Att organisera långvariga mobilitetsperioder inspirerar gymnasielärare
Det enda som behövs nu är att ungdomarna modigt tar tillfället i akt och förverkligar sina drömmar. Allt annat – stöd och uppmuntran – får de från skolan och Erasmus. Det är fantastiskt!
Denna uppmuntran ges av gymnasieläraren Tiina Fredriksson vid gymnasiet Laanilan lukio i Uleåborg. Hon har planerat och genomfört Erasmus+-mobilitet för gymnasiestuderande.
Hösten 2019 skickade hon tillsammans med projektets partnergymnasium Svenska Privatskolan i Uleåborg två studerande till franska Réunion. Fredriksson har flera års erfarenhet av att organisera mobilitet för studerande. Hon berömmer särskilt stödet och finansieringen från programmet Erasmus+. Förutom resorna täcker stödet också levnadskostnaderna på plats, vilket innebär att även studerande som har en sämre ställning har möjlighet att delta i ett utbyte.
– De här två månader långa utbytena är det bästa som Erasmus+ hittills erbjudit ungdomar i gymnasieåldern, säger Fredriksson.
Även Esko Mielonen från gymnasiet Joensuun lyseo har organiserat ett par månader långa mobilitetsperioder för sina studerande. Mielonen skickade studerande från sina kurser i spanska till en partnerskola i Las Palmas på Gran Canaria i början av våren i fjol. Enligt Mielonen var det ett nöje att kunna erbjuda denna möjlighet till de studerande.
– I språkundervisningen kan man ge teoretiska kunskaper, och för något annat finns det inte riktigt tid. Också därför vill jag uppmuntra ungdomarna att använda sina språkkunskaper i verkliga livet.
Djungeltelegrafen sprider information
Hur har man lyckats få studerande att bli intresserade av utbyten? Lärarna har informerat både nuvarande och kommande studerande samt deras föräldrar om utbytesmöjligheterna inom Erasmus+ på många sätt.
– Vi har presenterat vårt utbytesprogram bland annat på skolans gemensamma möten, på niornas informationsdagar, i sociala medier och på lektioner i engelska med hjälp av videofilmer, föredrag och intervjuer, berättar Fredriksson.
Enligt Mielonen har de studerande varit nöjda med utbytesmöjligheten, och den internationella verksamheten har ansetts viktig. Dessutom kan möjligheten till internationalisering ha inverkat på valet av gymnasium.
– Via djungeltelegrafen har det blivit känt att vårt gymnasium ordnar en hel del internationella utbyten, vilket har haft en viss inverkan vid ansökningarna till gymnasierna i Joensuu, säger Mielonen med ett leende på läpparna.
Också Fredriksson vill tro att internationaliteten har betydelse. I Uleåborg har gymnasiet under de senaste åren varit attraktivt, och många faktorer har påverkat ungdomarnas val av just detta gymnasium.
– Jag vill naturligtvis gärna tro att även vår internationalitet har haft en liten inverkan på detta.
Förberedelser inför utbytena
Utbytesstuderandena har förberetts inför en period till exempel genom ”stödlektioner”. Förutom språkstöd gav Mielonen de studerande också grundläggande information om mållandet och dess skolkultur samt praktiska tips.
– Stödlektionerna ger den studerande en uppfattning om vad som är att vänta, även om det inte blir mer än en liten skrapning på ytan.
Språk- och kulturstöd har getts också efter att utbytet börjat. Enligt Fredriksson kan stödet också genomföras på ett mer avslappnat sätt, till exempel på en tennisbana.
– Partnerskolans lärare eller experter som de anlitat har gett utbytesstuderande lektioner i språket och kulturen i landet i fråga. Jag själv undervisade våra franska utbytesstuderande i finska, och i samband med tennisspel med finländare fick fransmännen bland annat utvidga sitt ordförråd och öka sina kunskaper om vår kultur.
Tidsfönstret i skick
Att hitta en lämplig tidpunkt är viktigt när man organiserar en långvarig mobilitet. I Uleåborg har både höstens och vårens utbytesperioder ordnats under månaderna efter studentskrivningarna, i Joensuu däremot följde man de tidpunkter som partnerskolan i Las Palmas föreslog.
De studerande gick framåt också i sina gymnasiestudier under mobilitetsperioderna. För de studerande från Joensuu motsvarade utbytesperioden i Las Palmas fyra kurser i valfria studier. I Uleåborg uppmuntrade och möjliggjorde man självständigt avläggande av gymnasiekurser under utbytet genom att ge de studerande tillräckligt med tid under dagarna att ta det lugnare och studera på egen hand i partnerskolan.
– Dessutom har lärarna i båda skolorna gett utbytesstuderandena möjlighet att delta i det egna gymnasiets prov, tillägger Fredriksson.
Hjälp och stöd tillgängliga
Varje projekt innebär arbete, men det är möjligt att få stöd från olika håll för långvarig mobilitet för studerande. Mielonen berättar att han fått konkret hjälp från Finlands nationella programkontor för Erasmus+ till exempel med informationssystemen och ifyllande av formulär. Efter pandemin kommer Utbildningsstyrelsen att ordna förberedande utbildning både för lärare och för de ungdomar som ska åka på ett utbyte. Dessutom ska det publiceras material som stödjer mobilitetsperioderna.
– Man måste vara redo att möta problem, som sedan kan vändas till seger, uppmuntrar Mielonen.
– Ta mod till dig och börja ordna utbyten, det ger mycket!
God vägkost – både för den internationella världen och för picknickar
Sedan 1992 har mer än 300 000 finländare deltagit i utlandsperioder som stöds av programmet Erasmus+ och dess föregångare. Programmet har gett studerande, lärare och andra som deltagit i verksamheten bättre internationell kompetens, arbetslivsfärdigheter och förståelse för olika perspektiv och kulturer. Dessutom har läroanstalter och organisationer fått lära sig nya förfaringssätt och handlingsmodeller av varandra, utveckla internationell utbildning och skapa gemensamma gränsöverskridande studieperioder.
Enligt Fredriksson har det varit givande att partnerländernas klimat, språk och kultur varit annorlunda. Länderna har då lärt sig mycket av varandra, bland annat om de ämnen som ingår i handlingsplanen Agenda 2030. Projektet har möjliggjort otroliga gemensamma äventyr.
Mobilitetsperioderna ger eleverna, de studerande och lärarna god vägkost i den alltmer globaliserade världen. Den nya Erasmus+-programperioden, som började 2021, fokuserar i allt högre grad på ansvar, hållbar internationalisering, inkludering och digitalisering.
Fredriksson sammanfattar den totala behållningen av mobiliteten för studerande på ett utmärkt sätt.
– Framför allt har vi fått lära känna underbara människor, delat med oss av våra tankar och erfarenheter, lärt oss och tillsammans inspirerats att älska och utveckla vår gemensamma värld så att den blir en bättre plats att bo och leva i.
Programmet Erasmus+ finansierar olika internationella mobilitets- och samarbetsprojekt i läroanstalter för allmänbildande utbildning och i organisationer. Elever och studerande har möjlighet att åka på en utbytesperiod till vilket Erasmus+-land som helst, och en period kan vara mellan 30 dagar och 12 månader lång. Utöver denna långvariga mobilitet stöder Erasmus+ också kortare mobilitetsperioder, såväl för individer som för grupper. Läroanstalterna kan både skicka i väg och ta emot utbytesstuderande.