My Global Story – Lapplands universitet utvecklar internationalisering bland studerande med hjälp av service design
Vid Lapplands universitets träff för första årets studerande diskuterade man studerandeutbyten utomlands. Många nya studerande berättade att det, för dem som ursprungligen var från södra Finland, redan var ett utbyte i sig att studera i Lappland, nästan som att vara utomlands. Varför skulle man behöva åka någon annanstans i Europa för att studera?
Det här är en av insikterna som Päivi Martin och Jaana Severidt från internationella enheten vid Lapplands universitet fick då man förde diskussioner om hur de studerande såg på internationellt utbyte. Många andra frågor har också förtydligat processen som sedermera resulterat i universitetets och yrkeshögskolans gemensamma servicekoncept My Global Story.
Service design som verktyg
När man år 2018 började arbeta med konceptet My Global Story, hade högskolorna i Lappland redan ett projekt där man utnyttjade service design för att utveckla mottagandet av internationella studerande. Man hade positiva erfarenheter av projektet och det var tydligt att man på samma sätt med hjälp av en utomstående konsult och service design också ville ta sig an utmaningarna som gällde internationaliseringen vid den egna högskolan och dess studerande.
Service design är en av de strategiska spetskompetenserna vid Lapplands universitet, Europeiska unionens nordligaste vetenskaps- och konstuniversitet. Den utomstående sakkunniga som planerade konceptet hade själv studerat vid högskolan, vilket också underlättade arbetet.
Problemen som behövde lösas är bekanta för alla finländska högskolor. Betydelsen av utbytesstudier hade minskat bland de studerande och likaså ivern att åka utomlands, i synnerhet i fråga om längre utbytesperioder. Studietakten hade trappats upp, vilket medförde en rädsla för att utbytet bromsar upp studierna.
− Vi hade en känsla av att informationen om möjligheterna inte nådde de studerande i tillräckligt god tid för att de skulle ha kunnat anpassa utbytesperioden som en fungerande del av de egna studierna, berättar Martin.
Internationellt kunnande är en viktig del av Lapplands universitets och Lapin ammattikorkeakoulus gemensamma strategi, och de strävade tillsammans efter att finna lösningar på problemen.
Minna Mobilitet, Hanna Hemmastadd
Processen inleddes med att precisera själva problemet och målet tillsammans med personalen.
Vid en workshop lyfte lärare, tutorer och studiechefer från bägge högskolorna fram sina egna synpunkter. Bland annat förde man fram att de studerande alla har sina egna mål och livssituationer.
Äventyrslystna personer som gärna delta i mobilitet och också åker på längre utbytesperioder, medan andra inte ser det som möjligt att vara utomlands en längre tid på grund av arbete, familj eller en i övrigt etablerad livssituation.
Enligt Martin och Severidt var största delen av de studerande ändå sådana som kan vara ivriga på att delta i utbyte, men som behöver stöd och information för att reda ut vilka alternativ som passar en själv bäst. Det lönar sig att erbjuda olika former av internationalisering för olika grupper och bearbeta informationen så att den lämpar sig för respektive grupp.
Målgruppens perspektiv i fokus
Enligt principerna för service design är det centralt att utreda målgruppens, i det här fallet de studerandes, perspektiv, då servicekonceptet planeras. Vid Lapplands universitet ordnades diskussioner i mindre grupper, där man hörde både dem som deltagit i utbyten och dem som upplevde det som främmande att åka utomlands.
När bakgrundsarbetet var gjort, gjorde konsultföretaget upp en skiss av konceptet. De studerande och personalen gav sedan respons på förslaget. Man testade budskapet och den visuella utformningen. Slutligen utarbetade planeringsteamet en åtgärdsplan över hur modellen i praktiken kunde genomföras i organisationen.
Konceptet My Global Story togs i bruk på våren 2019.
− Det är ännu inte ens helt klart, eftersom principen är att kontinuerligt utvärdera och utveckla verksamheten, berättar Päivi Martin.
Internationalisering i fjärran land eller hemma?
