Den finländska utbildningsexporten uppnådde en omsättning på en halv miljard euro

Omsättningen för den finländska utbildningsexporten fortsatte öka även år 2020, även om coronaviruspandemin på många sätt gjorde det svårare att genomföra verksamheten. År 2019 hade branschen en omsättning på 387 miljoner euro.

Coronaåret har haft väldigt olika effekter på det för Finland rätt så nya verksamhetsområdet. Företag som sedan tidigare har haft en stabil och etablerad kundkrets lyckades utvidga den egna verksamheten eller bevara sin ställning. Sämst har det gått för de mindre företagen under coronapandemin. Utbildningsexportverksamheten avbröts helt och hållet för en femtedel av programmets medlemsföretag.

– Vi stod inför ett allvarligt läge då skolorna stängdes ner i så gott som alla länder för ett drygt år sedan. Det har varit ett krävande jobb att hålla ställningarna inom branschen då situationen på marknaden har varit utmanande, men om man ser till helheten har vi lyckats. Särskild oro finns det för mindre aktörer som varit verksamma inom utbildningsexporten i mindre än fem års tid. För dem är situationen till många delar fortfarande kritisk. Positivt är att många länder nu fokuserar på att utveckla utbildningen och efterfrågan håller på att tillta, konstaterade programdirektör Jouni Kangasniemi från programmet Education Finland som verkar vid Utbildningsstyrelsen.

Coronapandemin ökade efterfrågan på färdiga utbildningsinnehåll

Ifjol fick ungefär 40 procent av företagen som arbetar med utbildningsexport coronaunderstöd av Business Finland, totalt till ett belopp av 3,4 miljoner euro. Bidraget har ändå inte nått alla som haft behov av det.

De som klarade sig bäst under coronakrisen var läromedelsproducenter samt företag och högskolor som erbjuder utbildning och andra tjänster på distans. Majoriteten av företagen som arbetar med undervisningsteknologi fick bättre synlighet för sin verksamhet i och med att de digitala utbildningstjänsterna fick en större roll, men den ökade efterfrågan gynnade ändå enbart ett fåtal företag. 

Vid övergången till distansundervisning våren 2020 använde majoriteten av skolorna, såväl hos oss som i övriga länder, digitala produkter och tjänster som tillhandahålls av sedan tidigare etablerade, stora amerikanska företag.

Det finns en beställning på finländskt kunnande

När resorna upphörde på grund av coronaviruset, gick en stor del av förutsättningarna för export förlorad för företag som ordnar lägerskolor och erbjuder besök av sakkunniga inom utbildning. Även antalet studerande som deltog i högskolornas avgiftsbelagda examensprogram minskade.

– I Finland har vi haft en betydande fördel av att vi har haft ypperliga förutsättningar att övergå till digitala undervisnings- och arbetsmiljöer. Däremot har det ändå inte inneburit bättre möjligheter att genomföra de tjänster som förutsätter fysisk mobilitet. Finländska utbildningstjänster är fortfarande ett förhållandevis nytt område inom exportbranschen, men de har en avsevärd potential. I Finland finns det gott om bra produkter och tjänster som också har haft framgång här. Det är harmligt att coronapandemin har medfört en svag omsättning för många aktörer inom utbildningsexporten. I en sådan situation är det svårt att komma ifatt den tilltagande efterfrågan, bedömer Kangasniemi.

I många länder har det funnits en ökad efterfrågan på lärarutbildning och pedagogiska modeller för distansundervisning. Många länder har bland sina främsta investeringsåtgärder så fort pandemin avtar planerat att utveckla utbildningens infrastruktur och lärarnas pedagogiska färdigheter. I Tyskland hade man till exempel strax innan samhället stängdes ner på grund av coronaviruset hunnit starta ett program, Digital Pakt, vars värde uppgår till cirka 6 miljarder euro. Programmet omfattar landets 40 000 skolor och har som mål att förbättra de digitala färdigheterna som visat sig vara svaga.

Det beräknas även att efterfrågan på högskolornas examensinriktade utbildningar kommer att öka.

Luckor i lärandet präglar de kommande åren

Coronapandemin har gått hårt åt skoleleverna i många länder. Enligt UNESCO:s uppskattning blev över en miljard skolelever utan utbildning då coronapandemin bröt ut. I en del länder ligger utbildningsverksamheten fortfarande nere. Efter ett år med coronaviruset har det uppstått ett utbildningstapp, som kommer att ha konsekvenser för de kommande åren.

– Coronakrisen har framhävt betydelsen av utbildning och den kraft till förändring som utbildningen har. I Finland har vi klarat av vardagen under coronapandemin utmärkt, sett till hur utbildningen som helhet har ordnats samt i jämförelse med andra länder. Det finns en ständigt tilltagande efterfrågan på olika pedagogiska lösningar för lärandet som de finländska lärarna behärskar. Coronaviruset har bidragit till att synliggöra den överraskande svaga beredskap som många länder har för att upprätthålla en högklassig utbildning, i synnerhet i form av distansundervisning, konstaterar undervisnings- och kulturministeriets statssekreterare Tuomo Puumala.

Programmet Education Finland har i uppgift att främja den finländska utbildningsexporten, nätverksbildningen inom branschen och tillgängligheten till högklassig utbildning runt om i världen.  Programmets medlemmar är Finlands 130 ledande företag och organisationer inom området, men totalt arbetar ungefär 300 företag eller utbildningsorganisationer aktivt med utbildningsexport i Finland. Ett långsiktigt mål för programmet är enligt färdplanen för utbildningsexport 2020–2023 att utbildningsexportens värde för den finländska ekonomin skulle öka till 1 miljard euro.

Ytterligare information:

Jouni Kangasniemi,
programdirektör, Education Finland, Utbildningsstyrelsen
+358 405 179 222
fornamn.efternamn [at] oph.fi