Nyheter

Jyväskylä vill vara en av de främsta idrottsstäderna – och får draghjälp av sina ”perfekta referensstäder” i Sverige och Estland

Erfarenheter Idrott och sport Erasmus+ Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Välbefinnande Internationalisering
I Jyväskylä framhåller man gärna vad man har att erbjuda när det kommer till kvaliteten på stadens idrotts- och motionstjänster. Staden kallar sig själv en idrottshuvudstad, och genom ett pågående Erasmus+ Sport -projekt strävar man efter att ytterligare slipa sina tjänster. Målet är att allt fler Jyväskyläbor ska röra på sig genom hela livet.
Kuvassa hankepartnerit ensimmäisessä kokouksessaan Jyväskylässä. Mukana myös europarlamentaarikko Henna Virkkunen.
Första mötet i Jyväskylä med europaparlamentariker Henna Virkkunen

Till skillnad från kultursektorn är det åtminstone tills vidare ett mindre känt fenomen att bli utnämnd till Europas eller världens idrotts- och motionshuvudstad. Sådana här utmärkelser beviljas ändå årligen. I Finland tilldelades Suomussalmi kommun en utmärkelse av Aces Europe i de små kommunernas kategori år 2017.

 

Även om Jyväskylä tills vidare inte har någon officiell status som idrottshuvudstad, har staden ändå öppet börjat bygga upp sitt varumärke som Finlands idrottshuvudstad. Staden har exceptionellt goda utgångspunkter för det här. Vid Jyväskylä universitet finns Finlands enda idrottsvetenskapliga fakultet, och där finns också Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott (KIHU) stationerad.

Föreningsverksamheten inom idrott är också aktiv i Jyväskylä, och idrott och motion är en av prioriteringarna i stadens strategi, berättar idrottshuvudstaden Jyväskyläs projektchef Jon Salminen– Vi vill på alla nivåer stödja och främja en fysiskt aktiv livsstil. Utgångspunkten för det här arbetet är inte att Finland ska få olympiska medaljer, utan att varje kommuninvånare ska ha möjlighet att röra på sig och delta i idrottsverksamhet samt ta hand om sitt välbefinnande. Framgång i tävlingar är en biprodukt av ett bra grundarbete, säger Salminen.

För att öka motionen och den fysiska aktiviteten bland barn och unga söker staden nya idéer även genom ett Erasmus+-projekt som startade ifjol, och som bland annat koordineras av Salminen och Jyväskylä stads bildningstjänster.

 

Kartläggning av nuläget och framtiden

 

Jyväskylä sökte efter samarbetspartner till projektet till och med vid ett nätverksevenemang i Bryssel.  – Där fick vi idéer och napp, men de slutliga samarbetspartnerna fann vi ändå i Umeå och Tartu, som också medverkat i våra tidigare nätverk. Umeå, Tartu och Jyväskylä är både till sin storlek och profil väldigt lika varandra som idrottsstäder. I både Umeå och Tartu finns en idrottsvetenskaplig högskoleenhet i likhet med den i Jyväskylä, och båda städerna ser det som särskilt viktigt att främja motion och fysisk aktivitet.

– Umeå valdes också nyligen till Sveriges bästa idrottsstad. Båda samarbetspartnerna är perfekta referensstäder åt oss, säger Salminen.

I projektet deltar förutom de tre städerna även basketföreningen Jyväskylä Basketball Academy och den regionala idrottsföreningen RF-Sisu Västerbotten från Sverige.

Projektets främsta mål är en så enkel sak som att lära sig av varandra. Själva projektarbetet inbegriper träffar med samarbetspartnerna och webbinarier med tillhörande förhandsuppgifter.

 

– Till en början kartlägger vi respektive stads utgångsläge, alltså hur man försöker lära ut och främja en fysiskt aktiv livsstil för barn och unga. I det andra skedet kartlägger vi vilka mätare våra samarbetspartner har för att följa upp utvecklingen. Avslutningsvis fokuserar vi på vilka tjänster man i framtiden borde utveckla för den fjärdedel av invånarna som rör på sig minst.

Salminen medger också att en av målsättningarna är att EU-projektet ska ge mera erfarenhet. – Vi utreder samtidigt om vi i framtiden kunde skapa ett europeiskt nätverk av idrottsstäder, till exempel genom ett större Erasmus+-projekt.

 

Helhetsmässigt tänkesätt kring fysisk aktivitet

Filosofin bakom projektet grundar sig på modellen Physical Literacy, det vill säga en modell för rörelseförståelse. Modellen skapades på 90-talet av den brittiska professorn Margaret Whitehead och är numera en klassiker inom idrottsvetenskapen då man talar om en fysiskt aktiv livsstil.

– Rörelseförståelse är numera ett övergripande begrepp för många forskningsvägar, och det passar också in på vårt projekt. Modellen går bland annat ut på att skapa ett sådant klimat som motiverar oss att vara fysiskt aktiva genom hela livet, säger Salminen.

När man lär sig rörelseförståelse, öppnar sig en drös av mångsidiga möjligheter för dem som producerar olika tjänster, såsom en stad. – Tankemodellen omfattar också en pedagogisk aspekt, alltså till exempel hur man planerar idrottslektioner eller träningar så att ingen i något skede ska behöva känna skam för någonting. Ibland sätter vi också upp gränser mellan motion, idrott och kultur som inte skulle behöva finnas, till exempel onödiga gränser till cirkus, dans eller musikhobbyer som kräver motoriska färdigheter.

Samarbetspartnerna har varit ivriga över att diskutera den här typen av frågor tillsammans. Till exempel har Jyväskyläs version av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet väckt stort intresse hos de andra projektparterna.

– På grund av coronaviruset inledde vi projektet på distans, men redan under det första fysiska mötet på hösten kändes det nästan som att man talade med gamla vänner. Projektet är ännu på hälft, men vi kunde bra tänka oss att i framtiden arbeta vidare med dessa partner kring ett större projekt.