Meddelanden

Idrotts- och motionstjänsternas betydelse för att främja befolkningens totala hälsa och välbefinnande ökar

Aktuellt Prognostisering Utveckling av utbildningen
Enligt sakkunniga inom idrottssektorn beräknas idrotts- och motionstjänsterna i framtiden ha en allt större roll i att främja befolkningens välbefinnande och förhindra att skillnaderna i välfärden ökar. Det här ställer krav på kunnandet som behövs i arbetet och även på utbildningen inom området.
Kuvituskuva: jumppa

Informationssamhällets utveckling och det ökade stillasittande arbetet har medfört att den fysiska aktiviteten i vardagen minskar. Grovt generaliserat kan det sägas att en del av befolkningen rör på sig allt mindre samtidigt som en annan del väldigt aktivt testar och utövar olika motionsformer och idrottsgrenar. Andelen av befolkningen som anses utöva en genomsnittlig mängd motion minskar.

I framtiden kommer idrotts- och motionssektorn att ha en allt större roll i att främja hälsan och det helhetsbetonade välbefinnandet i samhället. I och med att befolkningen blir äldre och det sker en polarisering i befolkningens hälsa och välbefinnande ökar behovet av yrkesverksamma inom idrottssektorn, samtidigt som det uppkommer nya arbetsuppgifter. Det beräknas att verksamheten inom idrottssektorn i framtiden kommer att ha en betydande roll i att förhindra skillnaderna i välbefinnandet och förebygga marginalisering samt främja den fysiska aktiviteten och tillgängligheten till idrottstjänster för hela befolkningen.          

Det här framgår av publikationen Vierivä kivi ei sammaloidu – liikunta-ala murroksessa. En arbetsgrupp bestående av sakkunniga inom idrottssektorn har gjort en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter som kommer att behövas inom branschen under de närmaste 10–15 åren. Gruppen ger också åtgärdsförslag på hur kompetensen kunde tryggas i framtiden. 

Med prognostiseringsarbetet strävar man efter att svara mot behoven av information som finns inom utbildningsförvaltningen samt hos utbildningsanordnarna och företagen som är verksamma inom idrottssektorn. Resultatet kan användas till exempel för att utveckla examensgrunderna, läroplanerna och examensstrukturerna samt utbildningstjänsterna som främjar kontinuerligt lärande inom idrottssektorn.

Digitaliseringen förutsätter nya former av kunnande

I framtiden kommer arbetsuppgifterna inom idrottssektorn i huvudsak att vara likadana som nu, men de kommer att betonas på annat sätt än idag. Till exempel då befolkningen blir äldre ökar också behovet av sakkunniga som är specialiserade på fysisk aktivitet för seniorer. Den digitala utvecklingen medför i sin tur ett ökat behov av uppgifter och kunnande med anknytning till motion som genomförs under handledning via digitala förbindelser.

Inom idrottssektorn kommer det i framtiden att finnas ett särskilt behov av samarbetsfärdigheter samt teknologisk och digital kompetens. Därtill behövs processkunnande som grundar sig på hantering och användning av information samt på förståelse av idrottens och motionens effekter och orsakssamband. Andra viktiga färdigheter i framtiden är kommunikationsfärdigheter samt yrkesövergripande kompetens och företagskunnande.

Utbildningen skapar förutsättningar för bra samverkan

I och med att kundernas behov förändras kommer behovet av samarbete mellan idrottssektorn och aktörer inom andra områden att öka i framtiden. Idrotts- och motionstjänsterna blir en allt starkare del av den kedja av motions-, hälso- och välfärdstjänster som är en del av människans liv, och som omfattar bland annat rådgivningstjänster, skol- och studerandehälsovård, företagshälsovård och hemvård.

Sektorsövergripande servicekedjor ökar behovet av yrkesverksamma som har kunskap om helheterna som välfärdstjänsterna bildar och om de olika faktorerna som ingår i det psykiska och fysiska välbefinnandet.

Genom att planera välfungerande stadsmiljöer och med hjälp av digitala lösningar kan man förbättra tillgängligheten till olika idrotts- och motionstjänster.

Oberoende av digitaliseringen förväntas idrottssektorn i framtiden i första hand präglas av interaktivt arbete som kan genomföras på ett mångsidigt sätt med hjälp av olika kommunikationskanaler och tekniska lösningar. Det här medför till exempel behov av färdigheter i att kunna hantera olika digitala verktyg eller kommunikationskanaler.

Enligt sakkunniggruppen är det viktigt att utbildningen och innehållet i studierna stärker de grundläggande färdigheter som behövs inom idrottssektorn samt företagskunnandet och kommunikations- och arbetslivsfärdigheterna. Därtill vore det bra att de studerande mångsidigt skulle få bekanta sig med motions- och välfärdsteknologi och olika digitala tjänster. De studerande borde få lära sig färdigheter att arbeta i nätverk genom praktiskt arbete och samarbete med arbetslivet. Genom att utveckla utbildningen kan man säkerställa att branschen förblir ett attraktivt alternativ på arbetsmarknaden också i framtiden.

Kort om publikationen

  • Prognostiseringen av de framtida behoven inom idrottssektorn har i rapporten avgränsats så att fokus har legat på idrott och motion som främjar hälsan och välbefinnandet. I prognostiseringsarbetet har man också beaktat motion för specifika åldersgrupper, fysisk aktivitet som främjar arbetet och funktionsförmågan, motion för specialgrupper samt fysisk aktivitet som främjar delaktigheten.
  • I publikationen presenteras resultatet av arbetet med att prognostisera kompetensbehoven inom idrottssektorn. En bred skara sakkunniga har deltagit i arbetet. De har representerat bland annat utbildningsorganisationer, studerande, arbetsgivar-, arbetstagar- och branschorganisationer, serviceproducenter inom idrottssektorn och intressegrupper samt forskningsorganisationer och administrativa tjänster inom branschen.
  • Resultatet av prognostiseringsarbetet har delvis sammanställts under coronaviruspandemin. Coronapandemin har haft stor inverkan på verksamhetsmiljön och kan anses ha påskyndat arbetet med att utveckla de digitala idrottstjänsterna.
  • Prognostiseringsprojektet grundar sig på prognostiseringsplanen som gjorts upp för Prognostiseringsforum för kunnande. Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan. Processen genomfördes av sakkunnigorganisationen KPMG Oy Ab.

Ytterligare information:

Riitta Radnia, Utbildningsstyrelsen, riitta.radnia(at)oph.fi