Nyheter

Ny utredning om undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde: Varierande verksamhetssätt för att följa upp framstegen i lärandet

Aktuellt Lärare och pedagogisk personal
Utbildningsstyrelsen har publicerat en utredning om bedömningen och uppföljningen av framstegen i lärandet i undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde. I utredningen beskriver speciallärare hur lärandet framskrider hos deras elever och hur de följer upp elevernas framsteg i undervisning enligt verksamhetsområde. Av utredningen framgår att elevernas framsteg i lärandet följs upp sporadiskt och osystematiskt och att det nästan inte alls finns gemensamma principer för observationer och dokumentation.
Henkilö lukee raporttia.

Utredningen är en del av det nationella forskningsprojektet INTO som har i syfte att kartlägga nuläget inom undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde. Utredningen grundar sig på en undersökning som gjorts vid Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet och som finansierats av Utbildningsstyrelsen.

För undersökningen intervjuades 96 speciallärare åren 2018–2020. Lärarna hade totalt dryga 600 elever, av vilka en majoritet studerade enligt verksamhetsområde. Undervisning enligt verksamhetsområde är en del av trestegsstödet för lärande och skolgång i den grundläggande utbildningen och om undervisningen bestäms i elevens beslut om särskilt stöd.

Undervisningen kan ordnas enligt verksamhetsområde endast om det konstateras att eleven inte kan studera enligt en individualiserad lärokurs. De här eleverna har ofta mycket grava funktionshinder, men också för en elev med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan det på grund av elevens hälsotillstånd vara befogat att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde. Verksamhetsområdena är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter i dagliga rutiner och kognitiva färdigheter.

I Finland studerar ungefär 2 100 elever enligt verksamhetsområde.

Skillnader i dokumentationen – observationer och diskussioner spelar en viktig roll

Av den nya utredningen framgår stora skillnader mellan lärarna när det gäller hur lärarna följer upp framstegen i lärandet för elever som studerar enligt verksamhetsområde. Lärarna dokumenterar elevernas framsteg i lärandet på många olika sätt men osystematiskt. Lärarna har nästan inga principer för sina iakttagelser eller för dokumentationen, utan dokumentationen grundar sig på deras observationer och på uppföljning som gäller specifika uppgifter.

När det gäller att samla in information om framstegen i lärandet spelar diskussionerna mellan lärarna och i synnerhet skolgångshandledarna en betydande roll. Vid bedömningen behöver lärarna också stödja sig på skolgångshandledarnas anteckningar, vilket skulle förutsätta enhetliga principer för observationer och dokumentation.

Undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde berörs av alla de allmänna föreskrifter som ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och som bör följas i bedömningen. Enligt läroplansgrunderna ska bedömningen alltid genomföras i relation till målen. Materialet för utredningen har delvis samlats in under den tid Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 har varit i kraft. Det nya kapitel 6 om bedömning i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 har tagits i bruk 1.8.2020.

På grund av särdragen för undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde grundar sig framför allt den summativa bedömningen inte på samma sätt på till exempel prov som i den övriga undervisningen. Därför skulle det vara viktigt att läraren också har annan dokumentation, det vill säga att hen skriver ner hur eleven presterar i enlighet med det som fastställts i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP).

I intervjuerna med lärarna var det ändå svårt att skildra de metoder för formativ och summativ bedömning som beskrivs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Den formativa bedömningen förutsätter ingen dokumentation. Syftet med den summativa bedömningen är däremot att beskriva hur väl och i vilken mån eleven har uppnått de personliga målen för lärande i olika verksamhetsområden som fastställts i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas. Läraren ska också dokumentera bedömningen av elevens prov på kunnande som inverkar på den summativa bedömningen.

Enligt utredningen är det oroväckande att det samband mellan mål och bedömning som är väsentligt i lärandeprocessen var väldigt otydligt i samtalen med lärarna. När lärarna talade om beskrivningarna för bedömningen lyfte de endast sällan fram målen. I undervisning enligt verksamhetsområde ska elevens prestationer ändå bedömas i relation till de individuella mål som definierats i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas. Därmed kunde man alltså ha antagit att målen tydligare skulle komma fram i uppföljningen av framstegen i lärandet.

Det behövs mera forskning och fortbildning

Utmaningen med undervisning enligt verksamhetsområde är att det finns knapphändigt med anvisningar på läroplansnivå, vilket möjliggör väldigt olika verksamhetssätt på fältet. Lärarna blir tvungna att utifrån elevernas väldigt olika behov välja kreativa och flexibla lösningar som grundar sig på det praktiska arbetet men vars effekter det behövs mera forskning om.

Det har forskats väldigt lite ur ett pedagogiskt perspektiv om undervisning enligt verksamhetsområde. Undervisningen genomförs ofta med tämligen konservativa och snarast behavioristiska metoder, vilket bidrar till att lärandet ses som en beteendeförändring som kan regleras av utomstående krafter. Med andra ord är inte elevens framsteg och de färdigheter hen utvecklar utgångspunkten för det målinriktade lärandet. En betydelsefull lärprocess förutsätter att undervisningen medvetet riktar in sig på målen samt att man bedömer hur dessa mål har uppnåtts.

För att undervisningen på fältet ska bli mer forskningsbaserad och enhetlig, rekommenderas det i utredningen fortbildning för lärarna och att lärarutbildningen skulle inbegripa helheter som fokuserar på undervisning enligt verksamhetsområde. Till exempel fortbildning som genomförs som distansundervisning kunde ge möjlighet att med rätt så snabb tidtabell uppdatera och samtidigt förenhetliga rutinerna för uppföljning och bedömning nationellt.

Undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde har också varit ett av utvecklingsmålen för det nationella VIP-nätverket för krävande särskilt stöd. Inom VIP-nätverket utvecklas det krävande särskilda stödet för lärandet och skolgång till exempel genom att intensifiera det yrkesövergripande samarbetet mellan olika aktörer och genom att producera handböcker och utredningar om samma tema för personalen inom undervisningsväsendet, föräldrar och aktörer utanför skolan. I april ordnar VIP-nätverket ett webbinarium (på finska) tillsammans med regionförvaltningsverket om bedömning och att ställa upp mål för en elev som studerar enligt verksamhetsområde.

Ytterligare information:

Forskare Irene Rämä, Helsingfors universitet, irene.rama(at)helsinki.fi, tfn 050 3198 535 
Undervisningsrådet Pirjo Koivula, fornamn.efternamn(at)oph.fi +358 29 5331101