Under coronaepidemin minskade skolornas stöd för elevernas fysiska aktivitet och måltidsrekommendationerna iakttogs i lägre grad än tidigare

Enligt datainsamlingen TEAviisari hade andelen skolor minskat som håller långa motionsraster, uppmuntrar eleverna till motion i samband med resan till och från skolan eller använder gymnastiksalarna inomhus även vid sidan av gymnastiklektionerna. Skolornas insatser för att uppmuntra till fysisk aktivitet hade minskat med några procentenheter i jämförelse med datainsamlingen hösten 2019.
 

Åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen enligt TEAviisaris datainsamlingar åren 2012–2021, skolornas procentenheter. Figur: THL 2022

Under de senaste två åren har man också i lägre grad än tidigare iakttagit måltidsrekommendationerna i skolorna. Förra hösten ordnade endast 65 procent av grundskolorna skolmåltiderna och mellanmålen i enlighet med måltidsrekommendationerna som Statens näringsdelegation har utfärdat för skolorna. I den föregående datainsamlingen var motsvarande siffra 75 procent.

Utbildningsstyrelsen uppskattar att åtgärderna som vidtagits i skolorna för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin har bidragit till de här förändringarna. Då undervisningen ordnades på distans hade eleverna ingen resa till och från skolan och inga raster. I närundervisningen strävade man i sin tur efter att undvika kontakt mellan eleverna bland annat genom att minska användningen av gymnastiksalar inomhus, minska gruppstorlekarna och ordna rasterna och skolmåltiderna i skift. Man avvek också från kraven som berör skolmåltiden.

– Det är viktigt att verksamhetssätten som tillämpats under coronaåren inte blir bestående, eftersom såväl den fysiska aktiviteten som skolmåltiden har en väsentlig betydelse för det totala välbefinnandet och för förutsättningarna att lära sig. Nu när coronarestriktionerna har avvecklats är det viktigt att följa med utvecklingen och återgå till den verksamhetskultur som man har haft före epidemin och som främjar välbefinnandet och hälsan. Coronaepidemin har haft konsekvenser för välbefinnandet och det här behöver åtgärdas under de kommande åren, betonar undervisningsrådet Marjaana Manninen vid Utbildningsstyrelsen.

Bevarandet av en verksamhetskultur som främjar välbefinnande och hälsa har lyckats förhållandevis bra trots coronaepidemin

Som helhet har grundskolorna lyckats förhållandevis bra med att under de tunga coronaåren upprätthålla en verksamhetskultur som främjar välbefinnande och hälsa. Det här framgår av en utvärdering av skolornas verksamhetskultur som gjordes utifrån alla de 126 indikatorer som ingick i datainsamlingen.

Till exempel framgår det av datainsamlingen från förra hösten att skolornas elevvårdsgrupper till och med samlades oftare än tidigare och grupperna verkar ha fått en bestående sammansättning. Vanligast var att man i elevvårdsgrupperna behandlade frågor kring atmosfären i klasserna, till exempel arbetsro, kamratrelationer, mobbning och interaktion mellan eleverna samt lägesöversikter över elevernas välbefinnande och hälsa, såsom sammanfattningar av de omfattande hälsoundersökningarna. Dessvärre behandlade grupperna oftare än tidigare även ärenden som berör enskilda elever. Detta förfaringssätt strider mot bestämmelserna.

Av datainsamlingen framgår att skolorna glädjande ofta har kommit överens om gemensamma förfaringssätt i händelse av att undervisningen behöver ordnas på distans. Man har till exempel kommit överens om hur elevvårdstjänsterna kan nås och hur lärarna är anträffbara samt att man regelbundet har kontakt med eleverna, följer upp deras lärande och försäkrar sig om att de är närvarande.

Datainsamlingen från förra hösten visar å andra sidan också att elevernas deltagande i planeringen, genomförandet och utvärderingen av skolans verksamhet har minskat under de två senaste åren. 

Följande datainsamling för grundskolorna genomförs hösten 2023 och ger skolorna, kommunerna och välfärdsområdena värdefull information om den uppväxtmiljö som är viktig för barnen och de unga, påminner THL:s projektchef Kirsi Wiss. 

– Datainsamlingarna ger jämförelseinformation för att utvärdera och utveckla skolornas verksamhet. De ger information om styrkorna och utvecklingsbehoven i arbetet med att främja elevernas välbefinnande och hälsa och bidrar till att utveckla goda verksamhetsmodeller.

Datainsamlingen om främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna genomfördes i oktober−december 2021. Skolorna ombads lämna in uppgifterna i samarbete mellan skolans rektor och elevvårdsgruppen. Majoriteten av grundskolorna i Fastlandsfinland svarade på enkäten (86 procent, 1 865 skolor av 2 158).

Utbildningsstyrelsens meddelande om datainsamlingen som genomförts tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Ytterligare information:

Kirsi Wiss (datainsamlingen)
projektchef, THL
tfn 029 524 7705

Kristiina Laitinen (välbefinnande i skolgemenskapen, elevvård)
undervisningsråd, UBS
tfn 029 533 1244

Marjaana Manninen (skolmåltiden)
undervisningsråd, UBS
tfn 029 533 1142

Antti Blom (motion under skoldagen)
programdirektör, Skola i rörelse, UBS
tfn 029 533 1254