I de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen i Finland finns det minst 4 000 elever (cirka 2–3 procent av alla elever i de högre årskurserna) vars skolfrånvaro påverkar skolgången så märkbart att skolan har varit tvungen att vidta särskilda åtgärder. I varje landskap i Finland finns elever som har stor frånvaro och situationen upplevs förhållandevis problematisk i skolorna. Ungefär 45 procent av eleverna med stor frånvaro hade haft problematisk frånvaro under hela tiden i de högre årskurserna.
– Det är oroväckande att det finns så här många elever med stor frånvaro och att problemet verkar öka. Det är viktigt att ta itu med detta, eftersom forskning visar att stor skolfrånvaro har många olika negativa följder både för individen och samhället. Frånvaron försämrar inlärningsresultaten, men kan också leda till att eleven hoppar av skolan, vilket har konstaterats ha samband bland annat med svårigheter att få jobb samt med ekonomiska och hälsorelaterade problem i vuxen ålder, berättar undervisningsrådet Pirjo Koivula från Utbildningsstyrelsen.
Frånvaron bland eleverna i de högre årskurserna kartlades i en lägesanalys som genomfördes av VIP-nätverket för krävande särskilt stöd som Utbildningsstyrelsen finansierar. I kartläggningen samlade man in skolpersonalens synpunkter på frånvaron bland eleverna läsåret 2019–2020. En majoritet av respondenterna uppskattade att antalet elever med stor skolfrånvaro har ökat.
Det finns ännu inga heltäckande utredningar över vilka effekter coronasituationen och de exceptionella undervisningsarrangemang den medförde har haft på frånvaron bland eleverna. Enligt de uppgifter man fått från skolorna hade skolorna i samband med vårens distansundervisning enstaka elever som man inte fick kontakt med.
Olika slags problem och inlärningssvårigheter orsaker till frånvaro
Enligt skolpersonalen var de mest centrala orsakerna till problematisk skolfrånvaro psykisk ohälsa och att elevens intresseområden finns utanför skolan. Andra betydande orsaker var sjukdom eller fysiska symtom, omständigheterna i hemmet och sociala problem i skolan, till exempel att eleven inte har vänner eller att hen blir mobbad. Bland de enskilda orsakerna till frånvaro lyfte respondenterna oftast fram att eleven har en rubbad dygnsrytm och att de sociala situationerna i skolan är ångestframkallande för eleven.
Problem med skolgången verkar förekomma i lika hög grad både hos flickor och pojkar. Däremot verkar det vara betydligt mera allmänt att elever med stor frånvaro har inlärningssvårigheter (t.ex. ADHD, bristfälliga läs- och skrivfärdigheter).
Utredningen visar att största delen av eleverna med stor frånvaro får intensifierat eller särskilt stöd, alltså försöker man via skolan stödja dessa elever. En av de centrala metoderna som används är årskursintegrerad undervisning, i vilken uppskattningsvis en tredjedel av eleverna med stor frånvaro deltog.
De bästa förfaringssätten i fråga om elever med stor frånvaro var enligt skolpersonalen olika arrangemang som berörde undervisningen, till exempel att studierna skräddarsys enligt elevens individuella behov eller ordnas i mindre grupper. Vidare lyfte man fram individuellt stöd, yrkesövergripande samarbete och stöd för familjerna.
Skolorna efterlyser modeller för hur man ingriper i frånvaro
I så gott som alla finländska skolor använder man kommunens eller skolans egna modeller för hur man ska ingripa vid frånvaro, men de skiljer sig från varandra och kan inte tillämpas för alla elever. Skolpersonalen önskar att samarbetet med tjänsterna utanför skolan, särskilt socialsektorn och ungdomspsykiatrin, skulle förbättras i framtiden, samt att det skulle finnas mera resurser för att hjälpa elever med stor frånvaro och att man skulle dela med sig av de fungerande modellerna.
Modeller för hur man ingriper i frånvaro och modeller för yrkesövergripande samarbete har bland annat utvecklats och spridits av VIP-nätverket för krävande särskilt stöd som Utbildningsstyrelsen finansierar. I regeringsprogrammet har fastställts att nätverkets verksamhet ska etableras.
- Utbildningsstyrelsen har fört preliminära diskussioner med Institutet för hälsa och välfärd om att som stöd för det lokala utvecklingsarbetet utarbeta nationella anvisningar för hur man ingriper i frånvaro. Som stöd för ingripandet i problem som berör skolgemenskapen publicerar Utbildningsstyrelsen under hösten en mobbningsförebyggande handbok, berättar undervisningsrådet Pirjo Koivula.
Lägesrapport om elever med stor skolfrånvaro som genomförts av VIP-nätverket för krävande särskilt stöd och finansierats av Utbildningsstyrelsen. Syftet med kartläggningen var att ta reda på hur skolans aktörer ser på eleverna med stor frånvaro och på skolans sätt att hjälpa dessa elever. I samband med utredningen gjordes också en kartläggning av litteraturen om den senaste forskningen.
Utöver lägesrapporten publicerar Utbildningsstyrelsen en nätbilaga där man
- noggrannare beskriver hur enkäten för kartläggningen har genomförts
- öppnar upp resultaten per landskap
Ytterligare information
Forskare Sami Määttä, sami.j.maatta [at] jyu.fi
Undervisningsrådet Pirjo Koivula, 029 5331101, förnamn.efternamn [at] oph.fi