Specialkunskapen hos undervisningsenheterna för krävande särskilt stöd är efterfrågad – ledarna för enheterna oroliga för psykiska symtom hos eleverna
Ledarna för enheterna som erbjuder undervisning med krävande särskilt stöd är oroliga för de ökade psykiska symtomen hos eleverna. Det här framgår av en ny publikation, som ger en djupare inblick i hur ledarna för Elmeri-skolorna och enheterna för sjukhusundervisning samt statens skolhemskolor ser på undervisningen i nuläget och på framtidsutsikterna.
– I de skildringar som ledarna för enheterna gett upprepas iakttagelser om ökade psykiska symtom bland eleverna, likaså beskrivs att hotet om våld har ökat. Det är möjligt att situationen har förvärrats på grund av den utdragna coronasituationen, om eleverna inte har fått det stöd de behöver, säger docent Tanja Äärelä från Lapin yliopisto som varit med och genomfört utredningen.
I rapporten har man samlat information om elevantalen, nivåerna av stöd för lärandet och skolgången, kostnaderna per skoldag och mängden undervisningspersonal. Det är första gången denna information förutom för sjukhusundervisningens del även har samlats in om Elmeri-skolorna och statens skolhemsskolor. Utredningen baserar sig på statistiska uppgifter från 2019 om läroanstalter som erbjuder krävande särskilt stöd och på uppgifter som samlats in genom en enkätundersökning hösten 2020. I utredningen deltog ledarna för alla 25 sjukhusundervisningsenheter i Finland och för enheterna vid de tio Elmeri-skolorna och statens fem skolhemsskolor.
Rapporten är en del av utvecklingsverksamheten inom VIP-nätverket. Utredningen har genomförts av forskarna Tanja Äärelä från Lapin yliopisto och Jyrki Huusko från Itä-Suomen yliopisto.
Undervisning och rådgivning
En elev som har behov av krävande särskilt stöd kan till exempel ha svåra psykiska symtom, autismspektrumtillstånd, en funktionsnedsättning eller flera och svåra funktionsnedsättningar. Stödet är ofta långvarigt och intensivt och genomförs i allmänhet i ett yrkesövergripande samarbete.
Årligen ges undervisning åt sammanlagt ungefär 4 100 elever vid enheter för krävande särskilt stöd. Dessa enheter ger därtill rådgivning åt läroanstalterna. Rådgivningen berör cirka 1 000 elever och gäller planeringen av tillräckligt stöd för lärandet och skolgången i den egna närskolan.
Sjukhusundervisning är undervisning som ges åt en elev som vårdas på sjukhus. Sjukhusundervisning kan också ges elever som får specialiserad sjukvård, ifall hemkommunen inte kan ordna undervisning som motsvarar elevens behov. Antalet elever varierar stort och den kortaste tiden en elev är i sjukhusundervisning kan vara bara några dagar. Utgångspunkten är att eleven så snabbt som möjligt ska kunna återgå till den egna närskolan. Läsåret 2018–2019 deltog totalt cirka 3 400 elever i sjukhusundervisning.
Med Elmeri-skolor avses specialskolor som är verksamma i anslutning till tjänster som ordnas som specialomsorg. Läsåret 2018–2019 deltog majoriteten av de över 400 eleverna vid Elmeri-skolorna i undervisning på grund av habilitering till följd av funktionsnedsättning.
Statens skolhem tillhandahåller tjänster inom barnskyddet och specialundervisning. Skolhemmen ger stöd till exempel då en situation i barnets, den ungas och familjens liv har lett till otrygghet, skolfrånvaro, missbruk, brott eller att barnet eller den unga har rymt. Skolorna är verksamma i anslutning till skolhemsenheterna, och läsåret 2018–2019 hade de ungefär 200 elever.
Behovet av konsultation ökar
Enligt rapporten studerar de som har behov av krävande särskilt stöd allt oftare i sin närskola på grund av att vård som ges på avdelning har minskat och vårdtiderna är kortare samt på grund av att öppenvårdstjänsterna har ökat och boendet på anstalt har minskat. Närskolan har, trots att viljan finns, inte alltid möjlighet att erbjuda tillräckligt med stöd för eleverna. Närskolorna behöver och frågar i allt högre grad om hjälp av undervisningsenheterna för krävande särskilt stöd när det gäller att planera undervisningsarrangemangen i närskolan. Det är då frågan om så kallat konsultationsarbete.
En utmaning anses också vara hur man ska nå de elever som blir borta från skolan och hur man kan få dem att delta i undervisningen.
– Det här förutsätter att det finns tillräckliga resurser för verksamheten även i fortsättningen samtidigt som det ger ett ökat behov av fortbildning för personalen och av aktivt yrkesövergripande samarbete. Det finns ännu att göra föra att främja jämlikheten inom utbildningen, men man är beredd att arbeta hårt för att uppnå det här oerhört viktiga målet, säger Äärelä.
De ökade behoven uppmärksammas också i det för flera förvaltningsområden gemensamma åtgärdsprogrammet för att förebygga mobbning, och enligt programmet är målet att öka den konsultativa sjukhusundervisningen.
VIP-nätverket
- Inom VIP-nätverket utvecklas det krävande särskilda stödet för lärande och skolgång till exempel genom att intensifiera det yrkesövergripande samarbetet mellan olika aktörer och genom att producera handböcker och utredningar för personalen inom undervisningsväsendet, föräldrar och aktörer utanför skolan.
- Målet är att verksamheten ska stärka kompetensen hos aktörerna inom krävande särskilt stöd, stödja förändringar i läroanstalternas verksamhetskultur och fördjupa samarbetet mellan aktörerna inom krävande särskilt stöd och företrädarna för lärarutbildning och forskning. Med verksamheten eftersträvas därtill att utveckla det förebyggande och tidiga stödet som erbjuds barn och unga.
- Målet är att trygga varje elevs rätt att få undervisning alltid då det är möjligt med beaktande av elevens hälsotillstånd.
- Verksamma inom VIP-nätverket är en bred skara anställda inom undervisning och elevvård och nätverket samarbetar med olika aktörer inom social- och hälsovården.
- VIP-nätverkets arbete inleddes år 2018 och det fortsätter från och med årsskiftet med en ny tvåårig verksamhetsperiod. Under den nya verksamhetsperioden är avsikten att verksamheten ska etableras i enlighet med den nuvarande regeringens regeringsprogram. Utbildningsstyrelsen ansvarar för att koordinera verksamheten på nationell nivå.
Ytterligare upplysningar:
Docent Tanja Äärelä, Lapin yliopisto, tfn 040 484 4381, tanja.aarela(at)ulapland.fi
Docent Jyrki Huusko, Itä-Suomen yliopisto, tfn 050 349 2248, jyrki.huusko(at)joensuu.fi
Undervisningsråd Pirjo Koivula, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1101, fornamn.efternamn(at)oph.fi