Meddelanden

Delaktighet får en starkare roll i den nya programperioden för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren

Aktuellt Erasmus+ Erasmus+ Vuxenutbildningen Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Högskoleutbildningen Erasmus+ Ungdomssektorn Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Europeiska solidaritetskåren
Temat delaktighet betonas i Europeiska unionens program Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren under den nya programperioden 2021–2027. Målet är att allt fler individer och organisationer ska ha möjlighet att ta del av internationalisering och de fördelar som internationaliseringen medför. Betoningen grundar sig på principerna för jämlikhet och delaktighet som skrivits in i EU:s grundfördrag.
Globen mellan handflatorna

I halvtidsutvärderingen under den föregående programperioden för Erasmus+ konstaterades att perioder utomlands och verksamhet i programmets projekt och nätverk ger beredskap för att agera i ett allt mer pluralistiskt samhälle. Därför har Europeiska kommissionen nu utarbetat en strategi för mångfald och inkludering för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och förordningarna om inrättande av programmen har kompletterats med ett kapitel om delaktighet. Målet är att med hjälp av programmen uppnå förändring som minskar ojämlikheten i samhället. 

– Delaktigheten ska beaktas både på individ- och systemnivå. På bägge nivåer kan det finnas hinder som behöver göras lägre. Den nya programperioden svarar på det här, konstaterar Mika Saarinen, direktör för det nationella programkontoret för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren i Finland.

Lättare att delta i programmen

Det har gjorts lättare för såväl individer som för organisationer att delta i programmen. Ansökningsprocessen för organisationerna har också förenklats. Organisationerna kan därtill ansöka om en kvalitetsgaranti som säkerställer finansiering för elev-, studerande- och personalmobilitet under hela programperioden. 

Individerna erbjuds stöd för särskilda behov, intensifierat mentorskap och språkstudier. Vid sidan av längre perioder utomlands möjliggörs nu också kortvariga mobilitetsperioder. Det finns också bättre möjligheter att delta i virtuell mobilitet som genomförs i det egna hemlandet. Därtill erbjuds flerformsmobilitet, där en del av mobilitetsperioden genomförs i hemlandet. De kortaste perioderna utomlands kan pågå i 5 till 10 dagar. Samtidigt är det fortfarande möjligt att åka på utbyten för ett helt år.

Delaktighet ett av urvalskriterierna för organisationernas finansieringsansökningar

Ett av urvalskriterierna när organisationerna ansöker om finansiering är huruvida projektet tar fasta på frågor som berör delaktighet och mångfald. Med delaktighet avses bland annat att en person har möjlighet att vara del av för hen viktiga gemenskaper och har möjlighet att påverka i frågor som personen själv upplever som viktiga. Inom projekt som stärker delaktigheten kan man till exempel ordna perioder utomlands för personer som behöver särskilt stöd, främja motionsmöjligheter för personer i psykisk rehabilitering, eller främja lika möjligheter att delta i grundläggande konstundervisning oberoende av om man har behov av särskilt stöd eller har en funktionsnedsättning. När deltagandet i projekten lyckats som bäst har de visat sig stärka jämlikheten och öka känslan av samhörighet och tillhörighet i samhället.

Deltagandet i programmen har bevisligen stärkt delaktigheten och förmågan att ta initiativ

EU-programmen har under de föregående programperioderna haft bra resultat när det gäller att främja delaktighet, och målet är därför nu att få med allt fler personer som av olika orsaker kan ha svårare att delta i projekt. Sådana orsaker kan till exempel vara problem med hälsan, diskriminering, den ekonomiska situationen eller boendeortens avlägsna läge. 

Inom ungdomssektorn har programmet ända sedan början haft som mål att förhindra marginalisering. Under den senaste programperioden var hela 30 procent av deltagarna i ungdomsprojekten i Europa unga som av olika orsaker kan ha svårare än andra att delta i projekten. Erasmus+-programmets effekter på ungdomssektorn har granskats ända sedan år 2009 i ett forskningssamarbete som omfattar hela Europa (RAY). Av resultatet framgår att deltagandet i ungdomssektorns projekt bland annat har utvecklat deltagarnas sociala och interkulturella färdigheter samt ökat förmågan att agera på ett sätt som gynnar hela gemenskapen. 

Liknande resultat fick man också i en utredning som Europeiska kommissionen publicerade år 2019 och som tog fasta på vilka effekter programmet Erasmus+ har haft för högskoleutbildningen. Fler än 90 procent av de högskolestuderande ansåg att deltagandet i utbyten förbättrade deras färdigheter att arbeta och samarbeta med personer från olika kulturer. Utbytet inverkade positivt även på de studerandes samhälleliga engagemang.

Inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen har delaktighet redan länge varit en etablerad del av utbytesperioderna och projekten. Under den förra programperioden var i genomsnitt 11,5 procent av de europeiska projektdeltagarna personer som av olika orsaker kan ha svårare att delta än andra.  

Social delaktighet behandlades också i en tredjedel av idrottsprojekten inom Erasmus+. Deltagandet i idrottsverksamhet har även visat sig stärka den sociala samhörigheten. 

– Den internationella verksamheten har konstaterats utveckla sådana färdigheter som hjälper en att fungera som en jämlik medlem i samhället och att delta i en positiv förändring. Därför ska alla ha jämlika möjligheter att delta i dessa program och att skaffa sig sådana kunskaper och nätverk som bär en både i hemlandet och globalt, konstaterar Mika Saarinen.
 

Den nya programperioden för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren lanseras i Finland 13.10.2021

I Finland lanseras den nya programperioden och programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren med ett digitalt evenemang den 13 oktober klockan 12.30–15.45. Evenemanget öppnas av undervisningsminister Li Andersson. Europeiska kommissionens anförande hålls av direktör Sophia Eriksson Waterschoot från kommissionens generaldirektorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur. Sakkunniganföranden hålls av direktören för det nationella programkontoret i Finland, Mika Saarinen, och av undervisningsrådet och den numera pensionerade, långvariga ledaren för Erasmus+ i Finland, Mikko Nupponen, som båda berättar om sina synpunkter på den nya programperioden. 
I paneldiskussionen Framtiden blir till genom samarbete – men hur kan vi påverka? deltar europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Europaparlamentet), samordnaren för bekämpning av rasism i Europa, Michaela Moua (Europeiska kommissionen), ordförande för Finlands klimatpanel Markku Ollikainen, ledande sakkunnig Miika Sahamies (Akava) och ansvariga forskaren Tomi Kiilakoski (Ungdomsforskningssällskapet). Vid evenemangets parallellprogram presenteras den nya programperiodens fokusområden. För evenemangets avslutningsord står Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä. Konferencier är skådespelaren och programledaren Ernest Lawson och 17-åriga Sandra Strömberg från Erasmus+-projektet ”Nuoret vaikuttajat”.

Ytterligare information:

13.10

  • Programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren: enhetschef Irmeli Karhio, irmeli.karhio [at] oph.fi, tfn 029 533 8562 

Från och med 14.10: 

  • Programmet Erasmus+: Direktören för det nationella programkontoret för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren i Finland, mika.saarinen [at] oph.fi, tfn +029 533 8543
  • Programmet Europeiska solidaritetskåren: Irmeli Karhio, irmeli.karhio [at] oph.fi, tfn 029 533 8562