Nyheter

Ny rapport visar på stora variationer i finskundervisningen

Aktuellt Grundläggande utbildning Det andra inhemska språket, finska
Vilka är de största utmaningarna och utvecklingsbehoven i den modersmålsinriktade finskan? Vad anser lärarna, rektorerna och utbildningsanordnarna om undervisningen i finska? Svar på bland annat de här frågorna och mer finns i Utbildningsstyrelsens nya rapport om finskundervisningen Det är bra att börja i tid. Rapporten visar bland annat att det i alla regioner finns en stor variation i hur skolorna ordnar undervisningen i finska.
Oppilaita istuvamassa luokkahuoneen lattialla.

Utbildningsstyrelsen skickade år 2018 ut enkäter till skolorna för att kartlägga situationen inom undervisningen i finska. Enkäterna skickades ut inom delprojektet Finskan i fokus och de besvarades av rektorerna och finsklärarna i årskurserna 1–9. Totalt svarade 206 lärare och 107 rektorer på enkäterna. Med svaren som grund får man en fördjupad bild av hur finskundervisningen ser ut idag, vilka de största utmaningarna är och vilka utvecklingsbehov det finns.

Rapporten visar att det i alla regioner finns en stor variation i hur skolorna ordnar undervisningen i finska, hur skolorna tillämpar läroplansgrunderna i praktiken och hur skolorna följer mål och innehåll för lärokurserna i finska. För att nå samsyn kring finskan behövs diskussioner, planering och strategier för hur den egna kommunen genomför och utformar undervisningen så att den möter elevens behov.

Utmaning att dela in eleverna enligt lärokurserna

En av de största utmaningarna i finskan är att dela in eleverna enligt lärokurserna i traditionell finska (A-finska) och modersmålsinriktad finska och ett mera systematiskt förfarande kring till exempel indelningen i lärokurser, uppföljning och utvärdering behövs därför.

I likhet med utvärderingarna av lärresultaten i finska, visar också lärarnas svar i kartläggningen att elevernas läs- och skrivfärdigheter behöver stärkas. Också i den modersmålsinriktade undervisningen i finska behövs det insatser som främjar elevernas läsande och skrivande på finska.

För att kunna åtgärda djupare utmaningar i undervisningen i det andra inhemska språket finska, behöver man tydliggöra de möjligheter som finns inom ramarna för timfördelning, språkprogram och läroplansgrunder. Också en liknande kartläggning, utvecklingsarbete och forskning om finskundervisningen inom till exempel gymnasieutbildningen behövs för att mera allmängiltiga slutsatser om finskundervisningen ska kunna dras.

Kartläggningen fokuserar på undervisningen i modersmålsinriktad finska

Rapporten har som mål att skapa en bild av undervisningen, inslagen och arbetssätten i undervisningen och utvecklingsverksamheten, men också av förhållandet till finskan och finskans roll i skolornas verksamhetskultur. Ett behov av en kartläggning av undervisningen i finska i de svenskspråkiga skolorna har varit påtagligt redan länge. Det har funnits en efterfrågan på en helhets- och nulägesbild av undervisningen i finska, som kan ligga som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utvecklingen av läroämnet finska är av central betydelse för den svenskspråkiga utbildningen. Andelen elever från tvåspråkiga hem fortsätter att öka i de svenskspråkiga skolorna. Samtidigt har forskningen om undervisningen i modersmålsinriktad finska hittills varit begrän­sad och i fokus för kartläggningen var därför framförallt att utreda läget för den modersmålsinriktade finskan. För en bättre helhetsbild ingick det i enkäterna också en del frågor om lärokursen i den vanliga A-finskan och B-finskan.

De svenskspråkiga skolorna har ofta en annan utgångspunkt och andra behov än de finskspråkiga skolorna i förhållande till det andra inhemska språket. Det här är påtagligt speciellt i tvåspråkiga kommuner när det gäller till exempel kommunala tillvägagångssätt och nationella satsningar.

Mer information:

Undervisningsråd Yvonne Nummela, fornamn.efternamn(at)oph.fi, tfn +358 29 533 1523
Specialsakkunnig Annika Westerholm, fornamn.efternamn(at)oph.fi, tfn +358 29 533 1221