Meddelanden

Färsk rapport: Ordnande av småbarnspedagogik för asylsökande och papperslösa barn

Aktuellt Småbarnspedagogik
Enligt en enkät som Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet genomfört ordnade 15 procent av kommunerna småbarnspedagogik för asylsökande barn. Därtill uppgav 11 procent av kommunerna att de ordnar småbarnspedagogik för asylsökande barn i det fallet att barnet får småbarnspedagogik som en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Orsaken till att verksamheten inte ordnas är enligt kommunerna oftast att det inte finns asylsökande barn i kommunen. Endast fem kommuner uppgav att de inte ordnar småbarnspedagogisk verksamhet för asylsökande barn, även om det finns asylsökande barn i kommunen. Av kommunerna som besvarade enkäten uppgav 2,5 procent att de även ordnar småbarnspedagogik för papperslösa barn. Därtill var 6 procent av kommunerna beredda att ordna småbarnspedagogik för papperslösa barn i det fallet att barnet får småbarnspedagogik som en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård.
Pieniä kenkiä eteisessä.

Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet genomförde i början av år 2020 i enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet en enkät om ordnandet av småbarnspedagogik för asylsökande och papperslösa barn. Med enkäten kartlades även i vilken mån man inom småbarnspedagogiken ordnar undervisning i svenska eller finska som andraspråk och vilka behov det finns i kommunen. Enkäten besvarades av sammanlagt 157 kommuner av olika storlek.

Bland alla kommuner som besvarade enkäten ordnade 15 procent småbarnspedagogik för asylsökande barn. Andelen varierar så att 8 procent av de små kommunerna, 23 procent av de medelstora och 40 procent av de stora kommunerna ordnar småbarnspedagogik. Därtill ordnade 11 procent av kommunerna småbarnspedagogik för asylsökande barn i det fallet att småbarnspedagogiken genomförs som en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Det här var förfaringssättet i 4 procent av de små kommunerna, 13 procent av de medelstora kommunerna och 47 procent av de stora kommunerna.

Av de små kommunerna uppgav 88 procent, av de medelstora 66 procent och av de stora 7 procent, att verksamheten inte ordnas eftersom kommunen inte har asylsökande barn. Av alla kommuner som besvarade enkäten ordnade 74 procent inte småbarnspedagogik för asylsökande barn ens som en del av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård. Orsaken till det här var oftast att det inte fanns asylsökande barn i kommunen. Endast fem kommuner uppgav att de inte ordnar småbarnspedagogik för asylsökande barn även om det finns asylsökande barn i kommunen. 

Två mindre och två medelstora kommuner, det vill säga 2,5 procent av kommunerna som deltog i enkäten, uppgav att de även ordnade småbarnspedagogik för papperslösa barn. De stora kommunerna meddelade att de ordnade småbarnspedagogik för dessa barn endast i det fallet att verksamheten var en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Av alla kommuner som deltog i enkäten uppgav 6 procent att de ordnar småbarnspedagogik i sådana här fall. Elva kommuner svarade att de på grund av att det saknas lagstadgade skyldigheter och/eller riktlinjer i kommunen inte ordnar småbarnspedagogik även om det finns papperslösa barn i kommunen.

I granskningen av enkätresultatet som gällde undervisning i svenska och finska som andraspråk delades svaren in i tvåspråkiga och finskspråkiga kommuner. Av kommunerna som besvarade enkäten uppgav 57 procent (71 procent av de tvåspråkiga kommunerna och 55 procent av de finskspråkiga kommunerna) att de inom småbarnspedagogiken ordnar undervisning i finska som andraspråk. Undervisningen ordnades i regel antingen för enskilda barn eller för små grupper. Bland de tvåspråkiga kommunerna svarade 42 procent och av de finskspråkiga kommunerna 19 procent att kommunen har behov av att i högre grad än i nuläget ordna undervisning i finska som andraspråk. Av de tvåspråkiga kommunerna som svarat på enkäten uppgav 38 procent och av de finskspråkiga kommunerna 55 procent att det inte finns något behov av att ordna undervisning i finska som andraspråk i större utsträckning än i nuläget.

Av alla kommuner svarade 6 procent (33 procent av de tvåspråkiga och 0,8 procent av de finskspråkiga) att de inom småbarnspedagogiken ordnar undervisning i svenska som andraspråk. Bland de tvåspråkiga kommunerna uppgav 25 procent att det i kommunen finns behov av att i högre grad än i nuläget ordna undervisning i svenska som andraspråk.

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Niina Junttila, Utbildningssrtyrelsen, fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi), tfn +358 29 533 1873
Undervisningsrådet Tarja Kahiluoto, undervisnings- och kulturministeriet, fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi), p. +358 29 533 0386