Lekfull undervisning uppmuntrar till språkinlärning redan i ettan

Sedan början av år 2020 läser alla grundskoleelever i Finland ett A1-språk redan från årskurs 1, det vill säga ett främmande språk eller det andra inhemska språket. Jyväskylä universitet och Åbo Akademi utredde i en av Utbildningsstyrelsen finansierad undersökning vilka synpunkter och erfarenheter lärarna, eleverna och vårdnadshavarna har när det gäller undervisning och studier i ett A1-språk i årskurs 1. Därtill kartlades elevernas språkfärdigheter med hjälp av olika uppgifter som eleverna utförde. I undersökningen som genomfördes vid Jyväskylä universitet granskades undervisningen i A1-engelska i årskurserna 1–6 i finskspråkiga skolor. Vid Åbo Akademi undersöktes undervisningen i finska i svenskspråkiga skolor i årskurserna 1–2, både vad gäller finska enligt A1-lärokursen och modersmålsinriktad finska (A1-mofi).

För både A1-engelskans och A1-finskans del framkom det att såväl lärarna som eleverna och vårdnadshavarna förhöll sig positivt till undervisningen i ett A1-språk och till att undervisningen inleds redan i årskurs 1. Eleverna var väldigt nöjda med sitt A1-språk och med språkstudierna och de upplevde att de lärde sig lätt. Alla respondentgrupper beskrev undervisningen som aktiverande, vilket också upplevdes vara motiverande för lärandet.

Utredningarna visar att undervisningen i A1-språk i årskurs 1 skiljer sig väsentligt från undervisning som börjar i årskurs 3. I undervisningen betonas en positiv attityd till språket och lärandet och att man ska våga använda språket.

De svenskspråkiga skolorna har två lärokurser i finska som skiljer sig mycket från varandra

I de svenskspråkiga skolorna delas undervisningen i finska i allmänhet in i två lärokurser, vilket också syntes som förväntat i utredningens resultat. Resultaten som gällde undervisningen i A1-finska motsvarade rätt så långt resultaten för A1-engelska i de finskspråkiga skolorna, och eleverna kunde i regel några grundläggande ord och uttryck på finska. Eleverna som studerade finska enligt den modersmålsinriktade lärokursen (A1-mofi) använde däremot finskan rätt så flytande redan i årskurserna 1 och 2, och det finska språket hade också en stor betydelse i elevernas vardag utanför skolan. Den här skillnaden syns för lärarna genom att eleverna har varierande baskunskaper och att det finns behov av att anpassa undervisningen. Det här medför utmaningar i synnerhet om det inte är möjligt att dela in eleverna i grupper enligt lärokurs.

Skillnaderna i lärokurserna syns också i vårdnadshavarnas svar. I synnerhet vårdnadshavare vars barn har en tvåspråkig familjebakgrund, eller annars har starka baskunskaper i finska innan undervisningen inletts, önskade att undervisningen vore mer krävande. Överlag förhöll sig vårdnadshavarna till barnen i de svenskspråkiga skolorna ändå positivt till att undervisningen i språk börjar i årskurs 1. De förhöll sig särskilt positiva till att undervisningen i finska inleds i ettan. Vårdnadshavarna ansåg det vara viktigt att börja studera finska tidigare än andra språk.

Elevernas svar visar att positiva faktorer i undervisningen i A1-finska i årskurserna 1 och 2 är att undervisningen är aktiverande och mångsidig. I elevernas svar framhävdes särskilt elevernas syn på språkets betydelse för interaktion, alltså att finskan behövs i det omgivande samhället och att det finska språket sågs också som ett medel för kommunikation mellan människor och språkgrupper.

Av den här undersökningen framgick att utvecklingsbehov som berör undervisningen i A1-finska i första hand gäller möjligheten att dela in eleverna i grupper enligt den lärokurs de studerar. Därtill finns det behov av läromedel som är avsedda speciellt för olika lärokurser och åldersklasser.

Eleverna känner inte nervositet för att använda engelska

Majoriteten av eleverna som svarade på enkätundersökningen och som läser A1-engelska berättade att de tyckte om allt med engelskalektionerna i årskurserna 1 och 2. Eleverna i årskurs 2 berättade att de inte nästan alls känner sig nervösa för att använda engelska i skolan eller utanför skolan, och att de åtminstone rätt så ofta försöker säga något på engelska och att de också gärna svarar på engelska på lektionerna. Även vårdnadshavarna upplevde att studier i A1-engelska som inletts tidigt skapar en positiv grund och attityd för språk och språkstudier.

Av utredningen framgår att undervisningsarrangemangen samt undervisningsmaterialen och -metoderna är mångsidiga i undervisningen i engelska i årskurserna 1 och 2. Undervisningen baserar sig vanligtvis inte på läroböcker och den hålls utspridd på flera dagar under veckans gång, integrerad i övrig undervisning eller som samundervisning med elever och lärare från andra grupper. Undervisningen grundar sig på ämnesområden som anges i läroplanen, men enskilda lärare uppger att de väljer teman för undervisningen som eleverna själva föreslår.

Finskspråkiga elever som studerat engelska berättar att de också använder engelska på fritiden. Enligt utredningen har användningen av engelska på fritiden ökat tydligt ju äldre elever det är frågan om. Mest engelska på fritiden använder eleverna i årskurs 6.

Av uppgifterna som testade elevernas språkfärdigheter framgick att eleverna i årskurserna 1 och 2 som läste A1-engelska kunde säga enstaka ord och hälsningsfraser på engelska, och ordförrådet ökade i jämn takt enligt årskurserna. På basis av resultaten kan man dra slutsatser om att kunskaperna i engelska i genomsnitt utvecklas enligt förväntningarna för de elever som deltog i utredningen.

Ytterligare information:

Utbildningsstyrelsen

Undervisningsrådet Yvonne Nummela, 029 5331523, yvonne.nummela [at] oph.fi

Undervisningsrådet Annamari Kajasto, 029 5331596, annamari.kajasto [at] oph.fi

Åbo Akademi

Katri Hansell, 050 5125456, katri.hansell [at] abo.fi

Annika Peltoniemi, 050-4619398, annika.peltoniemi [at] abo.fi

Jyväskylä universitet

Karita Mård-Miettinen, 0408055095, karita.mard-miettinen [at] jyu.fi

Ari Huhta, 0408053014, ari.huhta [at] jyu.fi