Färdplan för utbildningsexporten: finländska aktörer önskas medverka i globala nätverk inom området
Det här konstateras i en färsk strategi för utbildningsexporten som har utarbetats av medlemsföretagen i Education Finland-programmet, som Utbildningsstyrelsen koordinerar, samt av sakkunniga inom utbildningsexport. I färdplanen för utbildningsexporten 2020–2023 (Koulutusviennin tiekartta 2020─2023) drar man upp riktlinjerna för utvecklingen av utbildningsexporten. Färdplanen stödjer också regeringsprogrammets mer övergripande mål för att öka den internationella exporten.
Den finländska utbildningsexporten har fortsatt växa och utvecklingen har sett lovande ut under de senaste åren. Den tidigare färdplanen för att främja utbildningsexporten 2016–2019 har utgjort en grund för tillväxten. I den tidigare färdplanen låg fokus på tjänste- och produktutveckling och utvecklingen av verksamhetsmodellen Team Finland samt på att undanröja administrativa hinder.
Spetsområden där det finländska kunnandet och den internationella efterfrågan möts
Förutom de globala nätverken tar riktlinjerna för utbildningsexporten även fasta på att främja skalbara servicemodeller och på att stärka kompetensen och kunskapsunderlaget som berör utbildningsexport. Därtill ska man fortsätta sträva efter att skapa en hinderfri verksamhetsmiljö för utbildningsexporten, något som betonades redan i den förra färdplanen.
Syftet med att öka utbildningsexporten är särskilt att fokusera på sådana tjänster inom vilka det redan finns högklassigt finländskt kunnande och på vilka det finns en tydlig efterfrågan på den internationella marknaden. Sådana här tematiska spetsområden är enligt färdplanen bland annat digitala tjänster inom utbildning, utveckling av lärmiljöer samt undervisningsteknologi. Finland har traditionellt haft en stark ställning inom dessa områden och coronaviruspandemin har också ökat intresset för dem. Till spetsområdena hör också pedagogisk utveckling inom olika utbildningsformer och som ett eget område även yrkesutbildningen, vars utveckling är aktuell i många länder och där Finland kan bidra till exempel med flexibla modeller för arbetslivssamarbete.
Följderna av coronaviruset syns också i utbildningsexporten
Coronaviruspandemin våren 2020 har varit påtaglig i verksamheten för många företag och organisationer. Den har också utmanat utbildningsexporten. Bland annat har efterfrågan på program för lägerskolor för kinesiska kunder och utbildningar för sakkunniga helt och hållet stannat upp. Å andra sidan har intresset för digitalt innehåll och utbildnings- och konsulttjänster som arrangeras via nätet ökat.
─ Vägen ur coronakrisen ser olika ut för varje företag, läroanstalt och högskola. Förhoppningen är att den färdplan som nu publiceras för utbildningsexporten för sin del ska stärka insatserna och strukturerna, med vilka man kan nå den gemensamma visionen och målsättningarna, konstaterar forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen.
Utbildningsexportens omsättning har redan ökat till 385 miljoner euro
Enligt en enkät för Education Finland-programmets medlemsföretag och organisationer uppgick deras omsättning för utbildningsexporten till 385 miljoner euro år 2019. Det är en ökning på 7 procent jämfört med föregående år. Viktiga marknader för utbildningsexporten är Kina, Sydostasien, Latinamerika och Gulfområdet. Afrika ses som ett potentiellt nytt marknadsområde vars popularitet har ökat under de senaste åren.
I färdplanen för utbildningsexporten ställer man som mål att utbildningsexportens värde i Finlands ekonomi på lång sikt skulle öka till 1 miljard euro.
─ För att lyckas med det här, är det viktigt att det finns en genuin förståelse för efterfrågan och att man kan erbjuda ett allt mera heltäckande utbud. Det behövs långsiktig och systematisk verksamhet och ett nytt, systemiskt tänkande samt företagsstyrd verksamhet i utbildningsexporten, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.
Målet för Education Finland-programmet som koordineras av Utbildningsstyrelsen är att främja den offentliga och privata sektorns samarbete inom utbildning och att öka utbildningsexporten. Programmet erbjuder företag, utbildningsorganisationer och övriga aktörer inom utbildningsexport information om nya affärsmöjligheter, utvecklar exportkunnandet och synliggör det finländska utbildningssystemet globalt. Därtill främjar programmet också skapandet av nya tjänstekoncept. År 2020 består programmets medlemmar av ungefär 120 företag och organisationer. Därtill erbjuder programmet tjänster för företag och organisationer som inleder utbildningsexportverksamhet.
Färdplanen för utbildningsexport 2020–2023 offentliggjordes den 12 juni 2020 för aktörerna inom området vid ett webbevenemang där forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari medverkade.
Lisätietoja
- Jouni Kangasniemi, programdirektör för Education Finland, Utbildningsstyrelsen: jouni.kangasniemi[at]oph.fi, tfn 040 517 9222
- Marjaana Sall, utbildningsambassadör, utrikesministeriet: marjaana.sall[at]formin.fi, tfn 0295 350 266