Nyheter

Anvisningar för lärarna om hur man behandlar coronaviruset med elever och studerande

Aktuellt Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Coronaviruset Lärare och pedagogisk personal
En pandemi som fenomen, och alla de förändringar som beredskapen för situationen medför i skolvardagen, kan ge upphov till både förvirring och rädsla speciellt hos barn och unga. Därför är det särskilt viktigt att skolorna och läroanstalterna behandlar ärendet med eleverna, ger personalen enhetliga anvisningar för hur man ska agera samt ser till samarbetet med och informationen till hemmen.
Kuvituskuva: Lapset pohdiskelevat porukalla

Dessa anvisningar kan tillämpas och följas både i undervisningen som ordnas med digitala förbindelser och i närundervisningen.

Gemensam diskussion med alla elever

Eftersom det är frågan om ett hot som berör alla medlemmar i skolgemenskapen och även hela samhället, är det motiverat att diskutera situationen gemensamt med alla elever. Frågan kan även behandlas i samband med undervisningen i flera olika läroämnen, såsom biologi, geografi eller hälsokunskap.

Även om en vuxen inte heller har svar på alla frågor, kan man i skolorna stärka elevernas trygghetskänsla och hjälpa dem att agera på rätt sätt i situationen. Man ska berätta för eleverna hur var och en genom sina handlingar kan förebygga att smittan sprids och samtidigt påverka även andra människors hälsa och trygghet. En vuxen lugnar barnet eller den unga redan genom sitt eget exempel och med sin närvaro. Det lönar sig att påminna eleverna om att situationen som coronaviruset medför är exceptionell, och därför kan den också inverka på skolvardagen. Det är viktig för eleverna att veta att vår skola har beredskap för att hantera olika hotfulla eller farliga situationer.

Då den omgivande miljön är lugn får eleverna möjlighet att bearbeta alla tankar och känslor som situationen väcker. Då man diskuterar saken med eleverna behöver samtalen inte vara långa, och man kan alltid återkomma till ämnet på nytt senare. Man kan fråga eleverna till exempel var och hur de får information om situationen. Man kan också reflektera över vilka känslor eller rädslor pandemin väcker hos eleverna. De kan ha orealistiska uppfattningar till exempel om hur coronaviruset smittar eller vad som följer om man blir smittad. Elevernas trygghetskänsla stärks av att de får sakliga svar på sina frågor, att de känner till skolans verksamhetssätt i undantagssituationer och att de kan agera i enlighet med dem. Det lönar sig att uppmuntra eleverna att prata om sin oro och sina rädslor antingen med läraren eller med någon annan vuxen i skolan som de upplever som trygg.
 
Det är viktigt att eleverna känner till vilka symtom coronaviruset kan ge. Symtom på en akut luftvägsinfektion är till exempel hosta, halsont, feber, andnöd, muskelvärk eller huvudvärk. Om man tror att man är sjuk får man inte gå till skolan eller daghemmet. I diskussionerna är det bra att betona att det är väldigt viktigt att följa med de anvisningar som hälsovårdsmyndigheterna ger och att man måste följa till exempel förordningar om karantän, reseförbud eller begränsningar i rörelsefriheten. Det är av högsta prioritet att eleverna får instruktioner om att stanna hemma om en elev är sjuk eller om en nära anhörig har symtom som tyder på coronavirus.

Det kan lugna eleverna att veta att viruset har konstaterats endast i liten mån hos barn och att symtomen hos barn har varit lindriga. En väldigt liten andel av barn och unga som insjuknat har haft svåra symtom. En del elever kan ha oro för sina föräldrar eller mor- eller farföräldrar. Det lönar sig att berätta för eleverna att även största delen av de vuxna som blir smittade har lindriga symtom och klarar sig hemma utan sjukhusvård. Det är också viktigt att poängtera att vi har en väldigt bra hälsovård i Finland och att man har beredskap för att ta hand om personer som smittats av coronaviruset samt att man även med särskilda arrangemang skyddar människor från smittan. 

Coronavirusepidemin har gett upphov till bland annat rasistisk diskriminering på olika håll i världen. Personer som insjuknat eller suttit i karantän har blivit utsatta för mobbning eller diskriminering då tillvaron i skolan har normaliserats. Det är viktigt att skolorna ser till att ingen elev råkar ut för mobbning eller diskriminering och att ingen deltar i mobbning som riktar sig mot någon annan elev. Det lönar sig också att betona för eleverna att man inte själv kan rå för om man insjuknar och att ingen väljer att bli sjuk.

