Ny handbok hjälper skolorna och läroanstalterna i arbetet mot mobbning

Utbildningsstyrelsens handbok är den första nationella anvisningen för det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna inom den grundläggande utbildningen och läroanstalterna på andra stadiet. Utgångspunkten för handboken är att varje elev som hör till skolgemenskapen och varje vuxen som arbetar där ska känna igen mobbning och dess olika former samt känna till skolans praxis för hur man ingriper i situationer där det förekommer mobbning.

I handboken behandlas agerandet i en mobbningssituation som en process som sträcker sig från tidig upptäckt till olika sätt att ingripa. Därtill presenteras bland annat utbildningsanordnarens, rektorns, lärarens samt elev- och studerandevårdens ansvar och skyldigheter, den centrala lagstiftningen samt samarbetet med olika myndigheter. I handboken beskrivs också vilka skyldigheter och rättigheter eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna har i mobbningssituationer.

Det allvarliga våldsdådet som skedde i en skola i Vanda har väckt en omfattande och viktig debatt om mobbning och våld i skolan. I handboken beskrivs även i vilka situationer det inte längre är frågan om mobbning, utan ett brottmål, och den tar även fasta på mobbning som sker på nätet.

─ Varje barn och ung person har en ovillkorlig rätt till en trygg studiemiljö. Alla som arbetar med eleverna och de studerande har skyldighet att ingripa i och förebygga mobbning och våld. Det handlar om att inom skol- och studiegemenskapen bygga upp och långsiktigt främja en gemensam och hållbar kultur som förebygger mobbning, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Det bästa sättet att motarbeta mobbning är förebyggande arbete

Det bästa sättet att motarbeta mobbning är att förebygga mobbningssituationer, eftersom det förebyggande arbetet når ut till alla elever. Det väsentliga är att utveckla en verksamhetskultur i skolan som stödjer interaktionen och kommunikationen och att behandla mobbningsrelaterade teman även som en del av undervisningen. Skolorna har redan nu mångsidiga möjligheter att även för de yngre eleverna handha undervisning i emotionella och kommunikativa färdigheter.

Genom att informera om verksamhetssätten för att motarbeta mobbning och genom att effektivt ingripa i mobbningssituationer förebygger man också senare problem. Det ökar även elevernas förtroende för att de vuxna har förmåga att lösa olika situationer och ger en tydlig signal om att mobbning inte accepteras i skolan.

Viktig är också den gemensamma och individuella elev- och studerandevården, som har en betydande roll då det gäller att förebygga och motarbeta mobbning i skolvardagen. Då man omedelbart och effektivt ingriper i mobbningen kan man förhindra att den fortgår samt förebygga de långtgående psykosociala effekter som mobbningen har. I mobbningssituationer behövs insatser både för den som blivit utsatt för mobbning och för den som mobbat för att den onda cirkeln ska brytas.

Mobbningen har minskat men är fortfarande ett problem

Olika undersökningar visar att både andelen elever som blir mobbade och andelen elever som deltar i mobbning har minskat under hela 2000-talet. Trots den positiva utvecklingen förekommer det fortfarande mobbning i skolgemenskaperna.

Enligt enkäten Hälsa i skolan 2019 har mobbningen under de senaste tio åren minskat i synnerhet i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen. I den grundläggande utbildningen uppger 7 procent av eleverna i årskurserna 4 och 5 att de blivit utsatta för mobbning minst en gång i veckan. I årskurserna 8 och 9 har 6 procent av eleverna svarat att de blivit mobbade minst en gång i veckan. I gymnasieutbildningen är motsvarande siffra 1 procent och i yrkesutbildningen knappa 4 procent.

I alla åldersgrupper är det vanligare att det är pojkar som mobbar och blir mobbade. Den vanligaste formen av mobbning är verbal mobbning. Till den hör också att offentligt skämma ut och förlöjliga den som blir utsatt. Fysisk mobbning förekommer mest i de lägre årskurserna.

Mobbning som sker på nätet blir allt vanligare och kan förklaras med att barn och unga tillbringar allt mer tid på nätet och i sociala medier. Mobbning på nätet och traditionell mobbning hänger ofta ihop eftersom barn som mobbas på nätet i de flesta fall även blir utsatta för mobbning på andra sätt. Det är ovanligt med mobbning som endast sker på nätet.

– Att mobbningen minskar är ett tecken på att skolorna har vidtagit rätt åtgärder. Arbetet mot mobbning pågår hela tiden och förutsätter långsiktighet. Mobbning har också jämförts med ogräs: då man lyckats rensa ogräset från ett ställe växer det upp på ett annat. Skolvardagen är full av små, alldagliga situationer där de vuxna har möjlighet att föregå som exempel för eleverna, även för hur man agerar i problematiska situationer. Det här är en allt viktigare färdighet i en komplex värld, säger undervisningsrådet Kristiina Laitinen.

Handboken och tillhörande material översätts och handboken utkommer inom kort även som en svenskspråkig nätpublikation med namnet Antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter.

Ytterligare information

Undervisningsrådet Kristiina Laitinen (trygghet och välbefinnande i skolorna samt elev- och studerandevård), tfn 029 533 1244, fornamn.efternamn [at] oph.fi 
Direktör Matti Lahtinen (lagstiftning), tfn 029 533 1241, fornamn.efternamn [at] oph.fi 
Jurist Laura Francke (mobbning på nätet), tfn 029 533 1303, fornamn.efternamn [at] oph.fi