Fokus på effekterna inom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna

Undervisnings- och kulturministeriet inledde år 2020 det treåriga utvecklingsprogrammet Rätt att kunna. Programmet har som mål att förbättra kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen ansvarar för projekthanteringen inom utvecklingsprogrammet.

− Besluten som gäller utvecklingsprogrammet fattades då man ännu inte hade någon aning om coronaepidemin. Trots det känns programmets mål fortfarande mycket aktuella, konstaterar chefen för Utbildningsstyrelsens enhet för yrkesutbildning, Marko Aaltonen.

Projekten förbättrar förutsättningarna för lärande och inlärningsresultaten, stärker de studerandes välbefinnande, samhörighet och delaktighet samt stöder utbildningsanordnarna i arbetet med att utveckla den egna verksamhetskulturen, så att man har bättre förutsättningar att svara på förändringar i verksamhetsmiljön. Enligt Aaltonen är det precis sådana här åtgärder som behövs inom yrkesutbildningen just nu. 

Effekterna av projekten inom Rätt att kunna följs upp under hela programperioden

Ett sätt att mäta om ett utvecklingsprojekt har varit lyckat är om det har bestående effekter för verksamheten. Att bedöma effekterna av ett projekt är viktigt också för att kunna rikta resurserna till en ändamålsenlig och effektiv projektverksamhet.

Effekterna av projekten inom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna följs upp med två enkäter som koordineringsprojekten genomför under projektens gång. Enkäterna ger information om projekten och samtidigt utmanar de till att reflektera över effekterna av projekten. Enkäterna påminner även projektaktörerna om att man måste arbeta med att främja effekterna under hela projektets gång.

Den första enkäten genomfördes år 2021 för att utreda hur projekten själva ansåg att de främjar kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen. Därtill samlade man med en uppföljande enkät in information om hur resultaten av projektet blivit en del av den vardagliga verksamheten och hur man spridit verksamhetsmodellerna. Nästa uppföljande enkät genomförs våren 2022.

De uppföljande enkäterna utgör en del av mellan- och slutredovisningarna som projekten lämnar in. Informationen som samlas in med enkäterna används för att sammanställa en redogörelse för effekterna av den projekthelhet som genomförts inom programmet Rätt att kunna. Utöver projektens egen bedömning av sina effekter innehåller redogörelsen även en extern bedömning av effekterna.

Referensgruppen har en helhetssyn på utvecklingsprogrammets framsteg

Undervisnings- och kulturministeriet ser det som viktigt att man bedömer de totala effekterna av åtgärderna inom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna.

Ministeriet utsåg en bred referensgrupp för utvecklingsprogrammet. Koordineringsprojekten rapporterar till referensgruppen om informationen från enkäterna samt om arbetet och resultaten i projektnätverken. Referensgruppen har bland annat också deltagit i planeringen av redogörelsen för effekterna av projekten.    

Det krävs arbete för att etablera goda modeller

Marko Aaltonen påminner om att projekten har effekter först då de nya verksamhetsmodellerna etableras eller förändrar våra tankesätt.

− Målet är att modeller och rutiner som utarbetats inom projekten ska införas i verksamheten och styra organisationerna i riktning mot förändring. Effekter kan också vara att man genom projektet lyckas förändra arbetsgemenskapens tänkesätt och skapa ett intresse för utvecklingen av verksamheten, reflekterar Aaltonen.

Precis som inom många andra projekt, har man också inom programmet Rätt att kunna diskuterat hur man ska etablera de nya verksamhetsmodellerna. En metod som visat sig vara fungerande är till exempel att arbetsgemenskapen engageras i utvecklingen genom fortbildning eller introduktion.

Projektnätverken delar också sina goda modeller på olika webbplattformar, i Biblioteket för öppna lärresurser och på projektens egna webbplatser. 

Slutevenemanget för utvecklingsprogrammet i juni