Nyheter

Strategiska partnerskapsprojekt inom Erasmus+ har genomfört sin verksamhet virtuellt under coronapandemin

Program Erasmus+ Erasmus+ Vuxenutbildningen Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Högskoleutbildningen Erasmus+ Ungdomssektorn Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Internationalisering
Utbildningsstyrelsen gjorde en kartläggning av verksamheten inom Erasmus+-programmets strategiska partnerskapsprojekt under coronapandemin. Enkäten besvarades av 110 projektaktörer från olika utbildningssektorer och ungdomssektorn. Största delen av projekten har fortsatt sin verksamhet virtuellt under den exceptionella tiden, och man har lyckats bra med att genomföra projektverksamheten på distans.
Deltagare på en virtuella möte på datorskärm

Vi ville på Utbildningsstyrelsen kartlägga verksamheten inom Erasmus+-programmets strategiska partnerskapsprojekt under de exceptionella förhållanden som coronapandemin har orsakat. Vi skickade i maj 2021 en elektronisk förfrågan till koordinatorerna för alla pågående projekt. Projekten har kört igång åren 2018, 2019 eller 2020. 

Vi fick totalt 110 svar, av vilka ungefär hälften (51) representerade projekt mellan skolor. De andra var större projekt med organisationer från minst tre olika länder och representerade alla olika utbildningssektorer och ungdomssektorn. Aktivast med att svara på enkäten var projekt inom allmänbildande utbildning (20 svar) och högskoleutbildning (19 svar).  

Största delen av projekten har kunnat genomföras på distans via nätet 

Respondenternas erfarenheter var överraskande lika varandra oberoende av organisationen som svarade. En femtedel av respondenterna uppgav att den planerade verksamheten inte inhiberades eller flyttades framåt, utan allt genomfördes virtuellt. Inom en del projekt avbokades verksamhet som omfattade perioder utomlands, eller så flyttades de framåt till en senare tidpunkt. Endast 7 procent av dem som svarade på enkäten uppgav att all verksamhet inhiberades.  

Pålitliga projektpartner, flexibilitet och projektdeltagarnas språkkunskaper har gjort det möjligt att fortsätta samarbetet virtuellt. Möten kring projekten har anpassats till den virtuella miljön bland annat genom att man träffas oftare och att mötestiderna är kortare. Digitala verktyg har använts i stor omfattning, allt från traditionella Teams- och Zoom-plattformar till Whatsapp, och någon använde till och med plattormar för virtuell verklighet (VR). En del respondenter berättade också att de tagit ett stort digitalt språng i samband med det virtuella projektarbetet. 

Bristfällig nätförbindelse och teknisk utrustning hos samarbetsskolorna kunde ibland orsaka problem som medförde att genomförandet av projektverksamheten fördröjdes. 

Glimtar av projektparternas hem ger den virtuella verksamheten en mänsklig prägel 

Då resorna har minskat och mötena har effektiverats har det också funnits mer arbetstid över för att arbeta med projektens innehåll. Alla grundläggande funktioner inom projektet och projektsamarbetet sköts också virtuellt. Då det under mötena finns mindre tid för informell diskussion och det inte alltid är möjligt att träffas ansikte mot ansikte och bekanta sig med varandra, blir också de spontana idéerna färre. En del respondenter ansåg att resultaten därför till vissa delar kan bli svagare än i en normal situation.

Virtuella verktyg ger möjligheter, men samtidigt har den exceptionella tiden förstärkt uppfattningen om att fysiska utlandsperioder är en elementär del av den internationella verksamheten. Några av dem som besvarade enkäten upplevde att man inte på samma sätt har lärt sig av andra kulturer då man arbetat på distans.  

Under den exceptionella tiden har också vikten av att ha kontakt med varandra lyfts fram. Vid möten och träffar behöver man ha tid för att fråga och höra hur de andra har det. Viktiga element är videor där man berättar om projektdeltagarnas länder, orter och organisationer. Likaså är det centralt att reservera tid för fri diskussion. På det här sättet kan man tillföra en känsla av att man deltar i en utlandsperiod. Genom den virtuella verksamheten har projektaktörerna fått bekanta sig med varandras familjer, eller åtminstone med varandras husdjur. 

Svårare att engagera studerande virtuellt 

Den största utmaningen upplevdes vara att motivera elever och studerande att delta i virtuell internationell verksamhet. Enligt respondenterna behöver undervisningssessionerna vara korta och koncisa, och man behöver reservera tid för de studerandes gruppdiskussioner. Eftersom kontakten till eleverna och de studerande är begränsad, kräver det virtuella genomförandet mer förberedelser på förhand.  

Utmaningen har därmed också varit att det administrativa arbetet har ökat, och det har inte funnits projektunderstöd att använda för det. Att vänja sig vid och planera det virtuella arbetet har tagit mer arbetstid än vad man kunde förutse. Det har också varit utmanande att bygga upp tillit och samarbete enbart virtuellt, i synnerhet med nya samarbetspartner. 

Utmanande har också varit att coronasituationen har varierat i olika länder, och på vissa håll har till exempel läroanstalterna varit stängda i flera månader.  

”En utmaning har varit att projektets innehåll baserar sig på erfarenheter och interaktion och delvis på gruppens upplevelser, och det är oundvikligt att vissa dimensioner av verksamheten uteblir då allt genomförs virtuellt. Upplevelserna blir inte heller lika mångsidiga som då man genomför verksamheten ansikte mot ansikte.” 

Virtuellt projektarbete kräver planering och bra förberedelse 

Aktörerna som svarade på enkäten konstaterade att det krävs betydligt mer planering och för- och efterarbete då projektverksamheten genomförs virtuellt. För att ett virtuellt möte ska vara lyckat krävs också att man noggrant planerar träffen på förhand, har en välstrukturerad agenda och tidtabell samt tydliga instruktioner och delar in rollerna och förbereder de frågor som ska behandlas. När man planerar möten på distans behöver man också beakta tidsskillnaderna mellan de medverkande länderna.  

Man behöver också reservera mera tid för de ärenden som behandlas: att ta upp färre saker per gång ger ofta bättre kvalitet. Deltagarna verkar har sämre koncentrationsförmåga vid virtuella möten än då man träffas ansikte mot ansikte. Det krävs mera arbete för att upprätthålla deltagarnas aktivitet och intresse. Respondenterna tipsade också om att även reservera tid för socialt umgänge och att ha roligt i samband med den virtuella verksamheten.  

”Virtuella projektmöten på fredag eftermiddag kan vara väldigt roliga och effektiva. Vår räddning här var nog att vi satte ner tid på att skaffa projektpartner. Vi fick otroligt motiverade samarbetspartner och vi hann också göra ett förberedande besök och bekanta oss med varandra.”