Får man tala politik i skolan? Frågor och svar om hur man kan behandla samhällsrelaterade frågor i skolan

Får man behandla politik i skolan?

Ja, det får man och det hör också till. Ett av målen för undervisningen i samhällslära är att handleda eleven att förstå principerna för samhälleligt beslutsfattande och demokratiska förfaringssätt på lokal och nationell nivå, inom Europeiska unionen och globalt, samt att stärka elevens färdigheter att fungera som en aktiv medborgare som utvecklar sitt närsamhälle.

I läroämnet samhällslära ingår också politisk läskunnighet. I skolan ska man med beaktande av olika synvinklar undervisa om olika ideologier, om politik och om politiska partier. Under lektionerna ska man också aktivt följa med medier, politik och aktuella frågor samt reflektera och diskutera kring dem.

Hur är det då med andra samhällsrelaterade teman?

De får och ska också behandlas. I skolan ska man lära eleverna kritiskt tänkande och att olika saker kan granskas ur olika, till och med radikala perspektiv.

I undervisningen i samhällslära ska eleverna handledas att följa med aktuella frågor och att förstå hur de anknyter till deras eget liv. Samtidigt undervisar man i färdigheter att diskutera och respektera varandras åsikter.

Det centrala är att lära sig att söka och kritiskt bedöma information som producerats av olika aktörer och att tillämpa den i olika situationer. Eleverna ska uppmuntras att delta aktivt och konstruktivt i olika situationer och grupper.

Får man bjuda in företrädare för olika partier till skolan? Får politiska aktörer framföra sina synpunkter i skolan?

Ja. Grundskolorna (främst de högre årskurserna) och gymnasierna brukar i synnerhet inför val bjuda in kandidater från olika partier till skolorna för att delta i valpaneler. Då får eleverna och de studerande ställa frågor åt kandidaterna och lyfta fram de ungas synpunkter för de potentiella beslutsfattarna.

Hur kan man tala om val i skolan?

Utöver valpaneler ordnar skolorna ofta skuggval eller så deltar man i Ungdomsvalet som ordnas av Allians (Ungdomssektorns takorganisation i Finland) i samband med riksomfattande val. Ungdomsvalet är ett riksomfattande röstningstillfälle som ordnas i grundskolorna, gymnasierna och vid yrkesläroanstalterna. I Ungdomsvalet får de unga bekanta sig med valförfarandet, partier och kandidater samt rösta på samma sätt som i egentliga val.

Politiska val behandlas också ofta under lektionerna i samhällslära och de är ett naturligt tillfälle att tala om till exempel det finländska samhällssystemet och principerna för hur en demokrati fungerar samt om valsystemet.

Får läraren framföra sina egna åsikter eller politiska ståndpunkter?

Ja, det får hen, i synnerhet om eleverna eller de studerande frågar om det. Läraren kan framföra sina tankar om till exempel politik eller någon politisk ideologi, men hen ska motivera varför hen tänker som hen gör. Därtill är det viktigt att läraren lyfter fram vikten av olika synvinklar, det vill säga att tanke- och yttrandefrihet samt rätten att bilda sina egna politiska och andra uppfattningar är en väldigt central del av en demokrati.

Läraren ska ändå alltid ta hänsyn till att hens åsikter kan påverka i synnerhet de yngre eleverna väldigt kraftigt. Läraren ska också stödja hemmens fostrande uppgift och det är bra om läraren uppmuntrar eleverna att diskutera olika frågor också hemma med föräldrarna och fråga om deras synpunkter.

Innehållen i undervisningen som ingår i läroplansgrunderna är inte åsikter, och genom att berätta om dem för eleverna framför läraren inte sina egna synpunkter, utan hen är förpliktad att följa innehållen i undervisningen.

Får en lärare argumentera emot en elevs åsikter?

Ja. Det är viktigt att lära sig att motivera sina egna åsikter och läraren får också utmana eleverna att motivera sina tankar och synpunkter. Utgångspunkten är att man ska betona vikten av att fördjupa sig i olika ämnen och kritiskt granska dem för att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning och motivera för sig själv varför man tänker eller agerar på ett visst sätt, och till exempel inte går med i en grupp enbart på grund av opinionsledarens synpunkter.  Det är också viktigt att lyfta fram att yttrande- och åsiktsfriheten också inbegriper respekt för varandra och principen om människovärdets okränkbarhet.

I undervisningen i modersmål lär man sig också att argumentera för sina egna åsikter, både skriftligt och muntligt.

Ska inte undervisningen vara partipolitiskt obunden?

Undervisningen ska utgå från de mänskliga rättigheterna och vara religiöst och partipolitiskt obunden och icke-konfessionell. Undervisningen har ändå en värdegrund som beskrivs i grunderna för läroplanen.

Ideologiska diskussioner med eleverna och de studerande stöder dem i att känna igen och sätta ord på värden och värderingar som de stöter på och att också reflektera kritiskt över dem. Eleverna/de studerande ska stödjas i att skapa sin egen värdegrund.

Hurdana värderingar lär sig eleverna/de studerande i skolorna i Finland?

I läroplansgrunderna för såväl den grundläggande utbildningen som för gymnasiet konstateras att undervisningen ska grunda sig på respekt för livet och de mänskliga rättigheterna och att den ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället. Undervisningen ska främja såväl ekonomisk, social och regional jämlikhet som jämställdhet mellan könen. Undervisningen ska lyfta fram nödvändigheten av en hållbar utveckling och eko-social bildning och man ska i undervisningen följa dessa principer och handleda eleverna att tillägna sig en hållbar livsstil.

Hur ska eleverna/de studerande handledas att hantera meningsskiljaktigheter? Hur ska man göra om det i klassen förekommer avvikande åsikter om politik eller ett aktuellt fenomen?

Det är skolans uppgift att lära eleverna och de studerande att kommunicera på ett konstruktivt sätt och att diskutera på ett sätt som respekterar den andras åsikter. Under lektionerna ska man lära sig motivera sina egna åsikter och att delta i diskussionen och motivera sina egna synpunkter och kritiskt reflektera över både sina egna och andras argument.

Lärarens uppgift i klassen är att se till att diskussionen är respektfull mot alla. Bland annat i undervisningen i samhällslära lär sig eleverna/de studerande att uttrycka sina egna åsikter på ett konstruktivt sätt. I grunderna för gymnasiets läroplan föreskrivs att särskild uppmärksamhet bör fästas vid bland annat färdigheterna att debattera och argumentera.