Nyheter

Raimo Vuorinen: Utvecklingsriktningen för livslång handledning bör fastställas tillsammans

Program Euroguidance Livslång vägledning Studiehandledning
Raimo Vuorinen vid Jyväskylä universitet är en av de internationellt mest kända finländarna inom handledning. Han har även deltagit som utomstående sakkunnig i Finlands Euroguidance-arbete ända från början. Vi intervjuade Raimo som stod inför att gå i pension.
Juna lähdössä asemalta
Raimo Vuorinen

Vad har motiverat dig att arbeta med internationell utveckling av handledning?

Att lära sig av andra har motiverat mig. Det finns inte endast en modell för handledning som skulle passa för användning i alla länder. De konkreta lösningarna är sist och slutligen nationella: handledningstjänsterna finansieras på olika sätt, kulturerna och utbildningssystemen skiljer sig från varandra, på samma sätt som även läroplaner, traditioner och politiska mål. De färdigheter som krävs i arbetet som handledare har även varit av stor nytta i det internationella arbetet. Det har varit möjligt att granska frågor ur flera olika perspektiv. Ingen sektor, person eller yrkesgrupp kan på egen hand svara på det ökade behovet av handledning. Samarbete och att lära sig av varandra ligger till grund för handledning.  

I det internationella samarbetet har vi samlat frågor som är gemensamma för alla länder som deltar. Dessa frågor går att lösa oberoende av modellen enligt vilken handledningen förverkligas. Frågor av detta slag är bland annat tillgången till tjänster, finansiering, ledning av tjänster, utvärdering av effekter, teknik, utbildning och handledarnas yrkeskunnande. Dessutom finns det mer specifika frågor, till exempel i anslutning till olika utbildningsnivåer, arbetskraftstjänster, stärkande av kompetens hos vuxna eller individuella behov inom olika grupper. Under de senaste årtiondena har fokus för handledning utökats från granskning av individuella mål till att även omfatta en bredare kontext, där handledningens resultat ses som en del av utvecklingen av samhället som helhet. Handledning ger nya perspektiv och har en inverkan på den långsiktiga motivationen och det allmänna välbefinnandet hos individer. Det internationella samarbetet medför även fler finansieringsmöjligheter nationellt. 

Vilka anser du att styrkorna är inom handledningen i Finland och vad kan vi lära oss av andra?

Internationellt sett fungerar handledningen bra och flera länder har valt att använda oss som benchmark. En tydlig styrka för Finland är att handledning har varit en del av läroplanen och timfördelningen ända sedan 1970-talet. Det finns tid inplanerad för handledning, som inte ifrågasätts. I många länder är handledare tvungna att föra en diskussion om vad som man måste lämna bort ur läroplanen för att de ska ha möjlighet att lyfta fram saker med koppling till handledning. I Finland anges behörigheten för handledare i lagstiftningen både då det gäller läroanstalter och arbets- och näringsförvaltning. Dessa är grundläggande och starka nationella kvalitetskriterier.

Vi saknar dock sedan flera år en systematisk och permanent helhetsmässig utvärdering av handledning, som överskrider förvaltningsområden. Vi känner alltså inte till om handledningen förverkligas på önskat sätt. För närvarande utarbetas kvalitetskriterier för finansiering, men man kunde effektivera det bestående sektorsövergripande stödet. Ett annat tema i behov av utveckling är användningen av teknik. Även om information om utbildning och yrken är tillgängliga på nätet, är potentialen inom att integrera olika tjänster med hjälp av teknik ännu delvis outnyttjad. Det digitala ekosystemet för kontinuerligt lärande utvecklas för närvarande, men tills vidare har vi separata system.

Det finns många aktörer inom handledning i Europa. Hur ser du på Euroguidances roll?

Euroguidance och CareersNet överlappar delvis och kompletterar varandra. CareersNet erbjuder strukturerad och validerad information om nationella system och nationell praxis för handledning, medan Euroguidance har ett eget uppdrag som går ut på att stödja sakkunniga inom handledning. Euroguidance-nätverket är ett bra exempel på hur man kan dela information och arbeta tillsammans med hjälp av teknik. Båda nätverken stöder det nationella utvecklingsarbetet i olika länder.

Vilken utvecklingen kommer att krävas i framtiden inom handledning på global nivå?

Terminologin inom handledning bör preciseras och sakkunniga inom handledning bör utöver sitt arbete med enskilda kunder kunna uttrycka de mer omfattande effekterna och systematiska värdet hos sitt arbete. Det finns även ett behov av mer omfattande kunskap om karriärplaneringsfärdigheter som ett självständigt och heltäckande kompetensområde. Dessa kan fördjupas under hela livet ut.

En annan sak är den tekniska utvecklingen: användningen av teknik bör ses som en del av den mer omfattande allmänna utvecklingen inom arbetslivet. Frågor som gäller karriären diskuteras i stor omfattning på nätet, antingen med sakkunniga eller utan handledares närvaro. Av sakkunniga inom handledning krävs en ny slags närvaro på nätet, där de involverade aktörerna utöver traditionell dialog med kunden granskar frågor som mer omfattande gemensamma processer eller genom kollegialt lärande. Vi sakkunniga inom handledning måste även omvärdera de termer vi använder och hur vi tolkar dem. I bästa fall erbjuder tekniken möjligheter att samla splittrade karriärtjänster eller aktörer som erbjuder dessa i ett enhetligt ekosystem för livslång handledning, med kontakt i realtid till användare, serviceproducenter, representanter för arbetsmarknaden, centrala intressegrupper och beslutsfattare.

Raimo Vuorinen gick i pension i september 2022. Inom hans forskning har fokus legat på anordnandet av nationell livslång handledning och offentligt beslutsfattande i anslutning till detta. Under sin karriär har Raimo även varit ordförande för ICCDPP, medlem i styrelsen och vice ordförande för IAEVG och koordinator för politiknätverket för livslång handledning på europeisk nivå (ELGPN).