Den studerande själv har ofta svårt att se fördelarna med internationellt utbyte, men utredningar visar att studier, praktik eller arbete utomlands stärker både språkkunskaperna och många sådana färdigheter som man inte tidigare har kopplat till internationalisering: nyfikenhet, produktivitet och uthållighet.
Att leva utomlands i en ny miljö med ett främmande språk är en stark upplevelse, men det är inte det enda alternativet. Martin betonar att alla inte behöver åka på utbyte, eftersom man kan ta del av internationell verksamhet också på andra sätt.
− Vi berättar redan för de första årets studerande att totalt 200 utländska studerande har inlett sina studier vid universitetet samtidigt med dem. Man befinner sig från första början i en internationell miljö och det lönar sig att ta ut allt av den.
För att sammanfatta möjligheterna av internationalisering på hemmaplan myntade man begreppet Staycation. Att fungera som tutor för en internationell studerande, åka på studieresor och delta i studiehelheter på främmande språk ger möjligheter att lära sig språk och utveckla internationella färdigheter också för den som inte har möjlighet att åka utomlands för flera månader.
Enligt Jaana Severidt har begreppet internationalisering utvidgats under de senaste åren. Det finns fler möjligheter och också kortare utbytesperioder intresserar de studerande. Under coronapandemin har den virtuella verksamheten blivit en del av internationaliseringen, och en del studerande har också avlagt delar av eller hela utbytesperioder på distans.
Tajmning och individualitet viktigt i handledningen
Severidt betonar att det är viktigt att fundera vad, för vem och i vilket skede man informerar om internationalisering.
− Vi har en femårig handledningsmodell för olika examina. Vid de orienterande studierna för första årets studerande berättar man kort om möjligheterna till internationalisering och senare behandlas de olika alternativen i samband med att den personliga studieplanen görs upp. Slutligen får de studerande information om de många olika formerna och möjligheterna av internationalisering utifrån den studerandes egna intressen.
Den studerandes situation beaktas individuellt. Handledningen handlar inte längre om att tekniskt vägleda den studerande till utbyte, utan målet är att den studerande ska utveckla internationellt kunnande som en del av studierna.
Att utveckla informationen har varit en väsentlig del av förnyelsen.
− Tidigare närmade vi oss alla med samma information. Men bara ett budskap på ett enda sätt funkar inte för någon, förklarar Martin.
För att planera informationen och kommunikationen bjöd man in studerande från universitetets linje för service design för att delta i utvecklingen. Konceptet My Global Diary omfattar kommunikation på såväl webbsidor som i sociala medier och på universitetets radiokanal. Man utgår alltid från de studerandes upplevelser och berättelser som återges direkt från en studerande till en annan. Effektiva informationskanaler är bland annat livesändningar på Instagram. Med dem når man en mångfaldigt större grupp än den som skulle delta i ett infotillfälle i klassen.
Vad uppnådde man?
Resultaten som mättes till en början var imponerande: år 2019 fick Lapplands universitet 10 procent fler utbytesansökningar än tidigare. Coronapandemin har ändå gjort det svårt att utvärdera förändringen, eftersom många inte har kunnat genomföra sina utbytesplaner på grund av pandemin. Antalet studerande som åkte på utbyte har ändå legat på en bra nivå också under coronaåren.
Högskolorna i Lappland har presenterat sitt My Global Story-koncept också för andra högskolor, bland annat i samband med gemensamma internationaliseringsdagar och vid Utbildningsstyrelsens webbinarium. Konceptet har väckt intresse, men Päivi Martin och Jaana Severidt tror att det knappast är en fungerande lösning att direkt kopiera verksamhetsmodellen. Däremot rekommenderar de för andra högskolor och läroanstalter att anpassa sina arbetssätt utifrån de egna utgångspunkterna.
Martin och Severidt är nöjda med konceptet My Global Story och hur det tagits fram. Konceptet har gett nya infallsvinklar och ökat förståelsen för det egna arbetet och rollen hos olika personalgrupper. Personalen har aktivt deltagit i processen, och på det sättet har alla engagerat sig för de nya verksamhetsmetoderna. I den brådskande vardagen underlättar det om alla har en gemensam uppfattning om i vilken riktning man är på väg.
Vad är Månadens stjärnprojekt?
Skribent: Päivi Kärnä