Projektet DIG IT stärkte självkänslan i yrkesidentiteten och arbetslivsfärdigheterna

Målet med projektet DIG IT var att med digitala berättelser förbättra arbetslivsfärdigheterna hos studerande i olika åldrar, skapa kontakter till arbetslivet samt stärka studerandenas yrkesidentitet.

I projektet, som pågick 2015–2017, deltog 170 studerande och 50 lärare från fem olika länder: Finland, Grekland, Italien, Portugal och Rumänien. Projektet inleddes i Finland och fortsatte sedan med fem dagars workshopar som ordnades i de övriga deltagarländerna. Eftersom målet var att erbjuda så många som möjligt möjlighet att pröva på att arbeta i ett internationellt team, var det olika deltagare i alla workshopar.

Enligt Merja Karvinen, koordinator för projektet Erasmus+ DIG IT, som koordinerades av samkommunen för utbildning i Norra Karelen Riveria, var arbetet i grupperna som bestod av studerande i olika åldrar och med olika modersmål en viktig del av erfarenheten.

– I vårt program ingick arbetsplatsbesök, där vi till exempel bekantade oss med sjukskötarnas arbete. Det var givande för de studerande att de fick bekanta sig med arbetslivet inom branscher som de inte själva kände till. Dessutom träffade vi beslutsfattare som gav studerandena konkreta råd om att nå framgång i arbetslivet, berättar Karvinen.

Målet med mötena var samtidigt att göra beslutsfattarna medvetna om situationen för studerande som är på väg in på arbetsmarknaden, i och med den omvälvning som den befinner sig i.

Videoworkshopen fick kompetensen att bubbla fram

Besöken filmades och tillsammans bearbetade eleverna filmerna till digitala berättelser, som finns uppladdade på projektets webbplats.

– Videorna från workshoparna är av varierande kvalitet, men det viktigaste är att de studerande gjorde dem för sig själva och reflekterade över sina egna erfarenheter genom dem. När videorna gjordes började den dolda kompetensen bubbla fram.

Ett särdrag för projektet var de stora skillnaderna i de studerandes ålder, mellan 16 och 55 år.

– Teamdeltagarna var verkligen i olika åldrar och hade sällan ett gemensamt språk, men trots det klarade alla av uppgifterna utmärkt, gläder sig Karvinen.

Riveria kom med i projektet efter att ha deltagit i det franska "Repérer-Réparer-Raccrocher” (Identifiera-Ingrip-Förebygg)-projektets studie, som kartlade skolavhopp i Europa. Undersökningen fungerade som startskottet för DIG IT-projektet.

Svaga språkkunskaper är inget hinder för att delta

Enligt Karvinen är orsakerna till skolavhopp mycket olika i de europeiska länderna. I Rumänien kan en skolavhoppare vara en 14-årig flicka, som inte kan gå i skolan eftersom hon är gravid och måste gifta sig. I Finland är fenomenet ofta förknippat med svårigheter inom lärande eller skolgång.

Därför förutsattes inga särskilda språkkunskaper av dem som deltog i projektet, utan man ville också ha med dem som inte litade på sina förmågor eller som annars hade svårt att få grepp om sina studier.

Karvinen berättar om en 16-årig pojke som kvällen innan sin resa meddelade att han inte kommer med på grund av sin dåliga engelska. Karvinen lyckades dock locka med honom och några dagar senare fick man höra pojken i den grekiska rundradion, där han i direktsändning imponerade stort.

I workshopparna skapades sammanhållning med lekfulla gruppövningar, som hjälpte de studerande att bli bekanta med varandra.

– Mångas osäkerhet försvann redan under de första dagarna, stämningen i vår grupp var så bra. De nya situationerna fick de studerande att se sin egen kompetens i ett nytt ljus, öppna sig och lita på sig själva.

Finländska undervisningsmetoder intresserar

Projektet var också en stor lärupplevelse för de lärare som deltog. Enligt Karvinen var utländska lärare särskilt intresserade av finländska undervisningsmetoder, såsom team coaching och karriärvägledning.

– Våra framgångar i Pisa-undersökningarna har ökat intresset för den finländska lärarutbildningen. Jämfört med många länder har man mera förtroende för de studerande i Finland och ger dem större frihet och istället för traditionell undervisning fokuserar man mer på att sporra och uppmuntra.

Nu har DIG IT-projektet redan fått en fortsättning, DIG IT 2-projektet, där man fördjupar sig i de valda temana. Dessutom har man tagit med nya element, såsom team coaching, karriärvägledning och stöd för företagande. Nästa virtuella workshop hålls i april 2021, då även studerande från partnerläroanstalter deltar.

– Under projektet DIG IT 2 bekantar man sig med modellen för team coaching, som utvecklar lärarnas färdigheter att svara på förändringar i sin roll och pedagogiska förändringar. Team coaching är erfarenhetsbaserat lärande, där den studerande uppmuntras att ta ansvar för sitt eget lärande. Samtidigt övergår man från lärarfokuserat mot att i en trygg miljö och med stöd av coachen komma till egna insikter.

Projektarbete ger en extra kick i den egna vardagen

Under resan har man också lärt sig mycket om att genomföra projekt. Enligt Karvinen grundar sig ett bra Erasmus+-projekt på ett verkligt behov, ett ämne som kräver utveckling och innovation. Belastningen av det vardagliga arbetet kan hindra att projektidén genomförs, men å andra sidan kan projektarbetet också ge det egna arbetet en extra kick om man gör det till en del av vardagen.

– Utbildningsstyrelsens internationella experter har gett oersättlig hjälp och också läroanstalternas ansvariga för internationella ärenden är hjälpsamma och lätta att närma sig. Man har inte i något skede behövt klara sig ensam. Allmänt taget upplever jag att ett lyckat projektarbete kräver skicklig delegering, transparens och demokratisk och öppen kommunikation, så att alla vet vad som är på gång.

DIG IT: Digital Storytelling meets the world of work

• Projekttyp: Erasmus+ för yrkesutbildning, strategiskt partnerskapsprojekt
• Koordinator: Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä (samkommunen för utbildning i Norra Karelen)
• Projekttid: 9/2015–8/2017
• Partnerländer: Portugal, Italien, Rumänien och Grekland
• Finansiering: 153 147 €

Skribent: Anna Väre