Landsbygdens eldsjälar – redskap för att främja välbefinnandet och motionsglädjen genom erfarenheter på lokal nivå och internationellt samarbete

Specialisera och internationalisera dig! Kämpa för människornas tid, bonga problem, hitta lösningar på dem! Lär dig nytt hela tiden! Och dessutom: kom ihåg att motionera!

Inte konstigt att dagens krav på utveckling får det att snurra i huvudet. Vid föreningen Etelä-Savon Liikunta Esli och yrkeshögskolan Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu Xamk kom man på ett knep, som gjorde att man kan kryssa för alla rutor. Internationellt samarbete och Erasmus+-finansiering!

 – Jag upplever det här projektarbetet och att tala om en motionsinriktad livsstil som en uppgift för en upptäcktsresande, beskriver projektkoordinator Marita Mattila vid Xamk.

– Vi vill främja att försökskulturen sprids i idrottsföreningarnas verksamhet och i främjandet av en motionsinriktad livsstil. För att orka och trivas i arbetet – och för att hitta sin kreativitet och använda den – är det viktigt att hitta en motionsform som känns rätt och får en att må bra.

Som vägvisare för förändringen har Mattila och hennes samarbetspartner vänt sig till eldsjälarna, människor som lever på små orter runt om i Europa och som får andra att röra på sig och åstadkommer mirakel när det gäller hobbymöjligheter!

De internationella projektpartnerskapen beslutade att dessa eldsjälar förtjänar att stå i rampljuset, att få rykte och ära. Därför genomfördes ett projekt där man försöker ta reda på vad som förenar dessa eldsjälar. Vilka utmaningar när det gäller motion har de bongat i sina hemknutar och kan man hitta bra sätt att lösa dem? Till exempel brist på tränare och hur man kan få ungdomarna att röra på sig?

Gemenskap tänder en gnista i själen

Man hittade fyrtio eldsjälar från sju olika länder för projektet. De litauiska forskarna har gått igenom sitt intervjumaterial och en preliminär analys av resultaten har redan färdigställts. 

– Vi har stött på helt otroliga typer, de kör på i 150 och inspirerar andra genom sin egen passion och sprider glädje bland människorna, förklarar Marita Mattila.

Det som tydligast förenar eldsjälar är att de mycket starkt upplever att de är en del av sin egen gemenskap. 
– Den sociala omgivningen har haft en mycket stark inverkan på hur de har utvecklats till eldsjälar, och de formar hela tiden den här omgivningen, beskriver Mattila. 

Eldsjälar söker aktivt alternativa lösningar på problem som dyker upp. De använder befintliga verktyg aktivt och öppet och skapar nätverk för att nå sina mål. Erasmus+-finansiering och landsbygdens Leader-program utnyttjas, och många kommuner ger sitt starka stöd.

 – Det ska bli intressant att när forskningen framskrider se vilka utmaningar som är följande att lyftas fram av eldsjälarna. Avsikten är att utveckla en verktygslåda för föreningarna, som innehåller verktyg för att svara på dessa utmaningar. En utmaning är åtminstone att rekrytera frivilliga, nämner Marttila.

– Det har redan framkommit att sådana frivilliga som själva har utövat hobbyn och vuxit upp i grenen stannar längre i frivilligarbetet än de som är tränare endast under den tid då det egna barnet är intresserat av grenen. 

Unga som ännu inte har familj kunde ha tid att leda hobbygrupper. Men enligt eldsjälarnas observationer tycker unga runtom i Europa numera att man inte kan dra en hobbygrupp utan att få ekonomisk ersättning.

– Och att engagera unga är ett problem. Det finns gott om idéer för att ordna fysiska aktiviteter för barn, men hur ska man få ungdomarna att motionera och hur kan man får familjerna att röra på sig tillsammans?

Barmhärtig försökskultur

Det pågående forskningsprojektet om eldsjälar föregicks av två projekt inom idrottsbranschen. I projektet Villages on Move Baltic delade man olika tips som fungerar i praktiken om hur man får landsbygdsborna att motionera genom en idébank som är tillgänglig för alla.

Man ser dock inte nödvändigtvis resultaten genast. En lysande idé kan slå ut i blom först långt efter det första försöket.

– Det krävs mycket psykologi och att man successivt smyger in den. Vi går vidare utifrån försöken, funderar, fortsätter och utvecklar. Om detta inte fungerar hos under denna tid, kan det hända att rätt tidpunkt dyker upp senare. Och rätt människor och rätt utrustning, tänker Marita Mattila.

Spridningen av motionsfrämjande idéer kan bromsas upp av överraskande olika verksamhetskulturer i olika länder. Det som känns lätt i ett land är en helt ny idé i ett annat.

