Meddelanden

Prognostiseringsforum för kunnande: Coronapandemin förändrade behoven av kunnande och utbildning inom arbetslivet

Aktuellt Yrkesutbildning Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Prognostisering Coronaviruset Lärare och pedagogisk personal
Coronapandemin kommer att ha långvariga effekter på arbetslivet och på kunnandet som behövs inom arbetslivet. Bland annat har betydelsen av digitala färdigheter och av hälsosäkerhets- och hygienkompetens ökat ytterligare, bedömer sakkunniga inom utbildningssektorn och arbetslivet.
Kaksi henkilöä katsoo tietoa tietokoneelta

Coronapandemin kommer att ha långvariga effekter på arbetslivet och kunnandet som behövs inom arbetslivet. Det här bedömer sakkunniga som arbetar med olika uppgifter inom utbildningssektorn och arbetslivet, och vars synpunkter kartlades med en enkät som riktade sig till medlemmarna i Prognostiseringsforum för kunnande. De sakkunniga ombads bedöma hur coronapandemin kommer att inverka på behoven av kunnande, utbildning och arbetskraft under de kommande 5–9 åren.

Bland alla som besvarade enkäten upplevde nästan 90 procent att pandemin kommer att ha betydande och strukturella (17,4 %), tydliga (44,3 %) eller indirekta (28,9 %) långvariga följder. Förändringarna kan till exempel beröra produkter och tjänster, produktionssätt, arbetsfördelning mellan branscher, yrkesstrukturer, ledarskap eller organisering av verksamheten.

Endast 4 procent ansåg att pandemin inte kommer att ha några långvariga följder. Därtill ansåg 5,4 procent att det är för tidigt att förutse vilka långvariga följder pandemin kan ha.

– Enkäten ger oss värdefull information om behov som gäller arbetsliv och utbildning, i ett skede då vi är på väg att övergå från att hantera pandemin till att bedöma pandemins konsekvenser och åtgärda de brister som den medfört för lärandet och kunnandet, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.

Omfattningen av konsekvenserna varierar beroende på bransch

Enkäten visar som väntat att det förekommer variation mellan olika branscher. Till exempel upplevde ingen av respondenterna inom byggnads- och miljöbranscherna att pandemin skulle ha betydande strukturella följder för den egna branschen. Däremot bedömde hela 84 procent av de sakkunniga inom rese-, restaurang- och inkvarteringsbranscherna att pandemin kommer att ha antingen betydande och strukturella långvariga följder eller åtminstone tydliga långvariga följder för den egna branschen.

Hela 95 procent av respondenterna inom rese-, restaurang- och inkvarteringsbranscherna bedömde att pandemin inverkar på yrkes- och uppgiftsstrukturen inom branscherna. Det här kan bland annat synas genom att någon viss yrkesgrupp växer eller genom att arbetsuppgifter överförs från en yrkeskår till en annan. Till exempel uppskattar man att distansarbetet, som ökat till följd av pandemin, i fortsättningen kommer att inverka på personal- och lunchrestaurangernas verksamhet. Det här kan synas i form av ändringar i uppgiftsstrukturen.

Ingen av respondenterna inom byggnads- och miljöbranscherna ansåg att pandemin har betydande följder.

I de flesta övriga branscher fördelade sig svaren mer jämnt. Till exempel inom naturresursbranscherna ansåg färre än hälften av respondenterna att pandemin antingen i någon mån eller nästan inte alls har följder för yrkes- och uppgiftsstrukturen inom det egna området.

De digitala färdigheterna behöver stärkas

Oberoende av bransch betonar ändå de som besvarat enkäten att de digitala färdigheterna i allt högre grad behöver stärkas inom den närmaste framtiden. Av alla som besvarade enkäten ansåg 54,6 procent att den digitala kompetensen kommer att få betydligt större betydelse till följd av pandemin och 36,7 procent bedömde att betydelsen av digital kompetens åtminstone ökar. Endast 6,7 procent av respondenterna bedömde att pandemin nästan inte alls har påverkat kraven på digital kompetens inom arbetslivet.

Pandemin ansågs också ha gett upphov till nya eller bredare former av kunnande. De färdigheter som nämndes mest i enkäten var färdigheter som behövs för distansarbete och deltagande via fjärruppkoppling (till exempel färdigheter för hybridarbete) samt digital kompetens, färdigheter att använda artificiell intelligens och kunnande om hälsosäkerhet och hygienkompetens.

Det ansågs inte finnas behov av att införa nya examina eller avstå från befintliga examina. Däremot bedömde respondenterna att många examina borde revideras. En del upplevde också att det ännu är för tidigt att bedöma pandemins konsekvenser när det gäller utvecklingen av examina.

– Enkäten om coronapandemins följder är den första delen av arbetet under den pågående verksamhetsperioden för Prognostiseringsforum för kunnande. Arbetet stöder bland annat utvecklingen av en modell för att på medellång sikt ta fram prognostiseringsinformation om efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. I arbetet sammanställs och förädlas prognostiseringsinformation som bland annat berör förändringar i verksamhetsmiljön, behov av examina samt arbetskraftens behov när det gäller kunnande och utbildning, konstaterar ordföranden för prognostiseringsforumets styrgrupp, överdirektör Petri Lempinen från undervisnings- och kulturministeriet.

Prognostiseringsforum för kunnande

  • Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan. Prognostiseringsforumet tar fram, analyserar och sprider prognostiseringsinformation samt lyfter utifrån prognostiseringen fram utvecklingsbehov inom utbildningen.
  • Forumet består av en styrgrupp, en prognostiseringsgrupp som representerar nio olika branscher samt ett sakkunnignätverk som har sammanställts av prognostiseringsgruppen. Prognostiseringsgruppens medlemmar företräder arbetsgivare, arbetstagare, företagare, anordnare av yrkesutbildning, högskolor, undervisningspersonal, forskning samt undervisningsförvaltning.
  • Enkäten om coronapandemins följder genomfördes hösten 2021 och besvarades av sammanlagt 155 sakkunniga från nio olika prognostiseringsgrupper, som i sin helhet representerar alla branscher. Varje prognostiseringsgrupp har 25 utnämnda medlemmar.

Mera information om prognostiseringsforumets enkät om coronapandemins följder:

undervisningsrådet Riku Honkasalo, fornamn.efternamn [at] oph.fi, 029 533 1249