Barnens och de ungas ålder avgörande

Då man behandlar frågan i skolorna är det viktigt att ta i beaktande elevernas och de ungas utvecklingsnivå. Elevernas färdigheter att hantera och förstå pandemin samt i vilken mån de utsätts för nyheter om situationen beror på deras ålder. Då man talar med barnen ska man använda ord och uttryck som är lämpliga med tanke på deras ålder. I synnerhet då man talar med små barn är det viktigt att försäkra sig om att barnet har försått vad den vuxna berättat. Man kan till exempel be att barnet med egna ord återger vad den vuxna sagt.

Ju yngre barn det är frågan om, desto viktigare är det att man skyddar dem från skrämmande innehåll och detaljerade nyheter. Hos yngre elever kan situationen väcka känslor av otrygghet och det är viktigt att den vuxna lugnar barnet och sakligt svarar på hens frågor. Barn i skolåldern följer på eget initiativ nyheter i olika medier och delar nyheterna med varandra till exempel i sociala medier. Då man diskuterar med eleverna är det viktigt att se till att eleverna får sanningsenliga svar på sina frågor. Samtidigt kan man också rätta till missförstånd och dementera rykten.

Stöd av skolans mångprofessionella samarbete

Det är bra att i skolorna komma överens om hur skolans mångprofessionella samarbete ska utnyttjas i situationen med coronaviruset. Elev- och studerandevårdens sakkunniga (skol- och studerandehälsovården, psykologer och kuratorer) kan stödja hela skolgemenskapen samt enskilda grupper och klasser till exempel genom att berätta om pandemin, de verksamhetssätt som den föranleder samt vilka eventuella följder den kan ha för eleverna. Om en lärare eller någon annan i skolans personal oroar sig särskilt för ett barn eller en ung person ska barnet eller den unga i enlighet med lagen hänvisas till psykolog- eller kuratorstjänsterna.

Barn och unga följer med medierna och en del reagerar starkt på det som händer runt omkring, vilket till exempel kan ge sig uttryck i ångest. Hos andra barn i sin tur väcker händelser som inte direkt berör en själv nödvändigtvis inga känslomässiga reaktioner. En del av barns och ungas rädslor är orealistiska och det känns lugnande att tala om sin oro med en trygg vuxen. I skolorna är det också bra att vara lyhörd för situationer där eleven har behov av att personligen tala om situationen till exempel med en sakkunnig inom elevvården. Psykologerna, kuratorerna och skol- och studerandehälsovården erbjuder vid behov också sin sakkunskap åt lärarna och vårdnadshavarna.

Samarbetet med hemmen särskilt viktigt

I undantagssituationer är samarbetet mellan hemmet och skolan särskilt viktigt. I kommunikationen ska man se till att informationen är så aktuell och tydlig som möjligt samt att man tar i beaktande eventuell oro som vårdnadshavarna har uttryckt. Därtill ska man se till att i informationen nämna vem man vid behov kan kontakta för att få ytterligare information och var det finns korrekt och aktuell information om pandemin. I kommunikationen till hemmen ska man komma ihåg att ge informationen på de språk man normalt använder i kommunikationen med vårdnadshavarna.

Det är viktigt att informera föräldrarna om att ett barn som har insjuknat inte kan komma till skolan och att det är viktigt att meddela skolan om att barnet är sjukt. Därtill ska man betona att man bör ta kontakt med den lokala hälsovården för ytterligare information om barnet har insjuknat.

Det är viktigt att hemmen informeras om skolans verksamhetssätt vid coronafall och om eventuella ändringar i hur undervisningen ordnas. Om en elev till exempel försätts i karantän hemma ska hen få instruktioner från skolan för att kunna studera självständigt hemma. I studierna kan man i mån av möjlighet utnyttja distansförbindelser. Det är bra att berätta för föräldrarna vad karantänen i praktiken innebär ur skolans perspektiv och att man får ytterligare information av de lokala myndigheterna och i anvisningarna som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar. Vårdnadshavarna behöver också få information om hur man kan stödja eleverna till exempel med hjälp av elevvårdens tjänster.

Det är bra att hemmen känner till hur pandemin behandlas i skolan. Vårdnadshavarna ska uppmuntras att fortsätta diskussionen hemma utgående från barnets behov.

(Uppdaterad 17.3.2020)