”Jämställdhetsarbetet tar inte slut” – I ett Erasmus+ Sport-projekt kartlades hur motion kan stödja integration

Barn och ungdomar med invandrarbakgrund kan uppleva hinder för motions- och idrottshobbyer, som inte beaktas i integrationsarbetet. Inom idrottstjänsterna kan det också saknas samordning mellan anordnarna.
Att identifiera och undanröja sådana hinder var ett mål för Erasmus+ Sport-projektet Youth with immigrant background in sports (YIB), som samordnades av Vanda stads idrottstjänster. Projektets syfte var att förbättra invandrarungdomars jämlika möjligheter till välbefinnande, utbildning och arbete genom motion.
Enligt Anni Romo, projektplanerare inom Vanda stads idrottstjänster, kan ett barn eller en ung person ha ett enkelt önskemål: att till exempel lära sig cykla. Möjligheter till detta erbjuds inte alltid.
– Önskemålen kan handla om väldigt små saker och behov, samtidigt som alla inte är beredda att binda sig till de motions- och idrottsgrupper som föreningar eller staden ordnar, säger Romo.
I ordnandet av verksamhet borde man identifiera och sänka sådana trösklar.
– Inom idrottssektorn finns med tanke på invandrarungdomarna mycket jämställdhetsarbete att göra, och det tar inte slut, säger Romo.
Målgruppens önskemål beaktas
I Erasmus+ Sport-projektet deltog sex partnerorganisationer från fem olika länder. Från Finland deltog förutom Vanda även yrkesläroanstalten Helsinki Business College. Nätverket utvidgades när respektive partner kartlade sina intressenter.
– Förutom ungdomarna hörde också utbildningsorganisationer, kommuner, idrottsföreningar och privata aktörer till målgrupperna för projektet. Inom projektet skapade vi modeller för hur det sektorsövergripande samarbetet mellan intressenterna kan stärkas, berättar Romo.
Bättre och tätare samarbete mellan intressenterna visade sig i projektet vara en nyckelfaktor för förbättring av idrottstjänsterna för invandrarungdomar. Om man vill förbättra tjänsterna måste man enligt Romo fråga målgruppen vad bra tjänster innebär.
– Man måste söka upp målgruppen och ta med den i planeringen. Det funkar inte så att jag, Pera och Martti har ett möte för att tänka ut vad de behöver, skrattar Romo.
Permanent samarbete
I de evenemang som ordnades inom projektet inkluderades lokala aktörer inom idrottssektorn. I Håkansböle i Vanda inrättades exempelvis en idrottsredskapsutlåning, där invandrarungdomar fick låna skidor. Vantaan Hiihtoseura lärde ut skidåkning.
Liknande evenemang ordnades också för konståkning och inomhusmotion, och där deltog idrottsföreningarna Tikkurilan Taitoluisteluklubi, Korson Kaiku och Sporttia kaikille. I samband med Vanda maraton ordnade projektet också löpningsevenemanget Mini Fun Run med låg tröskel och även en nattbasketturnering, där Helsingin NMKY utvidgade sitt nattbasketevenemang till Vanda.
Målet är att arbeta med intressenterna på ett sätt som även ger upphov till permanent samarbete.
– Idrottstjänsterna inledde samarbete med bland annat yrkesläroanstalten Careeria. Samarbetet med dem har börjat bra, och vi fortsätter med det inom ramen för ett nationellt projekt, berättar Romo.
Stöd från mer erfarna samarbetspartner
Evenemangen var bara en del av projektet, och på sätt och vis ett sätt att testa det. Det centrala som projektet gav var lärandeprocessen, säger Romo, och påpekar att det fanns mycket att lära sig och nätverk att skapa för såväl partnerorganisationerna som deras anställda personligen.
– Vid sidan av internationaliserings- och kommunikationsfärdigheter lärde sig deltagarna exempelvis att utbilda andra (peer instructor training). Personligen lärde jag mig mycket i synnerhet om hur man leder olika slags människor. Vi lärde oss i projektet om tjänstedesign i teori och praktik, som fanns i bakgrunden till flera innehåll i projektet, berättar Romo.
Hon tyckte att det var bra att både erfarna och mindre erfarna EU-projektpartner deltog i projektet.
– Vi deltog ju i ett EU-projekt för första gången, och vi fick viktigt stöd från våra spanska och italienska partner, och även Helsinki Business College (HBC), som var mer erfarna i projektens värld. Deras erfarenhet syntes som finslipade processer och rutiner.
HBC:s insats och stöd var enligt Romo så viktiga att inkludering av en inhemsk partner kan vara ett bra tips för dem som planerar EU-projekt.
Å andra sidan kompenserade exempelvis den bulgariska medborgarorganisationen Dia Sport för sin brist på erfarenhet genom sin aktivitet.
– De var effektiva och gjorde det som de lovat i tid. En sådan attityd passar väldigt bra för projektvärlden.
Även vår svenska partner, Bromma gymnasium i Stockholm, deltog i ett EU-projekt för första gången. Svenskarna hade mycket att ge när det gällde själva substansen i projektet.
– Idrotten och kulturen har en viktig roll när invandrarungdomar i Sverige integreras i samhället. Där är andelen personer med invandrarbakgrund ganska stor. I Sverige förstår man att det i skolorna eller kommunerna behöver finnas utvecklare som ansvarar för att främja detta arbete.
Coronapandemin medförde svårigheter för projektet, när evenemang flyttades till nätet. Just svenskarna belastades mest av coronan, när projektarbetet måste utföras samtidigt som gymnasiets dagliga arbete vändes upp och ner.
Ett viktigt resultat av projektet var enligt Romo de nya professionella nätverk som byggdes upp med européer som var intresserade av samma områden.
– Vi kan nu se fler potentiella samarbetsaktörer än bara dem som var med i projektet. Vi hittar hela tiden fler aktörer som vi kan dela projektresultaten med och som kan bidra med talare till våra utbildningar.
Inte ens pappersarbetet i projektet och byråkratin i EU:s projektvärld är enligt Romo något som man behöver vara rädd för.
– Det var en glad överraskning för mig att även kommunikationen med EU var ganska enkel. Man klarar sig med vanligt sunt förnuft.
Mer information om projektet: Youth with immigrant background in sports
Text: Matias Manner