Studentutbytet på yrkeshögskolorna har inte återgått till samma nivå som före corona – avmattningen började redan före coronapandemin

Enligt Utbildningsstyrelsens enkät över lägesbilden har sammanlagt cirka 3 200 studerande från finländska högskolor åkt utomlands för en lång utbytes- eller praktikperiod på över 2 månader den här hösten. Motsvarande nästan 5 800 studerande från utländska högskolor har kommit till Finland. Högskolorna förutspår att siffrorna kommer att öka under den kommande vårterminen: då kommer uppskattningsvis drygt 4 200 studerande att åka på en utbytesperiod utomlands. Det totala antalet studerande som kommer till Finland är ännu inte känt i det här skedet. Antalet som högskolorna uppger är drygt 3 200 studerande, en siffra som sannolikt kommer att öka, eftersom det traditionellt har varit fler varit fler inkommande än utresande studerande.

Nya alternativ för de studerande är så kallade perioder av flerformsmobilitet som utöver den fysiska utlandsperioden även omfattar en virtuell del som genomförs på distans från hemlandet. I synnerhet har korta flerformiga mobilitetsperioder på mindre än en månad ökat i popularitet, såsom Europeiska unionens intensivkurser inom Erasmus+-programmet, som har kunnat anordnas från början av den programperiod som inleddes 2021.  Korta perioder av flerformsmobilitet har varit särskilt populära bland yrkeshögskolestuderande. Under höstterminen har sammanlagt 316 studerande genomgått en sådan period, varav 261 från yrkeshögskolorna och 55 från universiteten.

Utbildningsstyrelsen har sedan våren 2020 följt upp coronapandemins effekter på mobiliteten för studerande på högskolorna med hjälp av enkäter över lägesbilden, av vilka den senaste genomfördes i oktober 2022. Enkäten besvarades av samtliga 13 universitet och 24 yrkeshögskolor i Finland.

Studentutbytet på yrkeshögskolorna har inte återgått till samma nivå som före corona – avmattningen började redan före coronapandemin

Under den här höstterminen studerar 2 022 av de studerande som åker utomlands på universitet, det vill säga hela 63 procent. Andelen yrkeshögskolestuderande är 37 procent, det vill säga 1 186 personer. Enligt preliminära uppgifter från högskolorna verkar skillnaden mellan universitets- och yrkeshögskolestuderande öka ytterligare under vårterminen: 65,7 procent av de utresande studerandena studerar på universitet och 34,3 procent på yrkeshögskolor. Mobiliteten för studerande på universiteten har varit mer aktiv än för yrkeshögskolorna även under hela coronapandemin. 

Studerandemobiliteten på högskolorna började minska redan före coronapandemin, efter 2016. Innan dess åkte över 10 000 studerande på utbyten utomlands och ungefär lika många både från universiteten och yrkeshögskolorna. Siffrorna är fortfarande långt ifrån dessa toppår. Den sjunkande trenden har varit betydligt brantare på yrkeshögskolorna än på universiteten: 2016–2019 sjönk mobiliteten på yrkeshögskolorna med 33 procent och på universiteten med 16 procent. 

Utbildningsstyrelsen är bekymrad över den sjunkande trenden och särskilt över hur situationen på yrkeshögskolorna utvecklas. 

– De högskolestuderandes internationella kompetens äventyras om de saknar erfarenheter av studentutbyte och läroavtalsutbildning utomlands. Under utlandsperioden lär man sig viktiga nyckelkompetenser i ett allt mer internationellt arbetsliv, som enligt undersökningar, vid sidan av språkkunskaper och kulturell kompetens, är nyfikenhet, uthållighet och produktivitet. Dessa behövs inom alla sektorer, säger ledande sakkunnig Anni Kallio på Utbildningsstyrelsen.

Enligt Utbildningsstyrelsens enkät finns det skillnader i hur mobiliteten för studerande utvecklas även inom sektorerna. Sju av universiteten uppskattade att det under höstterminen har åkt något eller mycket fler studerande på utbyte än före coronapandemin; tre universitet bedömde att situationen var på samma nivå som före pandemin och tre andra konstaterade att antalet utresande studenter fortfarande ligger under den nivån. Av yrkeshögskolorna uppgav hela tolv stycken att siffrorna var klart lägre och sex något lägre än tiden före coronapandemin. Endast två yrkeshögskolor hade fler utresande nu än före coronapandemin.

Situationen för studerande som kommer till Finland är densamma: Under höstterminen kom 66,2 procent av de studerande till universiteten och 33,8 procent till yrkeshögskolorna. Fördelningen har varit ungefär densamma under hela pandemin. Under höstterminen 2019 kom 6 639 studerande till Finland, av vilka 62,2 procent kom till universiteten och 37,8 procent till yrkeshögskolorna.

Världsläget har i synnerhet minskat yrkeshögskolestuderandenas utlandsperioder

Högskolorna bedömde att orsaken till de ökade mobilitetssiffrorna var att många studerandes önskemål om en utlandsperiod inte uppfylldes under pandemin, och att det antal som detta orsakade nu försvinner. Ökningen kan alltså också vara tillfällig. Antalet utresande har också kunnat öka tack vare de mer mångsidiga alternativen, såsom kortare perioder av flerformig mobilitet. Några högskolor trodde också att det tätare europeiska högskolesamarbetet i och med initiativet Erasmus+-programmet på europeiska universitet har gett mobiliteten för studerande en skjuts. Högskolorna har också aktivt marknadsfört alternativ till sina studerande, vilket också har kunnat öka antalet deltagare.

De låga mobilitetstalen förklarades å sin sida med skäl som har identifierats som bakgrundsfaktorer till den förändring som skett redan efter 2016: pressen på de studerandes att bli färdiga snabbt samt strikta examensstrukturer och att internationella studier inte har planerats som en del av examina. Enligt högskolorna har också de begränsade studiestödsmånaderna och andra ekonomiska faktorer, såsom arbete och en allmän höjning av prisnivån, fått antalet att sjunka. 

Under pandemin har mobiliteten för studerande varit mindre än vanligt, och därför har det också funnits mindre inspirerande exempel på utbytesstudenter än tidigare. På yrkeshögskolorna bedömdes detta vara en ännu vanligare orsak än på universiteten.

Särskilt yrkeshögskolorna lyfte också fram det osäkra världsläget på grund av coronapandemin och Rysslands anfallskrig som förklaringar. För yrkeshögskolestuderande har utlandsperioderna ofta bestått av en läroavtalsutbildning på en utländsk arbetsplats och det har varit svårt att hitta praktikplatser under pandemin. Det har särskilt gällt studerande inom social- och hälsoområdet. Åldersstrukturen bland de studerande på yrkeshögskolorna ansågs också utmanande: en allt större andel av de studerande är vuxna med familj som studerar vid sidan av jobbet och som har svårt att åka långt bort på en utbytesperiod utomlands. 
 
Utöver det osäkra världsläget identifierade högskolorna inga andra direkta effekter på situationen för studerande som reser från Finland. Antalet studerande som kom till Finland under höstterminen 2022 är så stort att kriget inte heller verkar ha haft någon stor inverkan på de studerandes vilja att komma till Finland. Säkerhetsläget i Finland har dock väckt oro särskilt i länder utanför Europa, där både studerande och samarbetshögskolor har frågat om säkerheten vid utbyten. Några studerande har också ställt in sin utbytesperiod i Finland med hänvisning till osäkerheten, men dessa är enskilda fall. 

Ytterligare information:

• ledande sakkunnig Anni Kallio, tfn 029 533 8696, anni.kallio [at] oph.fi