Nyheter

Teknologins utveckling öppnar nya dörrar för att stöda lärande och skapa gemensamma verksamhetssätt i framtidens skolor

Aktuellt Prognostisering
Det kommer att ske många förändringar inom undervisning och utbildning i framtiden. Undervisningen blir mer personlig och användningen av undervisningsteknologi ökar. Samtidigt minskar utbildningsutgifterna inom den grundläggande utbildningen i och med att åldersklasserna blir mindre.
Oppilaita oppitunnilla.

Detta konstateras i Utbildningsstyrelsens rapport, där man granskar skolgångens framtid och hur yrkespersoner inom undervisnings- och utbildningsbranschen kan utnyttja prognostiseringsarbete som ett verktyg för att utveckla utbildningen.

Undervisningsteknologi används allt mer

Framtiden formas av omfattande förändringstrender, såsom digitaliseringen, förändrat arbete, befolkningsstrukturens utveckling och klimatförändringen. I utbildningen syns detta i att lärande blir mångsidigare och de individuella studievägarnas betydelse ökar.

Med mångsidighet avses att lärande sker även utanför det officiella utbildningssystemet, såsom i arbetslivet, i hobbyer, på webben och i vardagen. Detta ökar behovet av att identifiera och erkänna det man lärt sig.

Teknologins betydelse ökar också, och den spelar en stor roll till exempel i den personliga tillämpningen av undervisningen. Digitalisering och artificiell intelligens gör det möjligt att bättre än tidigare följa upp inlärningsresultat, identifiera inlärningsrelaterade problem noggrannare och mer korrekt, skapa olika gemensamma verksamhetssätt samt studera oberoende av tid och plats.

Med hjälp av teknologi kan studerande till exempel få realtidsrespons av varandra. Digitala lösningar kan underlätta deltagande i utbildningen och öka växelverkan. Eleverna kan också få mångsidigare handledning eller annat stöd för lärande och skolgång.

– Teknologin ändrar dock inte saker och ting automatiskt, utan det behövs en person som utnyttjar teknologin. Läraren har en viktig roll när eleverna uppmuntras till kritiskt tänkande, kreativitet, empati och grupparbete, påminner undervisningsråd Kari Nyyssölä.

– Dessutom har distansstudieperioderna under coronaepidemin visat betydelsen av fysiska möten och växelverkan. Social växelverkan är en viktig del av lärandet även i fortsättningen.

Grundskoleutgifterna minskar

Att åldersklasserna blir mindre syns i framtiden i form av att skolnätet blir glesare och behovet av lärare minskar.

I rapporten förutspås att de totala utgifterna för den grundläggande utbildningen minskar i takt med att elevantalet minskar från början av 2020-talet till början av 2030-talet, varefter kostnaderna stiger något. Från 2019 till 2040 uppskattas de totala utgifterna för den grundläggande utbildningen minska från sammanlagt 5,08 miljarder till 4,75 miljarder euro, dvs. 6,5 %.

Bakgrunden är antagandet att utgifterna per elev i framtiden kommer att öka i samma riktning som de har ökat under 2000-talet.

Behov av kunnande förenar olika yrken

Att identifiera det kunnande som behövs i arbetslivet skapar en grund för hur utbildningsutbudet och undervisningsinnehållet planeras. Sakkunniga på utbildning och arbetsliv vid Prognostiseringsforumet för kunnande (PFK) har bedömt att mer allmänna kunskaper och färdigheter kommer att få större betydelse i framtiden. Dessa är till exempel problemlösningsfärdigheter, självstyrning och inlärningsförmåga.

Å andra sidan behöver arbetstagarna också mer inriktat substans- eller yrkeskunnande, såsom digitalt kunnande och specialkunnande inom olika yrkesområden. 

I olika yrken kan det finnas mycket likartade behov för kunnande som bildar kluster av kunnande.

– Till exempel maskinmontörer, arbetstagare inom hantverk och konstindustri samt metallarbetare anses ha behov av samma typ av kunnande, såsom 3D-modellering, kvalitetssäkring, process- och försäljningskunnande samt fingerfärdighet.

Detta tyder på att arbetstagarna framöver strukturerar sin ställning på arbetsmarknaden snarare genom en kunnandeidentitet än en yrkesidentitet.

– När till exempel utbildningsutvecklarna funderar på framtida karriärvägar och utbildningsutbud är det skäl att förbereda sig på att olika slags kunnande i fortsättningen samlas in genom flera utbildningar. Detta gör det allt viktigare att smidigt identifiera individuella utbildningsbehov och utbildningsutbud som motsvarar behoven.

Prognostisering är beredskap inför framtiden

Lösningen av utbildningsfältets mångformiga utmaningar förutsätter att man skapar en bild av olika lösningsalternativ och bedömer konsekvenserna. Med prognostiseringsarbete stöds utvecklingen av utbildningen.

– Vi kan i ett tidigt skede beakta stora framtida utmaningar som till exempel har att göra med att grundskolnätet blir glesare, säger Nyyssölä.

I prognostiseringsarbetet kan målen sättas högt. Samtidigt skapar prognostisering, som ett redskap för utbildningsutveckling, strukturer och avgränsningar för arbetet, genom vilka man öppnar en väg för lösningar som faktiskt är genomförbara.

– Båda tillvägagångssätten behövs. Det väsentliga är att bygga upp en värld av kunnande och lärande som grundar sig på växelverkan mellan olika aktörer och gemensamma aktiviteter. I samarbetet behövs både elever, lärare, föräldrar och andra samarbetspartner.   

Prognostiseringsforumet för kunnande (PFK) är Utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets gemensamma sakkunnigorgan som producerar prognostiseringsinformation om behoven inom kunnande och utbildning i Finland. Det för regelbundet samman ett stort antal sakkunniga inom utbildning och arbetsliv för att fundera på hurdan utbildning och kunnande som behövs i framtidens arbetsliv. I den nu publicerade rapporten som producerats av Utbildningsstyrelsens prognostiseringsteam har man utnyttjat den prognostiseringsinformation som PFK producerat.

Mer information

Undervisningsråd Kari Nyyssölä, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1159, fornamn.efternamn [at] oph.fi