Kostnaderna för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen fortsatte stiga en aning

Uppgifterna om kostnaderna för utbildning på andra stadiet har publicerats i en färsk rapport som grundar sig på de uppgifter som Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen årligen samlar in. Även uppgifterna om kostnaderna för fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt museer, teatrar och orkestrar har publicerats. Uppgifterna om kostnaderna inom förskoleundervis-ningen och den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten samt medborgarinstituten publiceras senare i november.

Inga stora förändringar i kostnaderna för yrkesutbildningen

De totala kostnaderna för yrkesutbildningen ökade med 1,4 procent från år 2018 och uppgick till 1 837 miljoner euro (tidigare 1 812 miljoner euro). Kostnaderna per studerandeår var 10 443 euro år 2019, vilket är 1,7 procent mindre än år 2018. Den genomsnittliga statsandelsfinansieringen år 2019 var 9 927 euro per studerandeår.

Av kostnaderna var 55,2 procent omedelbara kostnader för undervisningen och de övriga var kost-nader för att ordna utbildningen, såsom fastighetskostnader och kostnader för måltider och inkvartering för de studerande. Fastighetskostnadernas andel av de sammanlagda kostnaderna för yr-kesutbildningen var 18,9 procent, måltidernas andel 3,6 procent och inkvarteringens andel 1,4 procent. 

Som grund för finansieringen inom yrkesutbildningen används begreppet studerandeår. Ett studerandeår utgör en period på 365 dagar då den studerande deltar i utbildning.

År 2019 genomfördes 175 914 studerandeår, vilket är 3 procent fler än under år 2018. Av dessa utgjorde 76 procent utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen medan 3 procent var handledande utbildning och 20 procent utbildning som leder till en yrkes- eller specialyrkesexamen. Övrig yrkesutbildning utgjorde 1 procent av det totala antalet studerandeår.

Den största procentuella förändringen skedde i antalet studerandeår inom läroavtalsutbildning, som ökade med 16 procent jämfört med året innan. Läroavtalsutbildning ordnades till en omfatt-ning av sammanlagt 32 971 studerandeår (28 502 år 2018), vilket är ungefär 18,7 procent av de totala kostnaderna för yrkesutbildningen. Det totala beloppet på den utbildningsersättning som betalas åt arbetsgivaren inom läroavtalsutbildning var 15,8 miljoner euro (16,7 miljoner euro år 2018), och utgör 0,9 procent av alla kostnader för yrkesutbildningen. 

Yrkesutbildning ordnades år 2019 av totalt 156 anordnare (159 år 2018).

Kostnaderna för gymnasieutbildning fortsatte öka lindrigt

De totala kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2019 var 809 miljoner euro, vilket är en ökning på 3,2 procent i förhållande till år 2018. De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 939 euro. 

Kostnadsutvecklingen och -fördelningen inom gymnasieutbildningen var rätt lik de föregående åren. Undervisningens andel av kostnaderna var 64,2 procent. Hos privata utbildningsanordnare var kostnaderna per studerande i genomsnitt lägre (6 771 euro) än i gymnasier som drivs av en kommun (8 035 euro). Dyrast var det att ordna gymnasieutbildning i statliga gymnasier (13 229 euro per studerande) och vid universitetens övningsskolor (10 269 euro per studerande). Antalet studerande i gymnasierna låg på ganska samma nivå som året innan.

År 2019 fanns det 35 privata och 217 kommunala anordnare av gymnasieutbildning. Bland anord-narna fanns även 6 samkommuner och 3 statliga gymnasier. Gymnasieutbildning ordnades också vid 8 övningsskolor. Studerandeantalet fördelades mellan olika ägarformer så att de kommunala gymnasierna hade 84 523 studerande, de privata gymnasierna 10 103, samkommunernas gymna-sier 4 646, gymnasieutbildningen vid universitetens övningsskolor 2 299 och de statliga gymnasierna 359.

Då man granskar kostnaderna landskapsvis var kostnaderna för gymnasieutbildningen högst i Lapplands och Österbottens landskap och lägst i Södra Savolax landskap. I genomsnitt täckte enhetspriset som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen 82 % av kostnaderna.

Staten och kommunerna svarar tillsammans för finansieringen av undervisningsväsendet. Staten deltar i finansieringen genom statsandelssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet har i egenskap av statsunderstödsmyndighet hand om att förvalta undervisnings- och kulturverksamhetens statsandelar. Utbildningsstyrelsen svarar bland annat för informationstjänster och kundrådgivning i anslutning till statsandelssystemet. 

Ytterligare information:

skolrådet Antti Markkanen, tfn 029 533 1423, fornamn.efternamn [at] oph.fi

Gymnasieutbildning
specialsakkunnig Sirpa Kesti, tfn 029 533 1094, fornamn.efternamn [at] oph.fi

Yrkesutbildning, sommaruniversitet och idrottsutbildningscenter 
specialsakkunnig Seppo Hänninen, tfn 029 533 1598, fornamn.efternamn [at] oph.fi

Förskoleundervisning, grundläggande utbildning, grundläggande konstundervisning 
specialsakkunnig Leena Matilainen, tfn 029 533 1691, fornamn.efternamn [at] oph.fi

Muséer, teatrar och orkestrar, folkhögskolor och medborgarinstitut
sakkunnig Mikko Rantanen, tfn 029 533 1329, fornamn.efternamn [at] oph.fi