– När man kommer på i Finland att det skulle vara trevligt om barnen gjorde parkour, så grundas en förening. Men i Portugal och Belgien är en firma och en egen skola för grenen det primära alternativet. I Litauen för ordet idrottsförening tankarna till tävlingsidrott. Där tar eldsjälarna människor med på stavgång eller spelar volleyboll för rolighets skull utan idrottsförening.

Projektet Villages on Move Baltic följdes av ett projekt som hade som mål att skapa nätverk för personer inom idrottsbranschen. Med det fick man med flera engagerade från landsbygden, bland annat idrottsinstruktörer och skolornas lärare, i Erasmus+ Sport. 

– Det är väldigt viktigt att de har möjlighet att internationaliseras. När man får diskutera sitt yrke och sin arbetskultur med olika människor, blir det färdkost i det egna arbetet och små frön som börjar gro i arbetskulturen, säger Mattila.

De studerande får vägkost för lokal föreningsverksamhet och internationalism 

Från Xamk har studerande inom hälsobranschen, företagsekonomi, ungdoms- och socialbranschen samt idrottsbranschen deltagit i Erasmus+ Sport-projekten.

– Det har varit underbart att erbjuda studerandena möjligheter att åka utomlands och planera program där. Självförtroendet ökar när man också utomlands kan arbeta och utföra arbetsuppgifter. I ett internationaliseringsprojekt lär man sig projektets struktur, har en koordinator, budget, partner, var och en sina egna uppgifter och ansvarsområden, sammanfattar Marita Mattila.

Studerande som studerar till samhällspedagoger har fått särskilt mycket av internationaliseringsprojekten. De kommer i sitt arbetsliv att handleda frivilliga idrottsinstruktörer i föreningsarbetet.

– Våra Erasmus+-projekt har lärt de studerande mycket om att leda och skaffa volontärer, ta emot specialgrupper, upprätthålla de äldres funktionsförmåga med hjälp av dans samt föräldrarnas roll i föreningsarbetet, säger Mattila.

Villages on Move Baltic turnerade i Baltikum och yrkeshögskolestuderande från fem länder planerade aktiviteterna.

– Det var särskilt intressant att följa diskussionerna när de funderade på varför inte alla kom och vad man kunde göra för att de skulle komma, minns Marita Mattila.

Hon tror att Baltic Tour hade långtgående effekter på deltagarnas vilja och förmåga att genomföra internationellt samarbete.

Goda idéer sprids över hela Europa

Projekten ger alltid idrottsföreningarna nya verksamhetssätt som gör vardagen rikare. I Belgien har man till exempel snappat upp metoder för att inspirera barn att spela tennis. Att med en stor racket träffa en boll kan vara så pass svårt för ett litet barn att barnets intresse dör ut efter en eller två gånger.

– De har infört konceptet Multiskillz. Man funderade på vilka fysiska färdigheter man måste ha innan man kan träffa bollen. Det behövs snabba fötter, reaktionsförmåga, flink redskapshantering, balans. Grundläggande motionsfärdigheter som utvecklar dessa kan människor i olika åldrar göra tillsammans. Och till en början kan bollen vara till exempel en ballong, det är lättare att träffa den än en tennisboll!

Som bäst håller Mattila på att av belgiska projektpartner få en modell med sex steg för att leda volontärer.
– Vi får verktyg för samhällspedagogikstuderande som är roliga för dem att använda sedan när de leder volontärarbetet.

– Vi i Finland har också en bra modell för att göra unga delaktiga. De får styra och ta ett lämpligt ansvar för föreningsarbetet och evenemangen.

Målinriktade tidtabeller till föreningarnas hjälp

Marita Mattila hoppas på mer dialog mellan representanter för olika branscher i framtidens arbets- och idrottsföreningsliv. När man måste förklara för människor inom en annan bransch eller kanske rentav i ett annat land sitt eget tänkande och verksamhetssätt, blir fördelarna och nackdelarna klarare för en själv.

En färdighet som de finländska föreningarna borde öva på är att planera och schemalägga utvecklingsarbetet. Inom projektet håller ett självvärderingsverktyg för ändamålet på att färdigställas.

– Att man i stället för att jobba med alla saker lite hela tiden, beslutar att man i år ska få ordning på det här och nästa år försöka få personer med funktionsnedsättning med i verksamheten och därefter gör man upp ett program för volontärer. Så får man alltid ordning på alla saker!

Mattila tror att det allmänna distansarbetet under coronatiden har kommit in i arbetslivet för att stanna. Ändå hoppas han att genuina möten mellan människor får en fortsättning.

– Online-facilitering kommer att utvecklas. Det är viktigt att det på mötena finns tid för trevliga samtal och att göra alla delaktiga. När man möts på riktigt får man ofta bra idéer också under kaffepausen, som man sedan kan jobba vidare på när pausen tagit slut. Ofta är den idé som dök upp under kaffepausen den bästa.

Skribent: Natalia Kisnanen