Nyheter

Skolan Liminganlahden koulu tror på europeiskt samarbete för att utveckla yrkesskickligheten

Erfarenheter Erasmus+ Erasmus+ Allmänbildande utbildningen
Grundskolan i norra Finland skapade ett Erasmus+-projekt där 25 anställda, från lärare till kuratorn och studiehandledaren, utvecklade sin kompetens genom internationella mobilitetsperioder. Vardagen har också blivit mera internationell med hjälp av eTwinning.
Samling av resefoton

I skolan Liminganlahden koulu funderade man för några år sedan på hur lärare och övrig personal i större utsträckning skulle kunna ha nytta av likadana internationella utbytesprogram som skolan redan hade utnyttjat för elevernas mobilitetsprojekt. Möjligheten till fortbildning började kännas intressant. 

Aktuella teman hittade man också snabbt. I skolan har man både låg- och högstadium och när projektet inleddes hade skolan 1200 elever och över hundra lärare. I den stora skolan diskuterades kontinuerligt samarbetet mellan hemmet och skolan och man sökte nya modeller för samarbetet. 

En annan gemensam utmaning var utnyttjandet av informationsteknik. 

– Skolan hade fått nya surfplattor och datorer för elevernas användning, men lärarnas tekniska färdigheter räckte inte till för att få ut all nytta av dem, berättar Heli Rantapelkonen, lärare i geografi och biologi, som koordinerade projektet.

Som mål för projektet valdes att utveckla dessa två teman med hjälp av internationella mobilitetsperioder. De anställda fick föreslå utbildningar som de bedömde skulle vara till nytta för den egna kompetensen och med tanke på utvecklingen av de gemensamt överenskomna temana. Alla som hittade en lämplig kurs fick delta. Alla deltog alltså frivilligt och hade redan på förhand förbundit sig att åka i väg på kurs. 

Hela skolan hade nytta av utbildningen

Skolans kurator, studiehandledare och två klasslärare skaffade ny kunskap på kurser som handlade om skolmobbning, sociala medier och samarbete mellan skolan och hemmet. De fick nya verktyg för att i utmanande situationer bemöta elever och familjer.

– Samarbetet mellan hemmet och skolan är en konst som man inte kan lära sig ur böcker. Särskilt för unga lärare var det viktigt att få diskutera och utbyta synpunkter med kolleger från olika länder. De fick kontakter inom sitt yrke, som har fortsatt efter kurserna.

IT-kurserna hjälpte skolan med digitaliseringen. De stödde tillämpningen av informationsteknik i undervisningen av olika ämnen, i det gemensamma lärandet, i visualiseringen av information och i det individuella stödet till eleverna. Eleverna och lärarna använder nu apparaterna och tjänsterna smidigare än tidigare, som en naturlig del av studierna.

Glädje av stressfritt lärande

Enligt Heli Rantapelkonen var det finaste under projektets gång att se entusiasmen bland de arbetskamrater som återvände från sin kurs. Många var på förhand nervösa inför att studera på ett främmande språk i en ny miljö, men de flesta fick positiva erfarenheter. 

– Nog var det ju häftigt att under en veckas tid få utveckla sig själv tillsammans med internationella kollegor! Det här fixar jag, beskriver Rantapelkonen sin egen och kollegornas känslor. 

Rantapelkonen deltog själv i en kurs i Österrike som fokuserade på färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och där en del av ämnena kändes mycket bekanta: de här tillämpningarna har vi ju redan använt i Finland. Hon gläder sig också över att hon fick en bra känsla för att göra videor och nu själv kan producera undervisningsvideon – bara tidtabellen tillåter. 

Den största insikten från projektet var nog hur mycket energi man kunde få av att fördjupa sitt kunnande i något konkret som anknyter till det egna arbetet. 

– Det var fint att se hur man utvecklades när man utan brådska fick koncentrera sig på att lära sig nytt. Om något inte genast lyckades, fick man i lugn och ro prova igen. 

Vardagsstress en utmaning

En utmaning för genomförandet av projektet var skolarbetets hektiska vardag. Kurserna var oftast en vecka långa. Många avlade sin studieperiod under sommarlovet, men alla kurser erbjöds inte på sommaren och skolans ledning var därför tvungen att ordna undervisningen. Rantapelkonen hann ofta också sköta sina koordineringsuppgifter först efter skoldagen. 

Trots detta var erfarenheten positiv, och man vill definitivt skapa nya projekt också i fortsättningen. Skolan i Liminganlahti står kanske inte direkt som följande i tur, det finns många andra skolor i Uleåborgsregionen som behöver möjlighet till europeiskt samarbete. 

Heli Rantapelkonen råder skolor som är intresserade av projekt att förbereda sig väl. Först borde man klargöra hurdan kunskap man tänker att man behöver till skolan och diskutera med cheferna hur arbetsfördelningen ska skötas. Rantapelkonen tipsar om att man från Utbildningsstyrelsen alltid snabbt och smidigt får stöd för att göra ansökan och administrera projektet. Uleåborgs stads utbildningsväsende erbjöd också hjälp med slutrapporten. 

eTwinning förenar europeiska skolor 

I skolan i Liminganlahti har man också utnyttjat eTwinning-verksamheten, som finansieras av Erasmus+-programmet. eTwinning främjar skolsamarbete med hjälp av informations- och kommunikationsteknik genom att erbjuda skolor stöd, verktyg och tjänster. Dessutom får lärarna möjligheter till avgiftsfri fortbildning på webben.  

Lågstadielassläraren Hanna-Mari Sipola har genomfört två samarbetsprojekt som pågått ett helt år tillsammans med grupper i valfri engelska. Syftet var att ge eleverna möjlighet att lära sig engelska på ett naturligt sätt genom kontakt med skolelever från ett annat land. 

– I det andra projektet deltog skolor från tre länder. Varje skola gjorde en egen maskot som åkte på äventyr i partnerländerna. Man tog fotografier under äventyren ock skickade dem till eTwinning-webbplatsen, berättar Hanna-Mari Sipola. 

Dessutom har Sipola tillsammans med skoleleverna deltagit i projekt där man bland annat byter recept och gör julkort eller kort till Europadagen.

Nyttan har varit möjligheten att samarbeta med utländska skolor utan att åka någonstans. Det har varit fint för eleverna att få kontakt med skolelever från hela världen, bekanta sig med olika kulturer och utveckla sina språkkunskaper i autentiska språkanvändningssituationer. 

Hanna-Mari Sipola har deltagit i två eTwinning-seminarier, som har gett stöd och idéer för hur samarbetet kan inledas.  

– Jag skulle absolut uppmana alla att utan tvekan delta med elever i olika åldrar. Det lönar sig att börja med en liten och enkel idé som är lätt att slutföra och förverkliga i den egna vardagen. När man blir van med processen kan man utvidga projekten. 

Yhteys toimii! Kansainvälisyydestä voimaa koulun toimintaan

  • Projekttyp: Erasmus+ för allmänbildande utbildning, mobilitetsprojekt
  • Koordinator: Liminganlahden yhtenäiskoulu
  • Projekttid: 6/2017–5/2019
  • Partnerländer: mobilitet t.ex. i Österrike
  • Finansiering: 46 850€

Skribent: Päivi Kärnä