Samarbete för ett jämlikt lärande gav resultat – Zooma in på-serien beviljades symbolen för lättläst

Vilken förmån att få vara med och få lära känna kunniga människor inom olika områden. Jag tror att det också är en viktig grund för att få in mångfald och diversitet i det vi gör. Jag citerar poeten Lars Huldén från min by: Det är en lycka ’ti arbeit ilag’.

Vem riktar Zooma in på-serien sig till? 

Zooma in på-serien är en läromedelsserie för specialundervisningen. Bland de elever som behöver ett lättläst läromedel finns många olika behov, det finns bland annat elever med ett annat modersmål än svenska, elever med svårigheter att läsa och elever med koncentrationssvårigheter. Målgruppen är alltså bred och heterogen. Representation behöver finnas i bilderna, i ordvalen och i exempel. För att känna att boken är ”min” behöver läsaren känna tillhörighet.  

– Den kanske viktigaste insikten jag fått i arbetet med Zooma in på-serien är att mångfalden ska synas i både text och bild. Arbetet med mångfald och representation kräver stor eftertanke och många öppna diskussioner. Jag har lärt mig att en formulering kan upplevas och tolkas negativt och fördomsfullt fastän tanken inte alls var sådan. Gamla formuleringar och gamla ”sanningar” hänger kvar i minnet och för att frigöra mig från dem är jag tacksam för duktiga och kunniga medarbetare, säger Åman.  

De som använder Zooma in på-serien kan vara elever som använder materialet en längre tid eller under en övergångsperiod. Därför ska innehållet täcka hela läroplanen. Zooma in på-serien kan fungera som en bro in till klassens övriga läromedel och därför behöver språkförståelsen och språkutvecklingen stödjas. Viktiga ämnesbegrepp måste ingå men behöver förklaras och förtydligas för att säkra både ämnes- och läsförståelsen.

Att jobba med ett läromedel på lätt svenska är en process som tar tid  

– Jag har lärt mig att lätt svenska i läromedel betyder en helhetssyn på ordval, textkomposition, bilder, vardagsnärhet, layout, ja, på boken som helhet. I varje del behöver vi motivera våra vägval. Vilka exempel ska vi använda för förståelsen? Vilken typ av bilder ger igenkänning? Vilka vanliga formuleringar kan missförstås? Slutsatsen är att jag insett att det här arbetet tar tid och kräver många tillfällen till diskussion i arbetsgruppen. En öppen diskussion där deltagarnas kunskaper och insikter tas till vara är av stor vikt. Allt detta tar tid. En lättläst text kan inte formuleras slutligt klar på en kort tid utan den behöver få mogna under processen. Det går inte att skriva kort och kärnfullt om saker som man inte är helt säker på!

Åman berättar att arbetet med författarna går till så att alla först bekantar sig med principerna för lätt svenska. Men en diskussion fortgår under hela skrivprocessen. Hon gör författarna uppmärksamma på ord och begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika kontexter. Till exempel begreppet reflektion har olika betydelse inom fysik och i vardagligt språk. Åman ber författarna att undvika passivformer; långa meningar får gärna delas upp och knytas samman med bindeord. Viktigt är att inte tappa den röda tråden. Målgruppens bredd och heterogenitet gör att vi måste kompromissa när vi anpassar texten enligt olika behov. Det krävs både kreativitet och pedagogiskt tänk av författarna att formulera texten så att den fungerar för så många som möjligt.  

– Vi strävar till att texten ska ha vardagsanknytning, att den ska kännas angelägen för läsaren.  På det sättet blir begrepp och företeelser begripliga. Texten ska också vara logisk. Vi undviker tankehopp och underförstådd information. Vi strävar efter att använda adekvata ämnesord men förklara dem direkt i brödtexten. En lättläst text får gärna vara kort och detta står ofta i konflikt med behovet av förklaringar. Det gäller alltså att göra avvägningar genom hela skrivprocessen.

Bilderna anknyter till texten och ger ett visuellt stöd för minnet

I lättlästa läromedel är det mycket viktigt av bilderna anknyter till texten och att de därför placeras invid den text de hör ihop med. Åman granskar om bilderna innehåller förvirrande detaljer eller om det används färger som är svåra att uppfatta för läsare med svag syn. I bästa fall kan bilden fördjupa innehållet och stärka textens anknytning till läsarens vardag.

Zooma in på-seriens läromedel byggs upp så att läraren ska kunna göra en bildpromenad med sina elever. Det betyder att man tillsammans kan diskutera bilderna i den ordningsföljd de finns i boken utan att ge sig in på texten. Varje kapitel inleds med en helhetsbild som uppmuntrar läsarna att aktivera sina förkunskaper om ämnet och att återvända och sammanfatta innehållet i kapitlet när de läst klart. Bilderna ger alltså gruppen en uppfattning om vad kapitlet handlar om.

Layouten är tydlig och hjälper läsaren att orientera sig genom läromedlet  

– Vi har gjort många försök där vi diskuterat behovet av enhetlighet, färgval, bildplacering, typsnitt och textstorlek.

Grundtanken med layouten är att den stärker förståelsen av innehållet. Formspråket för de olika elementen i boken är enhetligt. Läsaren kan vid en snabb överblick orientera sig och hitta experiment, ordförklaringar, uppgifter och tilläggstexter. I Zooma in på-serien använder vi en definierad längd på raderna och tydlig styckesindelning. Detta kräver kompromiss mellan det utrymme som finns och behovet av förklaringar. En dialog mellan grafiker och förlagsredaktör är viktig, man väger för- och nackdelar med olika alternativ.

Olika slags behov kräver mångsidiga pedagogiska lösningar

• Läromedlets innehållsförteckning består av rubriker och kapitlets inledningsbild. Med hjälp av bildernas visuella stöd är det lätt för läsaren att navigera i boken. Varje rubrik ger information om innehållet, därför fungerar innehållsförteckningen också som en sammanfattning.  

• Läroplansgrunderna betonar att eleverna ska kunna formulera frågor på olika nivå för att visa på sin ämnesförståelse. I Zooma in på-serien ställer eleverna frågor till varandra och till texten före, under och efter läsningen för att utmana sitt tänkande och fördjupa sin kunskap.

• Ämnesbegrepp förklaras i texten för att stödja läsflytet. Men förklaringarna kompletteras av ordlistor och ordkort som hjälper läsaren att öva nya ämnesbegrepp. I en del av Zooma in på-böckerna finns ordförklaringar bakom QR-koder för att läsarna direkt ska få stöd i läsförståelsen.

• Uppgifterna är kategoriserade i tre typer, för att träna olika typer av läs- och lösningsstrategier. Varje uppgiftsuppslag börjar med en tillbakablickande fråga där eleverna går tillbaka till kapitlets inledningsbild och återkallar vad de läst. Uppgifterna strävar även till att ge plats för kreativt tänkande och nya tänkesätt i en ämnesövergripande kontext.

• I de naturvetenskapliga ämnena ingår experiment och laborationer. Experimenten och laborationerna är dels vardagsnära och tänkta att kunna utföras hemma eller i klassen. En del är planerade att utföras i ett laboratorium. De tydliga instruktionerna hjälper eleverna att förstå hur experimentet går till, utan att behöva få tolkningshjälp av läraren.