Nyheter

”Det blir en synergisk effekt då vi samarbetar och litar på varandras kunnande”

Erfarenheter Grundläggande utbildning Läromedel
Läromedelsserien Zooma in på har beviljats den nationella symbolen för lättläst. I den här artikeln berättar Hannele Luhtasela om sitt arbete med Zooma in på-serien. Luhtasela har fungerat som bildredaktör och förlagsredaktör inom läromedelsprojekten.
Bildredaktör Hannele Luhtasela.
Bildredaktör Hannele Luhtasela

Det har varit givande att arbeta med personer med olika expertis. Det blir en synergisk effekt då vi samarbetar och litar på varandras kunnande. Att se mina illustrationsidéer ta form genom illustratörens arbete är också en väldigt givande upplevelse!

Bildredaktören väljer bilder som visar mångfald

Zooma in på-serien är en läromedelsserie för specialundervisningen. Bland de elever som behöver ett lättläst läromedel finns många olika behov, det finns bland annat elever med ett annat modersmål än svenska, elever med svårigheter att läsa och elever med koncentrationssvårigheter. Målgruppen är alltså bred och heterogen. Representation behöver finnas i bilderna, i ordvalen och i exempel. För att känna att boken är ”min” behöver läsaren känna tillhörighet. 

– Det är viktigt att läsarna kan känna igen sig för att undvika att ämnet känns främmande. Därför är mångfalden av människor i bilderna särskilt viktigt. Fotografierna måste visa vardagsnära och bekanta situationer och illustrationer kan användas för att på ett tydligt sätt förklara även mer komplexa fenomen, berättar Luhtasela.

– Jag har lärt mig om mina egna kulturella normer. När vi siktat på att visa mångfald och vara inkluderande i våra bilder har jag fått arbeta med mina egna förutfattade meningar och blinda fläckar i fråga om förväntningar och världssyn. Jag har blivit mer medveten om mina egna fördomar, säger Luhtasela.

Arbetet med det illustrativa innehållet börjar redan då läromedlet planeras

– Som bildredaktör är jag med helt från början och deltar i arbetsgruppens inledande planeringsmöte. Redan då får jag en uppfattning om vilka slags bilder som kommer att behövas i boken och ifall det finns några större bildprojekt som är bra att jag inleder arbetet med redan innan de första texterna är färdiga. Samarbetet inleds redan då. Författarna kommer med idéer om vilka slags illustrationer de vill ha och jag kan berätta om vilka slags möjligheter som finns. Annars sker största delen av bildarbetet efter att kapitlen fått sin struktur och vi vet vad som kommer att tas upp, berättar Luhtasela.

I ett läromedel ska bilderna:

  • stödja texten och förståelsen och vara så klara och tydliga som möjligt
  • fördjupa lärandet genom att komplettera texten
  • väcka intresse hos läsaren.

– Målgruppen för läromedlet är bred, vilket kan vara lite av en utmaning, fortsätter Luhtasela. Till exempel kan det vara svårt att ta alla i beaktande i fråga om vardagsnärhet: Bor läsaren på landsbygden eller i en storstad? Handlar det om tonåringar eller vuxna personer? Hurudan tillgång till och intresse för olika fritidsaktiviteter har läsaren?

För målgruppen är det viktigt att färgerna väljs så att så många som möjligt kan urskilja dem och att det finns en tydlig kontrast mellan bakgrunden och det centrala som visas i bilden. Om det finns text i bilderna ska den förstås vara på svenska och de objekt och apparater som finns ska vara så moderna, eller tidlösa, som möjligt för att läromedlet ska kunna användas i många år. Om det finns återkommande teman eller avsnitt, till exempel experimentsidor, ska de illustreras så konsekvent som möjligt för att underlätta förståelsen.

Bildredaktören sköter kontakten mellan författarna och illustratören

Bildredaktören fungerar som kontaktpunkt mellan författarna och illustratören. Författarna och bildredaktören planerar tillsammans de bilder och illustrationer som behövs.

– Idéerna kommer från båda hållen och det är ett verkligt samarbete att fundera fram vad som är det bästa sättet att illustrera något, och vad det är som behöver illustreras, säger Luhtasela.

Utgående från planen skriver hen instruktioner åt illustratören. Illustratören skickar sedan sina skisser och bildredaktören samlar in arbetsgruppens kommentarer på skisserna och skickar dem åter till illustratören. Baserat på kommentarerna gör illustratören sedan en färdig bild.

Illustratören är vanligen inte en expert på ämnesområdet men är förstås en expert på att illustrera, så det är viktigt att hen får klara instruktioner om det som behövs i fråga om ämnet, men att hen samtidigt får tillräckligt utrymme att använda sin egen teknik och stil.

Att hitta pedagogiskt fungerande fotografier kräver samarbete

Arbetsgruppen kommer överens om vilka slags bilder som ska finnas i läromedlet. Bildredaktören letar fram olika förslag bland professionellt tagna fotografier i bildbanker. Författarna ansvarar för att fotografiernas innehåll är korrekt medan bildredaktören ansvarar för att bilderna har tillräcklig kvalitet och fungerar pedagogiskt.

– Ibland finns det dock bilder som är svåra att hitta i bildbanker. Då samarbetar vi med organisationer. Till exempel bilder från Meteorologiska institutet i Finland ökar också verklighetsförankringen.

Ett lättläst läromedel

  • innehåller text med lätta ord, rak meningsuppbyggnad och en tydlig struktur
  • innehåller inte mångbottnade betydelser och bildspråk
  • innehåller bilder som stödjer texten
  • har en tydlig layout med tillräckligt starka kontraster 
  • saknar distraherande grafiska element
  • har ett tydligt typsnitt.

Bildtexterna och bildanalysfrågorna hjälper läsaren att avläsa och tolka bilden

Bildtexterna måste alltid beskriva vad som finns i bilden och ha en klar koppling till texten. Samtidigt måste de ge relevant information om bilden även om läsaren inte ännu läst texten.

Till läromedlet hör bildanalysfrågor som en del av lärarens tilläggsmaterial. Frågorna hjälper läraren att väcka diskussion och fördjupning i ämnet.

     

    Symbolen för lättläst

    • beviljas av LL-Center
    • betyder att materialet passar en läsare som har svårt att läsa eller förstå allmänt språk
    • behövs för att lätt språk är en fråga om demokrati och tillgänglighet.