antalet skolor minskat med 1 676 stycken (42 %) och antalet specialskolor på grundskolenivå med 184 stycken (74 %) i förhållande till nivån år 2000. Den till antalet största minskningen hade skett i Norra Österbotten (179), Birkaland (132) och i Lappland (127). Procentuellt sett har den största minskningen i skolnätet skett i Södra Karelen (62 %) och Södra Savolax (59 %).

Utvecklingen mot ett glesare skolnät har särskilt berört mindre skolor med färre än 50 elever. Skolor med färre än 50 elever utgjorde ungefär 20 procent av alla skolor år 2018. Motsvarande andel år 2000 var ungefär 40 procent.

Enhetsskolor som omfattar ett stort antal elever har däremot ökat, i synnerhet från och med 2010-talet. I Finland fanns det år 2018 nio skolor där elevantalet uppgick till fler än tusen elever. Samma år fanns det 100 skolor med fler än 700 elever, då det i början av årtusendet endast fanns 13 stycken. Skolor med fler än 700 elever finns bland annat i Helsingfors, Tammerfors, Vanda och Uleåborg.

År 2018 fanns det ungefär 550 000 elever inom den grundläggande utbildningen. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos sker det en påtaglig minskning i antalet elever. År 2040 skulle det finnas ungefär 425 000 elever i grundskoleålder (7–15 år).

Beslut om skolnätet fattas lokalt

Det finns tydliga skillnader mellan landskapen då man ser på hur skolnätet har utvecklats. Enligt prognoserna minskar antalet skolor i synnerhet i Österbotten, Satakunta, Kajanaland och Södra Savolax. I dessa landskap skulle minskningen som mest uppgå till 60–70 procent. Enligt beräkningarna sjunker antalet minst i Nyland, där skolorna kan minska med en knapp fjärdedel, och på Åland, där minskningen skulle gälla ungefär en tiondedel av skolorna.

─ Beräkningarna visar tydligt i vilken riktning utvecklingen är på väg: i framtiden minskar antalet grundskolor och skolornas elevantal ökar. Å andra sidan finns det alltid möjlighet att det förekommer fel i den här typen av prognoser. Den beräkning som skulle innebära den mildaste förändringen känns ändå inte realistisk, eftersom skolornas antal sannolikt fortsätter minska åtminstone i den nära framtiden. Alternativet där skolornas antal minskar med hälften känns också rätt så drastiskt. Det mest sannolika alternativet av dessa beräkningar verkar vara det som ligger mitt emellan de två andra. De lösningar som kommunerna och skolorna väljer har stor inverkan på hur skolnätet slutligen ser ut, konstaterar undervisningsrådet Kari Nyyssölä från Utbildningsstyrelsen. 

Möjligt att påverka framtidens skolnät

Ett glesare skolnät har en stark koppling till undervisningens tillgänglighet, skoltransporterna och utvecklingen av kommunernas ekonomiska situation i framtiden. I bakgrunden inverkar också megatrender såsom demografiska förändringar, digitaliseringen, ändringarna i arbetslivet, urbaniseringen och klimatförändringen.

Det väsentliga är hur man håller fast vid jämlikheten i utbildningen, även om de regionala skillnaderna skulle öka.

– Prognostisering går ut på att reflektera över framtida scenarier. Till prognostiseringen hör också att vi definierar vad det är som vi vill uppnå i framtiden, och att vi anpassar vår verksamhet efter det. Det är bra att komma ihåg att alla barn och unga har rätt till en jämlik och högklassig grundläggande utbildning, oberoende av var de bor, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Siffrorna i detta meddelande är hämtade ur en rapport till en utredning om skolnätet och grundskolornas antal. Rapporten publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats på hösten 2020.

Ytterligare information

Undervisningsrådet Kari Nyyssölä, tfn 029 533 1159, förnamn.efternamn@oph.fi

Undervisningsrådet Leena Nissilä, tfn 029 533 1155, förnamn.efternamn@oph.fi