Utbildningsstyrelsens lägesanalys: Coronaepidemin medförde ingen ökning i mängden avbrutna studier på andra stadiet år 2020

I Finland följer man på många olika sätt upp hur många studerande som avbryter studierna. För utvecklingen av utbildningen behövs förutom statistik på årsnivå även lägesanalyser över kortare tidsperioder. Utbildningsstyrelsen samlar också in nyckeltal som berör den egna läroanstalten och det egna området.

När man granskar siffrorna är det bra att beakta att sätten att samla in och klassificera uppgifterna varierar på olika områden.

Coronaepidemins följder och statistik på årsnivå

På årsnivå följer Statistikcentralen upp antalet studerande som avbryter studier på andra stadiet. Det finns ännu inga statistiska uppgifter för coronaåret 2020. Enligt de senaste uppgifterna avbröt fler än 13 000 (9,4 %) studerande inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen sina studier läsåret 2018/2019. Motsvarande siffra inom gymnasieutbildningen var 2 900 studerande (3,0 %).

Uppgifterna har samlats in genom att i september 2019 följa upp situationen för studerande som deltagit i utbildning september 2018. Ovan nämnda uppgifter grundar sig på att studierna anses avbrutna för en studerande om hen inte inom ett år har avlagt examen eller fortsatt studierna inom den egna utbildningssektorn.

Statistiken för gymnasieutbildningen berör endast utbildningen för unga. Inom yrkesutbildningen övergick man i och med lagändringen 2018 till att utöver utbildningen för unga även följa upp utbildningen som riktar sig till vuxna. Av den här orsaken kan Statistikcentralens senaste uppgifter inte jämföras med uppgifterna från tidigare år.

Aktuell lägesöversikt

Utbildningsstyrelsen tar i sin tur fram riktgivande information om mängden avbrutna studier under kortare tidsperioder.

Uppgifterna hämtas från den nationella informationsresursen KOSKI, där utbildningsanordnarna, såsom kommunerna, har sparat uppgifter om de studerandes studieprestationer sedan år 2018. Utbildningsanordnarna ska föra in uppgifter i informationsresursen i realtid och uppgifterna uppdateras på Utbildningsstyrelsens rapporter en gång per månad.

På det här sättet får man en aktuell lägesöversikt utifrån de uppgifter som utbildningsanordnaren för in. Det kan ändå förekomma fördröjningar i införandet av uppgifterna i KOSKI, vilket är bra att ta i beaktande när man granskar statistiken. Läroanstalterna kan också ha olika sätt att kategorisera avbrott i studierna eller studier som avbrutits.

Utbildningsstyrelsens lägesöversikt skiljer sig från Statistikcentralens uppgifter bland annat i det avseendet att Utbildningsstyrelsen tar fasta på den studerandes situation inom tre månader efter att den studerande har avbrutit studierna. Statistikcentralen granskar uppgifterna för ett helt år och kombinerar information från flera olika register. Utbildningsstyrelsen har valt att granska uppgifterna i perioder om tre månader eftersom de flesta byter utbildningsform, bransch eller läroanstalt under de första månaderna efter att studierna har avbrutits.

Eftersom Utbildningsstyrelsen inte följer upp situationen under ett helt kalenderår är det totala antalet studerande som följs upp klart större än Statistikcentralens antal.

Inga större förändringar under coronaåret

Av Utbildningsstyrelsens lägesanalys framgår hur många av dem som avgått som inte har fått någon utbildningsplats på andra stadiet inom tre månader efter avgången. Personen har till exempel inte övergått från yrkesutbildning till gymnasieutbildning eller påbörjat studier som leder till någon annan yrkesinriktad examen. Utbildningsanordnaren för in uppgiften om att den studerande har avgått i informationsresursen KOSKI, där orsaken till att den studerande avgått inte specificeras.

Enligt Utbildningsstyrelsens lägesanalys har det i jämförelse med de två tidigare åren inte skett några betydande ändringar i mängden avbrutna studier under coronaåret 2020, varken inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen eller inom gymnasieutbildning för unga. Det kan ändå förekomma regionala eller åldersspecifika skillnader i siffrorna.

