Nyheter

Kostnaderna för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen fortsatte öka måttligt år 2020

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Statsandelar Finansiering
De senaste kostnadsrapporterna innehåller inga stora överraskningar, eftersom utvecklingen har fortsatt i samma riktning redan en längre tid. De totala kostnaderna ökade med ungefär två procent inom både yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Den största utgiftsposten utgjordes av kostnader för att ordna undervisningen.
Glasburk med mynt och en planta.

Uppgifterna om kostnaderna för utbildning på andra stadiet har hämtats från rapporter som grundar sig på de uppgifter som Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen årligen samlar in. Även rapporterna om kostnader för fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt museer, teatrar och orkestrar har publicerats. Uppgifterna om kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet samt medborgarinstitut publiceras i november.

Kostnaderna per studerandeår minskade inom yrkesutbildningen

De sammanlagda kostnaderna för yrkesutbildningen var 1 873 miljoner euro år 2020. Kostnaderna hade ökat med 2 procent i förhållande till föregående år. 

Som grund för yrkesutbildningens finansiering används begreppet studerandeår. Ett studerandeår utgör en period på 365 dagar då den studerande deltar i utbildning.

Kostnaderna per studerandeår var nu 10 393 euro, vilket är 0,5 procent mindre än år 2019. Den genomsnittliga statsandelsfinansieringen var 10 529 euro per studerandeår.

Lite mer än hälften, 55 procent, av de totala kostnaderna var direkta kostnader för undervisningen, till exempel lärarnas löner och kostnader för redskap och material, maskiner och apparater. Resten utgjordes av övriga kostnader för att ordna undervisningen, till exempel kostnader för förvaltnings- och stödtjänster, fastigheter, studerandemåltider och inkvartering. Kostnaderna för fastigheter utgjorde närmare 20 procent av alla kostnader för yrkesutbildningen. Kostnaderna för studerandemåltider utgjorde 3 procent och kostnaderna för inkvartering lite mer än 1 procent.

År 2020 genomfördes 180 238 studerandeår, vilket är 0,4 procent fler än ett år tidigare. Majoriteten av studerandeåren, det vill säga 76 procent, var inom utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen. Av studerandeåren var 3 procent inom handledande utbildning och 20 procent inom utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen. Resterande 1 procent var övrig yrkesutbildning.

Totalt 33 715 studerandeår genomfördes som läroavtalsutbildning. Det är ungefär 19 procent av all yrkesutbildning. Läroavtalsutbildningens andel ökade med 2,3 procent från år 2019. Det totala beloppet för utbildningsersättning som betalas åt arbetsgivaren inom läroavtalsutbildning låg på 14,9 miljoner euro, och utgör en knapp procent av alla kostnader för yrkesutbildningen. Nu betalades 900 000 euro mindre i utbildningsersättning än år 2019. 

Sammanlagt 147 utbildningsanordnare ordnade yrkesutbildning år 2020. Det är nio anordnare färre än året innan.

Kostnaderna för gymnasieutbildningen följer samma trend som tidigare år

Kostnaderna för gymnasieutbildningen fortsatte öka en aning, precis som under tidigare år. Även kostnadsfördelningen följde samma trend som tidigare.

De sammanlagda kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2020 var 823 miljoner euro. Det är en ökning på 1,8 procent i förhållande till de totala kostnaderna 2019. Kostnaderna för undervisningen var den största enskilda utgiftsposten och utgjorde 63,7 procent av alla kostnader.

De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 961 euro. Precis som tidigare var kostnaderna per studerande lägre vid gymnasier som drivs av privata utbildningsanordnare. Där var kostnaderna per studerande i snitt 6 662 euro. I de kommunala gymnasierna var kostnaderna 8 072 euro. Dyrast var det att ordna gymnasieutbildning i universitetens övningsskolor (10 719 euro/studerande) och i statliga gymnasier (11 987 euro/studerande). 

År 2020 fanns det 35 privata och 217 kommunala anordnare av gymnasieutbildning samt 6 samkommuner. Därtill fanns det övningsskolor vid 7 universitet och totalt 3 statliga gymnasier. 

Antalet studerande inom gymnasieutbildningen var 103 447, vilket är på samma nivå som under föregående år. Antalet studerande fördelades mellan utbildningsanordnarna så att de kommunala gymnasierna hade 85 707 studerande, de privata gymnasierna hade 10 244 studerande och samkommunernas gymnasier 4 864 studerande. Gymnasieutbildningen vid universitetens övningsskolor hade 2 292 studerande och de statliga gymnasierna 340 studerande.

Då man granskar kostnaderna landskapsvis var kostnaderna för gymnasieutbildningen högst i Lappland och lägst i Södra Savolax. Priset per enhet per studerande som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen täckte i genomsnitt 87 procent av kostnaderna.

Staten och kommunerna svarar tillsammans för finansieringen av undervisningsväsendet. Staten deltar i finansieringen genom statsandelssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet har i egenskap av statsunderstödsmyndighet hand om att förvalta undervisnings- och kulturverksamhetens statsandelar. Utbildningsstyrelsen svarar bland annat för informationstjänster och kundrådgivning i anslutning till statsandelssystemet. 

Ytterligare information ges av Utbildningsstyrelsens statsandelsteam:  

  • Teamledare, skolråd Antti Markkanen, tfn 029 533 1423
  • Gymnasieutbildning: specialsakkunnig Sirpa Kesti, tfn 029 533 1094
  • Yrkesutbildning, sommaruniversitet och idrottsutbildningscenter: specialsakkunnig Seppo Hänninen, tfn 029 533 1598
  • Förskoleundervisning och grundläggande utbildning: specialsakkunnig Leena Matilainen, tfn 029 533 1691
  • Grundläggande konstundervisning: specialsakkunnig Tiia Luoma, tfn 0295 331 626
  • Muséer, teatrar och orkestrar, folkhögskolor och medborgarinstitut: sakkunnig Mikko Rantanen, tfn 029 533 1329, fornamn.efternamn [at] oph.fi 029 533 1329

 E-postadress: fornamn.efternamn [at] oph.fi