I alla åldersgrupper inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen avbröt fler än 16 100 (7,9 %) studerande sina studier ifjol. År 2019 var motsvarande siffra över 18 700 (9,2 %).

När man granskar situationen i synnerhet för de yngre studerande har antalet studerande under 25 år som avbrutit sina studier inom yrkesutbildning hållits på rätt så samma nivå som föregående år, eller till och med minskat en aning. Situationen är densamma inom gymnasieutbildning för unga. År 2020 avbröt ungefär 8 600 studerande (6,5 %) inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen sina studier medan antalet inom gymnasiet var 1 540 (1,2 %). År 2019 var motsvarande siffror inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen 10 620 (7,7 %) och inom gymnasiet 1 900 (1,5 %).

Totalt ungefär 15 000 studerande (11,3 %) under 25 år angavs ha avgått inom yrkesutbildningen år 2020. I gymnasieutbildningen för unga hade dryga 5 400 (4,3 %) studerande avgått.

– Bland statistiken över dem som avgått ingår även studerande som till exempel har bytt utbildningsinriktning eller -form. Siffrorna skildrar alltså snarare att de studerande har rört på sig framom mängden studerande som avbrutit studierna, säger specialsakkunnig Pirjo Karhu.

Coronaepidemin förändrade studierna

På grund av coronaepidemin har en stor del av året för utbildningsanordnarna på andra stadiet gått åt till planeringen av hur utbildning ska ordnas – kan undervisningen ordnas som närundervisning, ska studierna ske på distans eller i form av en kombination av när- och distansundervisning, och hur ska lärandet i arbetslivet genomföras. Lösningarna har valts utifrån epidemisituationen och de möjligheter som lärmiljöerna har erbjudit.

Den temporära lagändringen som är i kraft fram till 31.7.2021 möjliggjorde att yrkesproven inom yrkesutbildningen kunde ordnas på andra ställen än en arbetsplats. Avsikten har varit att säkerställa att ingen ska behöva skjuta upp slutförandet av studierna på grund av coronaepidemin. Förslaget om att förlänga lagens giltighetstid fram till 31.7.2022 har överlämnats till riksdagen. 

Även det inte nu går att urskilja någon ökning i mängden avbrutna studier på grund av coronaepidemin, kan effekterna av de exceptionella förhållandena ändå synas efter en tid. Till exempel framgår det av en utredning som undervisnings- och kulturministeriet samt Owal Group har gjort att två tredjedelar av de studerande på andra stadiet har upplevt att distansstudierna har varit belastande. En betydande andel av de studerande inom yrkesutbildningen (43 %) har också upplevt att coronatiden har medfört brister i kunnandet. Det är fortfarande osäkert hur branscherna och arbetslivet återhämtar sig efter coronaepidemin och vilka följder epidemin har på lång sikt på framstegen i studierna och på arbetslivet.

Stöd för lärandet och studierna

Inom statsförvaltningen har man på många olika sätt strävat efter att ingripa i avbrytandet av studier och coronaårets konsekvenser för de studerande. Anordnarna av gymnasieutbildning och yrkesutbildning har via Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet beviljats specialunderstöd för att jämna ut följderna av coronaepidemin.

I och med att läroplikten utvidgas till 18 års ålder säkerställs att varje ung person som går ut grundskolan i fortsättningen avlägger en utbildning på andra stadiet och utvecklar sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier och för arbetslivet. Samtidigt stärks handledningen och elev- och studerandevårdens tjänster.

– Därtill utgör till exempel den personliga tillämpningen inom yrkesutbildningen ett viktigt verktyg. Utbildningsanordnaren kan tillsammans med den studerande hitta en studieväg som svarar mot den studerandes behov och önskemål. Läroanstalternas rutiner i vardagen spelar en betydande roll när det gäller att identifiera olika situationer som berör studierna samt att stödja den studerandes lärande, delaktighet, framsteg i studier och välbefinnande, säger chefen för enheten för yrkesutbildning Kati Lounema. 

Läs mer: